Näringsämnen i kroppen

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Matspjälkningsprocessen
Advertisements

Näringsämnen i kroppen
Munnen Magsäck Tolvfingertarmen Tunntarmen Tjocktarmen
Träningslära med kost.
Cellen.
Människokroppen Matspjälkningen.
Energigivande näringsämnen
DET HÄR BEHÖVER VI FÖR ATT MÅ BRA:
Mat och hälsa åk 8.
Kroppens blodsystem Sambandet mellan Hjärtat Lungorna Matspjälkningen.
Mat och hälsa åk 8.
Maten.
Naturkunskap B - Brinellgymnasiet
Repetition inför NP i biologi
Matspjälkning.
MATCIRKELN OCH TALLRIKSMODELLEN
Människokroppen Matspjälkningen.
Näringsämnen i kroppen
Kolhydrater.
Sammanfattning mat och hälsa
Näringslära Vi använder kemisk energi i bensin för att få bilarna att gå. Men här har vi inte något vanligt mått på bensinens energi utan vi brukar istället.
Mat Hur och vad ska vi äta?.
Du är vad du äter Höstterminen 2011.
Matspjälkning.
Repetition inför NP i biologi
En liten pp om vårt energisystem
Matsmältningssystemet
matsmältningssystemet
Vilken kemi behöver vi för att leva?
Matspjälkningen spjälka = dela upp i bitar. Enzymen spjälkar stora molekyler Enzymen fungerar som saxar. De kapar långa molekylkedjor i kortare bitar.
Matsmältningen börjar i munnen.
Vad behöver vi mat till? Energi Byggmaterial Cellandning:
Matkemi Då skall du hänga med på den här kursen!
Matspjälkningen Matspjälkningskanalens olika delar och organ Munhålan
Näringsämnen Proteiner: Fett: Kolhydrater: Vitaminer och mineraler
Kost för idrottare.
Vad ska du äta och varför ?
Matkemi Då skall du hänga med på den här kursen!
Mineraler och vitaminer
Energigivande näringsämnen
Vad finns i maten?.
MATSPJÄLKNINGEN Station 2: Magsäcken Station 1: Munnen
Repetition.
MATSPJÄLKNINGEN.
Kolhydrater Tre grupper.
Ett arbetsområde i kemi Vårterminen 2015 Årskurs 8 BMSL
Livsmedelskemi.
BIOKEMI Livets kemi.
Energigivande näringsämnen
ÄMNENA I MATEN.
Träningslära ÅK8.
Fibrer Fibrer är kolhydrater som kroppen inte kan bryta ner. Fibrer är gjord av ett korn. Vad är fibrer? Fibrer kommer ifrån växtriket. Växtriket är.
Repetition av näringslära
Proteiner Fett Kolhydrater Mineralämnen Vitaminer Vatten För att din kropp ska må bra behöver den:
MÅLTIDER - Hur jag ger min kropp bränsle och byggstenar!
Matstrupe Lever Magsäck Bukspottskörtel Gallblåsa Tunntarm
Att äta rätt Henrik Persson Gästriklands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna.
Bra proteinkällor Ägg Kyckling Fisk Kött Keso och kesella.
KOST Varför måste vi äta och dricka? En bil behöver bränsle för att fungera. Med kroppen är det likadant, den behöver bränsle för att orka leka, springa,
Matens kemi Vilka ämnen behöver du få i dig? Kolhydrater Fett
Mat, måltider & hälsa Årskurs 7.
Henrik Persson Gästriklands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna
Proteiner 10.3.
Matspjälkningen 1 Våra födoämnen
Matcirkeln, tallriksmodellen och näringslära
Kost En bra och balanserad kost innehåller: Kolhydrater Proteiner
Energi och Näringsämnen
Matspjälkningen.
Människokroppen - celler i samarbete
Kost för prestation.
Presentationens avskrift:

Näringsämnen i kroppen Varför behöver vi äta?

Vad behöver vi? Fetter Proteiner Kolhydrater Vatten Fibrer Vitaminer Mineraler

Fetter (lipider) Används som; Energireserv Byggsten i cellens membran Värmeisolering Stötdämpning Råvara till kroppens signalämnen Fett är det ämne som lagrar mest energi, 38kJ/g (kolhydrater 17kJ/g, proteiner 17kJ/g). Skulle energin lagras som proteiner el. Kolhydrater skulle vi vara väldigt stora! Fett finns även i växter, ex frön, nötter- och andra djur! Fettet bryts ner i 12-fingertarmen mha av enzymer(som är proteiner) från bukspottkörteln och galla från gallblåsan. Gallan bryter ner fettet till små droppar så att enzymerna lättare kan ta hand om fettet.

Proteiner Används som; Byggstenar till alla kroppsdelar Katalysator till alla kemiska reaktioner i kroppen Proteinet bryts ner i magsäcken mha av magsaftens saltsyra och enzymet pepsin- vilka delar upp proteinerna i mindre bitar- sk aminosyror. Cellerna sätter sedan ihop aminosyrorna till nya proteinmolekyler- som de vill att de ska se ut. Bygga med lego! Tex muskler, hemoglobin, hormoner Det som skiljer dem åt är hur långa kedjorna är och hur många grenar det finns på. Proteinfibrerna i musklerna är de som längs eller kortas beroende på vilken rörelse du utför. Sköter också transporten in/ut ur cellen, finns i cellmembranet. Finns i kött, ägg, sädesslag, mjölkprodukter, frukt och grönsaker

Kolhydrater (socker, stärkelse) Används som; Energi, går åt mindre syre att förbränna än fetter. Förbränns alltså lättare än fett. Viktig byggsten i cellens RNA-molekyl Delas upp i; Snabba, tex socker, vitt bröd Långsamma, tex stärkelse i pasta, potatis Kolhydrater består av olika långa sockermolekyler, från monosacahrider (glukos) – polysacharider (stärkelse, cellulosa) Kolhydrater finns i tex potatis, socker, frukt Kolhydrater bryts först ner i munnen, där amylas som finns i saliven påbörjar nedbrytningen av kolhydraterna till mindre sockerarter. Processen fortsätter ner till magsäcken, som är för sur för amylas- det förstörs. I 12-fingertarmen fortsätter nerbrytningen nu av enzymerna från bukspottkörteln.

                                                        Matspjälkningen Bild från sjukvårdsrådgivningen.se

Vatten Används vid; Matspjälkningen, stora mängder. Inlagringen av energi i fett och kolhydrater tar mycket vatten, 2,7g vatten/1g fett el kolhydrat Vi består av 70% vatten Därför behöver vi också få i oss mycket vatten genom mat och dryck. Vattnet tas till största delen upp i tjocktarmen- ca 10l/dygn totalt i mag-tarmkanalen Utsöndras via urin, avföring, svett och ånga Vi behöver mellan 1-7l vatten/dygn, beroende på temperatur, luftfuktighet, aktivitet mm Vattenbrist- trött, huvudvärk, kissar gult, dålig hy

Fibrer Används till; Att hjälpa tarmarna arbeta då de binder vatten som medför att avföringen lättare åker genom tarmen. Förebygga fetma, diabetes och tarmcancer Finns i mörkt bröd, frukt, grönsaker Fibrer kan inte brytas ner av enzymerna i matspjälkningskanalen. Däremot kan tjocktarmens bakterier bryta ner dem och samtidigt bildas vitamin K.

Vitaminer Är ämnen som kroppen bara behöver i mycket små mängder. Kroppen kan inte bilda vitaminerna själv utan de måste tas in via mat eller dryck. A – växt och syn, försvar mot infektioner. Mjölkprodukter, morötter, paprika, spenat B- (massor av olika) pigga, nerver,hud, tarm, finns i många enzymer. Finns i nästan all mat C- immunförsvar, tandkött, järnupptag i tarmen. Frukt D- skelettet. Smör, ost, ägg, lax. Huden bildar D-vitamin i solljuset. E- viktigt försvar mot ämnen som åldrar kroppen (fria radikaler) Vetegroddar, vegetabiliska oljor K- hjälper blodet koagulera, byggsten av protein i skelettet. Bakterierna i tjocktarmen bildar dessa, gröna bladgrönsaker A-vitamin- brist kan leda till ögonsjukdom som leder till blindhet. A- vitaminberikat ris i Asiatiska länder C- vitamin. Tjejer kan få järnbrist vid riklig menstruation D-vitamin- täckade hästar och innesittande människor kan lida av brist

Mineraler Används till; Cellerna Människan behöver ca. 20st i små mängder Tex Kalcium- skelettet, tänderna. Mjölk Järn- blodet. Gröna bladgrönsaker Zink- insulin, vissa enzymer Jod- vissa hormoner Kalium/natrium- vattenbalansen