Däckteknik - Slitage, däckskador och hjulvinklar

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Grundsetup av Formelbil
Advertisements

Sexuella kränkningar och respekt Hur påverkar vi utvecklingen i rätt riktning? En powerpoint av S2m.
Vad kännetecknar en novell?
Musklerna Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa.
Klubbteknik ATT NÅ UT LÅNGT och KÄNNA pucken är hemligheten till en bra klubbteknik. Effektiva finter får du genom att du lyckas hittar ytor genom klara.
Likvärdig utbildning – Likvärdig undervisning
Benpress i maskin Sitt med fötterna lite mer än axelbrett i mitten av fotplattan. Se till att knäna är rakt ovanför tårna och att både tår och knän pekar.
Toppning vs. Nivåindelning IK Zenith F02 Per-Olof Johansson.
© Landja Marknadsanalys AB Säkerhet och olycksrisker Sveriges Lantbruk våren Sveriges Lantbruk våren 2009 En undersökning bland lantbrukare Jörgen.
Hypotesprövning. Statistisk hypotesprövning och hypotetisk-deduktiv metod Hypotetisk-deduktiv metod: –Hypotes: Alla svanar är vita. –Empirisk konsekvens:
Rekommendationer - Hur handlar vi utifrån resultaten? Bibehåll förbättringsidén eller utveckla/avveckla, ny PGSA? Förbättringsområde: Förbättra kunskapsläget.
ÖVNINGAR P03. Uppvärmning 1.Uppvärmningsjogg med eller utan boll 2.Värma upp fötter, ben och rygg.
MÅL 2015 Vinna serien. Punkter för att nå vårt MÅL Ge järnet på träning Gör maximal insats i alla övningar och spelmoment på träningen. Använd samma energi,
Tillsammans för en idrott fri från alkohol, narkotika, doping och tobak Gemensam ANDT- policy för idrottsföreningar i Mölndals stad Föräldrar.
Skidteknik SLAO Utb 1.
D A B C Vems påstående stämmer? I bilden står talen 9, – 11 och 2 3
Gemensam ANDT- policy för idrottsföreningar i Mölndals stad
Målvaktsutbildning grund del 1 - Målgrupp grön och blå nivå
Broar.
Kap 2 - Algebra och ickelinjära modeller
Sundsvall Slalomklubb November 2004
Förebyggande av skador inom idrott
Fys-övningar.
Informationsmöte VA till Varola
Religion - vad är det?.
Kort om | skötselråd.
ELLÄRA Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken –
Väder.
temperaturer för att skapa goda hygieniska förutsättningar.
Väder och klimat.
Mekanik del 2.
Fotbollsträning 27 april – Tips o ideér av Håkan Broman.
♫ Ljud – akustik ♪ Molekyler i rörelse.
1. HÅLLFASTHET ATT BYGGA STARKT SID
Karlstads Segelsällskap
STANNA, TITTA, VINKA Bakgrundsinformation
Väder och klimat.
Planeringsunderlag för klimatanpassning och klimat- och energi
smslån utan kreditprövning
ÖVNINGSBANK – Träningspass 6: min. Konstgräset
Kan man förutsäga vem som blir brottsling?
Påverka klotets egenskaper med…
1. HÅLLFASTHET ATT BYGGA STARKT SID
Elektricitet ELEKTRICITET.
Anläggningsarrenden
Genomgång av Ögats delar och deras funktioner
C A B D Vems påstående stämmer?
FRIIDROTT ÅR KAST.
VA-utbyggnad Marbäck NF + RK Se mer på hemsidan
Kurs mindfulness Studenthälsan
Psykisk ohälsa – Ett sjukdomstillstånd eller en del av livet?
Vart tar det smutsiga vattnet vägen?
Din säkerhet på sjukhus
Kl. 8:06 Larm singelolycka E6 mellan trp 25 och trp 26 södergående körbana, bil på tak. Total info: 1st person skadad, blöder från huvudet, tryck i bröstet.
Kommersiell hyresrätt II
Ett fel på kvinnor.
FRIIDROTT ÅR SPRINT.
SAY CHEESE!.
Samfälligheten Nattsländan, årsmöte
Mensutmaningen.se MENS a.
Banutveckling för bättre spelupplevelse
Karin Elardt leg psykolog Barn- och ungdomspsykiatrin Nässjö
1. HÅLLFASTHET ATT BYGGA STARKT SID
Samband Y-axel Graderat 4 Kordinatsystem 3 2 1
Test av spridare - mina erfarenheter.
Kurs mindfulness Studenthälsan
INFORMATION OM VAMAS, ANSLUTNIGNSAVGIFTER, ANLÄGGNINGSVÄRDE
EXEMPEL Ökade välfärdskostnader Brännpunkt Konsekvenser för staden
En genomsnittlig svensks utsläpp – 11 ton CO2/år
Sjukvårdare Bas styrka 1+4 losstagare Yttre 10 m zon Inre 5 m Befäl
Presentationens avskrift:

Däckteknik - Slitage, däckskador och hjulvinklar

Aggressiv körstil samt lågt lufttryck ökar mittslitaget Onormalt slitage Mittslitage Mittslitage förekommer i huvudsak på drivande hjulpositioner och beror på de momentkrafter som påverkar däcket vid framförallt acceleration. Momentkrafterna gör att däcksidan krymper och ändrar anläggningsytan mot underlaget. Färdriktning Däckets vägkontakt Mittslitage Momentkrafter i däck-sidan vid accelleration Däcket deformeras i sidorna vid accelleration Resultatet blir mittslitage Aggressiv körstil samt lågt lufttryck ökar mittslitaget

Aggressiv körstil samt lågt lufttryck ökar tå- och hälslitaget Onormalt slitage Tå- och hälslitage På frirullande hjulpositioner riskerar man att få ett slitage som man brukar kalla tå- och hälslitage. Detta beror på att det frirullande hjulet endast utsätts för bromskrafter men inga drivkrafter. Det medför att mönsterklackarnas framkant slits hårdare än i bakkant. Ett visst mått av tå- och hälslitage är normalt och kan lösas genom att skifta hjulpositioner. Aggressiv körstil samt lågt lufttryck ökar tå- och hälslitaget

Onormalt slitage Hjulskifte Att däcken slits är ofrånkomligt Maximera livslängden och få jämna slitagebilder på däcken genom att skifta hjulposition Rullriktningsbestämda däck och dubbdäck. På dessa däcktyper bör man inte ändra rullriktningen Alla däck utom rullriktnings-bestämda och dubbdäck. Den mest effektiva lösningen på framhjuls-drivna fordon En alternativ lösning till alla däck utom rullriktnings-bestämda och dubbdäck

Defensiv körstil samt lågt lufttryck ökar risken för blocksänkningar Onormalt slitage Blocksänkningar Alla moderna bilar har en hjulinställning med negativ camber. Om den här vinkeln blir för stor (positiv eller negativ) riskerar man att få blocksänkningar. Negativ cambervinkel Breda däck är mer känsliga än smala för felaktig cambervinkel Blocksänkningen börjar med att de mindre mönster-blocken slits ner på grund av för hög belastning och därför högre värmeuppbyggnad än de större blocken Defensiv körstil samt lågt lufttryck ökar risken för blocksänkningar

Onormalt slitage Diagonalt slitage Diagonalt slitage som löper i en 45 graders vinkel över slitbanan. Kan förekomma på ett ställe eller på flera ställen utmed slibanan. 90% av de bilar som har detta slitage har framhjulsdrift. Detta slitage förkommer för det mesta på frirullande hjul oftast bak (höger bak). Orsak till detta slitage är höga toe-in vinklar. Rotationsbestämda mönster och lågt lufttryck påskyndar slitaget. P.g.a att däckets kontaktvinkel mot vägbanan tvingas däcket in under fälgen för att sedan räta upp sig. Det är vid upprätningen som slitagebanan utsätts för en slipeffekt. För att undvika denna typ av slitage skall toe-in vinklarna justeras till lägre värde och lufttrycket skall vara minst enligt rekommenderat tryck. Vid antydan av slitage, skifta hjulet till drivande axel.

Däckskador Däckhaveri Pysläcka Påkörningsskada- däckexplosion ”Det bara small” hör man väldigt ofta. Ett modernt däck smäller i princip aldrig utan orsak. Vanligaste orsakerna är: Pysläcka Körning längre sträcka med litet luftläckage. Alltid mycket gummipulver i däcket pga värmeutveckling. Orsak: Spik el. liknande i däcket. Rostiga fälgar. Läckande ventil. Spricka i ventilen eller ventilhatt saknas. Slarv med lufttryckskontroll. Påkörningsskada- däckexplosion Något ”Skrot” på vägen skär upp däcket under färd. Ej lika mycket gummipulver i däcket som vid pysläcka, då man oftast stannar omgående. Denna typ av skada förekommer till ca.75% på bakdäcken. Detta pga. att när man kör på föremålet med framdäcken ligger det ofta ner på marken, men virvlar upp och skadar bakdäcken.

Däckskador Indikation- däck med för lågt luttryck Fälgen sliter upp däcket vid däckfoten. Däcket flexar/rör sig mer ju lägre lufttrycket är. Även däcket sliter på fälgen.

Däckskador Påkörningsskada Vid t.e.x. kantkörning kläms däcksidan mellan kantstenen och fälgen. Det medför ofta att trådarna i rayonkorden klipps av. Därmed skadas ”armeringen” i däcksidan, vilket medför att sidgummit ger efter och buktar ut. Bilägaren kommer ofta in och påpekar att däcket separerat. Åtgärd. Märk upp bulan och montera av däcket.. Skadan visar sig oftast som ett eller två jack på däckets insida. Bula utsida Jack insida

Däckskador Monteringsskada Monteringsskada sker då monteringsfoten i däckmaskinen skär sönder däckfoten vid montering. Ofta pga bristfällig smörjning eller glapp i monteringsfoten. Detta medför att luft pressas upp i däcksidan vilket medför en separation i däcksidan. Visar sig ofta som en bula i sidan.

Däckskador Brusten däckfot Brusten däckfot uppkommer oftast i samband med montering. Däcket kryper inte upp på fälgen vid max rekommenderat monteringstryck 3,3 bar. Vanligt är att man fortsätter att pumpa, 6 bar är inte ovanligt. Stålkorden i däckfoten klarar inte belastningen. Då däcket ”smäller” på. Brist på eller dålig monteringspasta kan vara en orsak till att däcket inte kryper upp. Använd ett bra smörjmedel och rengör anläggningsytorna på fälgen. Smörj både däck och fälg. OBS! Pumpa inte mer än 3,3 bar. Undersök varför däcket eventuellt inte kryper upp.

Komfortproblem Komfortproblem Nästan alltid vid comfortproblem (skakningar i bilen) kommer kunden in och säger det är obalans i däcken. Här följer några viktiga tips om möjliga orsaker samt hur Ni skall ta Er an problemet: Provkör alltid bilen, helst ihop med kunden. Med Er erfarenhet kan Ni ibland lokalisera felet direkt. Obalans i däcken. Balansera. Kontrollera samtidigt hjulens radialkast. OBS! Fabrikationfel visar sig omgående, ej efter tex 1500 mil. Smuts på insidan av fälgarna. Rengör noggrant. Oftast förekommande på vintern. Orunda däck. Max tillåtet radialkast i däcken 1 mm. Orunda fälgar. Mät fälgens rundhet i däckets anliggning. Max tillåtet radialkast i fälgen oftast 0.8 mm. Olycklig matchning av däck/ fälg. Lossa däcket, smörj och vrid däcket en bit på fälgen. Däcket har ej krupit upp i fälgen helt. Vanligast på nybilar. Lossa däcket, smörj och pumpa upp. Fälgar med navringar. Fodrar kryssdragning i flera steg. 0.1 mm felcentrering ger 15 gr. obalans. . Ojämt slitage i däcken pga felaktiga hjulvinklar. Orunda bromsskivor, fel i drivaxlar, nav, slitage i hjulupphängning eller dåliga stötdämpare.

Hjulvinklar Camber Camber är hjulets lutning utåt eller inåt. Lutar det inåt benäms Cambervinkeln som negativ, och utåt som positiv. Kompenserar vissa rörelsepåkänningar i styrning och hjulupphängning, speciellt från ojämnheter i vägbanan. Negativ Camber ökar sidostabiliteten, samt minskar däckslitaget i yttre skuldran vid hård kurvtagning. För stor negativ Camber medför ökat inre skulderslitage, ofta som blocksänkningar. För liten Camber gör bilen känsligare för ojämnheter i vägbanan. Olika Camber mellan vänster och höger sida gör att bilen drar snett.

Hjulvinklar Caster Castervinkeln är spindelbultens lutning framåt eller bakåt. Lutar den bakåt benämns Castern som positiv, och lutar den framåt som negativ. Påverkar styrningens stabilitet, samt förmåga att återgå till ”rakt fram”. För stor positiv Caster medför att bilen blir tungstyrd och känslig för vibrationer. För liten, eller negativ Caster, kan orsaka punktslitage. Olika Caster mellan vänster och höger sida medför sidodragning, speciellt vid inbromsning.

Hjulvinklar Toe-vinkel Induviduell Toe är vinkeln mellan hjulen och bilens centrumlinje. Kan även mätas i mm. Då mäts skillnaden mellan hjulens fram och bakkant. Om hjulen pekar inåt i framkant benämns vinkeln som Toe -In, och pekar de utåt i framkant benämns vinkeln som Toe -Out. Toe -Vinkeln är en förutsättning för att hjulen ska rulla parallellt när bilen är i rörelse, utan att påverkas av det sammanlagda glappet i hjulupphängningen. Felaktig Toe -Vinkel orsakar snedslitage på däcken, samt ett ”snedtandat mönster”. Det medför att bilen vill ”vandra” fram och tillbaka över vägbanan, samt att bilen blir vindkänslig, speciellt vid Toe -Out.

Hjulvinklar Thrustvinkel Thrust -Vinkeln är vinkeln som uppkommer mellan bilens sammanlagda kraftlinje (Thrust-Line) och bilens centrumlinje. Felaktig Thrust -Vinkel är ett tecken på att förhållandet mellan fram och bakaxel är felaktigt. Felaktig Thrust -Vinkel medför att bilen vill svänga, vilket i sin tur tvingar föraren att kompensera med ratten (oftast omedvetet). Detta ökar däckslitaget då bilen ”svänger” hela tiden. Vanligt är också att ratten sitter snett.