Genomgång av Ögats delar och deras funktioner

Vi har två ögon dels därför att man ska ha ett ”i reserv” om det blir fel på det ena. Men att vi har två ögon gör också att vi ser saker i lite olika vinklar. Hjärnan får två olika typer av signaler vilket gör att vi har lättare att bedöma avstånd till föremål. Ögonlock och ögonfransar finns till för att förhindra att smuts kommer in i ögat. Tårarna innehåller salter och bakteriedödande enzymer och tårarna har som uppgift att hålla ögat fuktigt och skölja bort skräp och bakterier som redan har hamnat på ögat.

Senhinnan Senhinnan är det som vi i vanliga fall kallar ”ögonvitan”. En seg, elastisk, skyddande hinna som omsluter ögat.

Åderhinnan Åderhinnan ligger innanför senhinnan. I Åderhinnan hittar man alla blodådror som förser ögat med syre och näringsämnen.

Hornhinnan Längst fram i ögat övergår den vita senhinnan i den genomskinliga hornhinnan. Hornhinnan är genomskinlig för att ljuset ska kunna passera igenom. Hornhinnan skyddar ögat mot smuts och annat. Hornhinnan buktar utåt, vilket gör att ljuset bryts litegrand när det passerar denna hinna.

Främre ögonkammare Främre ögonkammare. Detta är ett hålrum med vätska som utgör utrymmet mellan hornhinnan och regnbågshinnan.

Iris Iris kallas också för regnbågshinnan. Denna hinna finns runt omkring pupillen i ögat. I iris finns en rund ringmuskel som styr storleken på pupillen. Iris kan ha olika färg hos olika människor – den utgör vår ögonfärg.

Glaskroppen Glaskroppen är själva innehållet i ögat. En geléaktig vätska som gör ögat stabilt och håller dess form. Glaskroppen pressar de omkringliggande hinnorna utåt och gör så att ögat förblir som ett klot.

Ögonmuskel Det finns totalt 6 stycken ögonmuskler till varje öga. Dessa sitter fast i senhinnan och gör så att ögat kan vridas i olika riktningar. Utan ögonmusklerna skulle vi behöva vrida på hela huvudet varenda gång vi ville titta åt ett annat håll.

Pupillen Pupillen är ett hål rakt in i ögat. Genom pupillen kommer ljuset in i ögat. Pupillen kan ändra storlek beroende på omgivningens ljusstyrka. När vi är inne i ett mörkt rum är pupillen stor för att vi ska få in så mycket ljus som möjligt i ögat. När vi är ute i solen är pupillen liten för att synen inte skall skadas av det starka ljuset. Muskeln i iris sköter pupillens storlek.

Linsen Linsen som vi har i ögat sköter att ljuset bryts som det ska. Det är en konvex lins, vilket gör att ljusstrålarna bryts samman i en punkt. Över och under linsen finns muskler som gör att linsen kan bli tunnare eller tjockare. Detta gör att linsen kan styra hur mycket ljuset ska brytas och kan därför se till att vi kan se med fokus oavsett om vi tittar på ett föremål långt bort eller nära. Linsens uppgift är att bryta ljuset så att det samlas i en punkt på näthinnan.

Näthinnan Näthinnan finns bak i ögat och utgör ”kamerafilmen” där bilderna avbildas. Ljuset som kommer in i ögat landar på näthinnan och här registreras ljusets egenskaper. På grund av att ljuset passerat en konvex lins så bildas det en upp-och-nervänd bild på näthinnan.

Gula fläcken I en punkt på näthinnan, precis rakt bakom pupill och lins, så sitter syncellerna extra tätt. Denna punkt kallas för gula fläcken. De ljusstrålar som hamnar på denna punkt ser vi i extra fokus. När vi tittar rakt på ett föremål hamnar alltså ljuset från detta föremål på gula fläcken. Detta kallas för det direkta seendet. Indirekt seende kallas det som vi ser vid sidan om när vi tittar på ett föremål. Föremål i det indirekta seendet ser vi bra, men inte i full skärpa.

Stav Stavarna är en typ av synceller som finns i ögat, i näthinnan. Stavarnas uppgift är att registrera ljusstyrkan i det ljus som kommer in i ögat. Stavarna styr därmed över det svart-vita seendet.

Tapp Tapparna är den andra typen av synceller som finns i ögat. Tapparnas uppgift är att registrera våglängden på det ljus som kommer in i ögat. Detta innebär att tapparna registrerar vilken färg ljuset har. Det finns 3 typer av tappar, röda, blå och gröna. Dessa registrerar olika ljus och när de arbetar tillsammans så kan ögat registrera alla färger och nyanser.

Pigment-celler Bakom syncellerna i näthinnan finns mörka pigmentceller som har som uppgift att ”fånga upp” ljuset så att det stannar kvar och inte stör seendet. Hos katter och andra djur med bra mörkerseende så finns inga pigmentceller utan istället celler som reflekterar ljuset så att det kan passera syncellerna en gång till. Detta gör att katter har bättre mörkerseende.

Synnerven När syncellerna har registrerat det inkommande ljuset skickar de nervimpulser till hjärnan via synnerven. Först när impulserna från synnerven når hjärnan tolkas bilderna, kopplas samman med minnen och annat, och vi förstår vad det är vi ser.

Blinda fläcken I den punkt på näthinnan där synnerven kommer in i ögat så finns det inga synceller. Ljus som infaller precis här registreras därför inte. Vi får en blind fläck i vårt synfält. När vi tittar med två ögon kompenseras detta genom att det inte blir samma blinda fläck i båda ögonen.

Om ögat inte fungerar som det ska kan det resultera i olika synfel. Grå starr beror på att ögats lins blir grumlig (inte längre helt genomskinlig) vilket gör att synen försämras. Sjukdomen kan åtgärdas genom att man opererar bort den egna linsen och sätter in en konstgjord lins i ögat. Färgblindhet orsakas av att en eller flera typer av tappar i ögat fungerar dåligt eller inte alls. Detta gör att man kan ha svårt att se vissa färger, eller svårt att se skillnad på vissa färger. Närsynthet är ett brytningsfel som gör att ljusstrålarna bryts samman i en punkt framför näthinnan. En närsynt människa ser bra på nära håll, men sämre på avstånd. Närsynthet kan bero på att linsen bryter för mycket, eller att ögongloben är för lång. Översynthet är ett brytningsfel som beror på att ljusstrålarna inte hinner brytas samman i en punkt innan de når näthinnan. En översynt människa ser bra på långt håll, men sämre på nära håll. Översynthet kan bero på att linsen bryter för dåligt, eller att ögongloben är för kort.