Cellen, huden, skelettet och musklerna Människans biologi Cellen, huden, skelettet och musklerna

Cellen Cellkärna - arvsanlag Mitokondrie - kraftverk Cellplasma - vatten, salter och protein Cellmembran - hud Ribosomer - proteinfabriker Lysosom - reningsverk

Det finns många celltyper, t.ex.: Nervcell Blodcell Muskelcell Fettcell

Stamceller

Cancer – okontrollerad celldelning Orsakas av: Genetiska faktorer Miljöfaktorer

Kropp – organ - vävnad - cell Kroppen är uppbyggd av flera organ, t.ex. hjärtat. Hjärtat är uppbyggt av hjärtmuskelvävnad. Vävnaden är uppbyggd av muskelceller.

Huden – kroppens största organ Vårt skydd mot Smuts Kyla Sol Värme Bakterier

Huden Huden har tre skikt. Överhuden har vi för att skydda oss från uttorkning, smuts och bakterier. Med läderhuden känner vi kyla, värme, smärta, och beröring tack vare känselkroppar. Vi reglerar också värmen med svettkörtlar som finns här. I underhuden finns mest fett. Den hjälper oss att hålla värmen. I läderhuden finns också talgkörtlar som producerar kroppens egna hudkräm. Ibland kan det bli inflamation i en utförsgång från en talgkörtel. Då får man en finne.

Sätt på vilka vi påverkar huden smink solbränna hudkrämer tvål frost och värme tatueringar

Skelettet – kroppens stomme Vi har över 200 ben i vår kropp. Skelettets uppgifter är att: skydda viktiga organ, hålla upp kroppen, vara ett fäste för våra muskler så vi kan röra oss och att producera nya blodkroppar. Vår ryggrad består av mer än 30 kotor och mellan dem sitter broskskivor för att minska slitaget och ta upp stötar.

Skelettet

Ryggrad

Ben och brosk Ben är hårda utanpå och består av kalk och fosfor. Inuti är benen svampaktiga och längst inne finns benmärg, där blodkroppar bildas. Brosk är en mjukare typ av stödvävnad. Finns i t.ex. näsan och öronen. Brosk är, vid sidan av ben, fettvävnad och olika typer av fibrös bindväv, en form av stödjevävnad eller bindväv. Brosk får ingen syretillförsel via blodkärl vilket gör att brosk har mycket dålig regenerativ förmåga. Liksom benvävnad är den viktigaste uppgiften för brosk att ge stadga åt organismen.

Benvävnad

Benceller och broskceller Benceller 100 x förstoring Broskceller 20 x förstoring

Leder Mellan kroppens skelettdelar sitter det leder som gör att vi kan röra oss. Det finns tre olika typer av leder: En led består av broskskivor som glider lätt mot varann. Dessa broskskivor är inkapslade i en ledkapsel med ledvätska. Ledkapseln är ibland förstärkt av ett ledband, t.ex. i knäet.

Knäleden

Ledtyper på olika ställen:

Skador - benbrott

Stukning - en ledbandsskada

Meniskskador

Diskbråck

Benskörhet Inträffar när fler benceller bryts ner än som nybildas, så benet urholkas.

Musklerna Precis som allt annat inom naturvetenskaperna har musklerna latinska namn. Lyckligtvis behöver du inte veta något om dem innan du studerar t.ex. medicin – om du väljer att göra det. Källa: okänd, från bloggen errki.blogg.se

Musklernas uppbyggnad muskel innehåller ett antal muskelbuntar bindväv kring dem ger dem form och rörlighet

Olika muskeltyper: Hjärtmuskel Skelett- muskulatur Glatt muskulatur

Hur arbetar musklerna? Musklerna samarbetar. För alla leder i kroppen behövs två muskler. En som sträcker och en som böjer. Alla muskler behöver syre och kolhydrater för att kunna arbeta. Får inte muskeln syre så bildas det mjölksyra som verkar förlamande på muskeln. Man får också en syreskuld och blir därför andfådd.

Muskler – härligt oviktiga fakta: Musklernas verkningsgrad är 14-27 % (energi som används för att röra oss, resten blir värme). Atrofi = muskelförsvagning. Det händer när du inte rör dig, men är också en sjukdom. Vår starkaste muskel i förhållande till storlek är tungan, medan sätesmuskeln anses vara störst. verkningsgrad är 14-27 %, ungefär som en förbränningsmotor

Anabola steroider Testosteron Muskeluppbyggande Testiklarna krymper Kvinnor får grövre röst och skäggväxt Skador på hjärta, lever och andra inre organ Personlighetsförändringar

Så här tokigt kan det bli!