Anatomi - hur är din kropp byggd?.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Vårt blodomlopp Våra celler behöver hela tiden syre och olika näringsämnen.
Advertisements

Fysisk aktivitet och avspänning Föreläsning
Musklerna Vad vi än sysselsätter vår kropp med arbetar våra muskler.
- Kroppens kontrollcentrum -
Muskler och Styrka.
Din kropp består av miljarder celler!
Anatomi Läran om kroppens uppbyggnad
”LITET RUM” ”BYGGSTENAR” ”FABRIKER”
Männisokroppen.
Människokroppen.
HUR FUNGERAR KROPPEN? Bild 2
Repetition Djur- och växtcellens struktur.
Välkommen till föreläsningen om musklerna
Välkommen till föreläsningen om skelettet och lederna
Viaskolan Ht – 13 Ninweh, Ilona & Björn
Rörelsesystemet För att du ska kunna röra dig krävs ett sammarbete mellan skelett och muskler.
Människans Fysiologi.
Blodet och blodomloppet
VÅRA MUSKLER.
Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 10 (s ) Dick Delbro Vt-10.
Hjärtat och blodomloppet
Människokroppen.
Idrottsskador.
Hästens anatomi - exteriör
Biologi 2 Människans fysiologi
Matsmältningssystemet
Hud, skelett och muskler
Idrott och hälsa Vannhögskolan
Nervsystemet.
Blodet … och transporterna I vilka delar av kroppen finns det blod?
Träningslära Styrka.
HUDEN kroppens största organ
Skelettet HGA 2012.
Varför ska vi lära oss detta?
Nervsystemet.
Människan som organism
RÖRELSESYSTEMET.
Fysisk aktivitet, kost och hälsa
Skelettet.
Kroppens organ.
Muskler.
Blodet och transporterna
Muskler Människan behöver skelett, senor och muskler för att kunna röra sig. Det finns tre huvudgrupper av muskler: Skelettmuskler, även kallade tvärstrimmiga.
ANATOMI.
Huden HGA 2012.
MÄNNISKOKROPPEN.
BIOLOGI - Människokroppen
Kroppens anatomi.
“Undersökning av naturen”
Musklerna Ca 50 % av kroppsvikten.
Människan – din hälsa I arbetsområdet kommer vi att studera människokroppen och vad som påverkar din mentala och fysiska hälsa. Vad behöver du egentligen.
Rörelseorgan skelettet
Nervsystemet Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en helhet. Kommunikation.
Musklerna Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa.
Rörelseapparatens anatomi – hur du är sammansatt
Skelettet Vårt skelett är uppbyggt av ungefär 200 ben. En del ben är stora, till exempel lårben och höftben. Andra ben är mycket små, som fingrarnas och.
Huden Gulbhar Zaynal Lyrfågelskolan 2016 Vt.. Huden är kroppens största organ.
Skelettet och musklerna
Blodet och blodomloppet
Andningen.
MÄNNISKOKROPPEN Biologi åk 7 HAGABODASKOLAN – VALDI IVANCIC.
Andningen.
Läran om människokroppen
Temaarbete under 4 lektioner
Rörelseappartaten - Skelett & muskler
Njurar, hud & rörelseorganen
Hjärtat och blodomloppet
Människans muskler Det finns tre typer av muskelvävnad hos människan.
Skelettet har flera olika funktioner.
Hjärnan Hjärnan som är skyddad av kraniet och av hjärnhinnor, omges av vätska som hjälper till att dämpa eventuella stötar mot huvudet. Hjärnan är aktiv.
Presentationens avskrift:

Anatomi - hur är din kropp byggd?

Tre olika typer av ben Rörben kallas de långa och smala ben som bl.a. finns i våra armar och ben. Korta och oregelbundna ben hittar vi fötterna och händerna. Även ryggkotorna är denna typ av ben. Platta ben bygger upp skallen. Skulderbladen är också platta ben.

Några av kroppens större ben

Ryggraden Ryggraden består av 33-34 ryggkotor. Mellan kotorna finns det diskar som gör ryggraden böjlig och är stötdämpande. Diskarna trycks ihop under dagen. Därför är man ofta kortare på kvällen än på morgonen.

Leder Skelettets ben hålls ihop av leder. I en led möts två eller flera ben och kan röra sig mot varandra. Både ledhuvudet och ledpannan är täckta av brosk för att glida bättre mot varandra och för att tåla slitage bättre. En led hålls samman av ledband och muskler

Muskler

Vad är en muskel? En muskel består av celler som kan dra ihop sig som svar på en nervimpuls. Cellerna kallas ibland för muskelfibrer eftersom de är så långstäckta. Muskelfibrerna ligger i buntar som omges av bindväv. Flera buntar bildar en muskel. Efter födseln bildas inte fler muskelceller, de blir bara större.

Musklernas funktioner Rörelseförmåga Stadga åt skelettet Skydd åt inre organ Möjlighet att tala, svälja och tugga Visa känslouttryck i form av olika miner Kontroll av tarmens och urinblåsans tömning Hjälp att hålla kroppstemperaturen

Tre olika typer av muskler Skelettmuskulatur bygger upp de stora muskler som bland annat finns i armar och ben. Skelettmusklerna fäster vid skelettet eller bindväv och kan påverkas av viljan. De arbetar snabbt men är inte så uthålliga. Hjärtmuskulatur bygger upp vårt hjärta. Hjärtmuskulaturens sammandragningar pumpar ut blodet i kärlen. Muskulaturen är både uthållig och snabb, men kan inte styras av viljan. Glatt muskulatur finns till exempel i blodkärlens väggar, luftrören, urinblåsan och mag-tarmkanalen. Den kan inte styras av viljan och är uthållig men långsam.

Skelettmuskler Varje skelettmuskel fäster på två eller flera ställen på skelettet. De olika ställena kallas för ursprung och fäste. En del skelettmuskler fäster i huden. Framförallt ansiktets muskler. Fästpunkterna på skelettet sitter på varsin sida om en led. När muskeln drar ihop sig böjs eller sträcks leden. Muskler som böjer i en led kallas böjmuskler, medan muskler som sträcker i en led kallas sträckmuskler.