Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013

Koncentrationen av koldioxid i atmosfären ökar på grund av mänskliga utsläpp och avskogning. Trenden under de senaste åren visar på en årlig ökning med cirka 0,5 procent.

Utsläpp av växthusgaser per person för år 2005 uppdelat i totala globala utsläpp samt för Kina, USA, EU-27 och Sverige.

Rapporterade nationella utsläpp av växthusgaser per sektor fram till 2011 och en prognos för utsläppen 2015 och 2020.

Tidstrend för årsmedelvärden för partiklar PM10 mikrogram/m3 i närhet till gata eller väg i svenska städer.

Tidstrend för årsmedelvärden för kvävedioxid mikrogram/m3 i närhet till gata eller väg i svenska städer.

Hälso- och miljörisker med växtskyddsmedel har enligt miljömålssystemets indikator minskat betydligt jämfört med basåret 1988. Indikatorns riskindex speglar trender på längre sikt. Sedan slutet av 90-talet är både risker med växtskyddsmedel och användning på en relativt stabil nivå. Förändringar mellan åren i användning speglar i stora drag en förändring i val av grödor, något som påverkats av EU:s jordbrukspolitik. De senaste åren har träda och arealen vall ökat något samtidigt som spannmålsarealen minskat vilket även ses i en minskad användning efter den ökningen som var 2008. Indikatorn finns också på miljömål.se/indikatorer.

I modersmjölk har halterna av flera reglerade miljöföroreningar minskat under lång tid enligt miljömålssystemets indikator. Minskningen sker dock långsamt trots att användning och spridning kraftigt begränsats. För vissa särskilt farliga ämnen där användningen begränsats eller förbjudits minskar halterna i modersmjölk medan halterna av ersättningsämnena ökar. Indikatorn finns också på miljömål.se/indikatorer.

Användningen av så kallade CMR-ämnen i svensktillverkade varor minskar. Trenden hade troligtvis inte varit lika gynnsam om figuren även inkluderat varuimporten. Indikatorn finns också på miljömål.se/indikatorer.

Figuren visar en jämförelse av ozonskiktets tjocklek över Sverige före respektive efter påverkan av ozonnedbrytande ämnen mätt i Dobsonenheter (DU). Ozonskiktet varierar mycket i tjocklek men är i genomsnitt tunnare i dag än vad det var före introduktionen av ozonnedbrytande ämnen. Trots att den negativa påverkan i dag minskar syns ännu ingen statistiskt säkerställd trend i ozonskiktets återhämtning.

Utsläpp av det ozonnedbrytande ämnet CFC från olika produktgrupper under åren 1990 till 2012 visar att de nationella utsläppen fortsätter att minska och nu är nere i ca 180 ton per år. Indikatorn finns också på miljömål.se/indikatorer.

Årlig vattenburen tillförsel av kväve (ton/år) till Egentliga Östersjön, fördelad på punktkällor vid kusten och vattendrag. Tillförseln med vattendrag är flödesnormerad för att eliminera effekten av avrinningens variation mellan år. Röd linje avser målnivåerna, dvs. de preliminära belastningsmål som togs fram per land inom Baltic Sea Action Plan (BSAP 2007) som en förutsättning för att nå HELCOMs miljömål för övergödning.

Årlig vattenburen tillförsel av fosfor (ton/år) till Egentliga Östersjön, fördelad på punktkällor vid kusten och vattendrag. Tillförseln med vattendrag är flödesnormerad för att eliminera effekten av avrinningens variation mellan år. Röd linje avser målnivåerna, dvs. de preliminära belastningsmål som togs fram per land inom Baltic Sea Action Plan (BSAP 2007) som en förutsättning för att nå HELCOMs miljömål för övergödning.

Det finns en rad olika påverkanstryck på våra sjöar och vattendrag. Av alla vattenförekomster i Sverige som klassats enligt vattenförvaltningsförordningen är fysisk påverkan en av de mest utbredda påverkansfaktorerna. Av 23 418 klassade ytvattenförekomster är 2 000 sjöar och 5 163 vattendrag fysiskt påverkade.

Flodpärlmusslan bedöms som starkt hotad i den svenska rödlistan och har försvunnit från drygt hälften av de vattendrag där den fanns i början av 1900-talet. I dag finns arten i 618 vattendrag, och föryngring sker i 276 av dessa. Förekomst och framför allt föryngring av flodpärlmussla är en indikator för vattenkvalitet och fysisk påverkan i vattendrag. Ökningen under senare år beror främst på en större inventeringsinsats, vilket leder till att fler vattendrag med flodpärlmusslor upptäcks. För att säkra flodpärlmusslans överlevnad i de svenska vattendragen krävs restaureringsåtgärder. Indikatorn finns också på miljömål.se/indikatorer.

Andel kommunala grundvattentäkter med senaste fastställelseår för vattenskyddsområde. Av de kommunala grundvattentäkterna har 70 % vattenskyddsområde. Att det främst är mindre vattentäkter som saknar skyddsområde visas av att 95 % av vattenuttaget görs från vattentäkter med vattenskyddsområde.

Årligt grusuttag i naturgrusavlagringar med olika kapacitet för uttag av grundvatten. Grusuttaget har minskat radikalt under 2000-talet men fortfarande sker en stor andel av uttagen i grusavlagringar som också är goda grundvattenmagasin. Data för 2010 är mycket ofullständiga och redovisas inte. Tidigare samlades uppgifterna in via länsstyrelserna men numera rapporterar täktägarna in statistiken i samband med miljörapporteringen via SMP (Svenska Miljörapporteringsportalen). Eftersom inrapporteringssystemet skiljer sig från tidigare år kan detta ha påverkat uppgifterna. Det är något som kan visa sig efter några års statistik då man bättre kan jämföra om så är fallet. Indikatorn finns också på miljömål.se/indikatorer.

Grusuttaget är störst i storstadslänen med omgivande län Grusuttaget är störst i storstadslänen med omgivande län. I den information om användningen av levererat naturgrus 2011 som registrerats av täktägarna i Svenska Miljörapporteringsportalen (SMP) syns stora regionala skillnader.

Natura 2000 är ett europeiskt nätverk av skyddade områden enligt Art- och habitatdirektivet. Ett svenskt naturreservat eller en nationalpark kan även vara ett Natura 2000-område. OSPAR Marine Protected Areas och HELCOM Baltic Sea Protected Areas är områden utpekade av respektive konvention som särskilt värdefulla att skydda.

Indikatorn visar hur stor areal i tusen hektar som omfattats av åtgärder i olika skyddsnivåer, 1–5. Ju mörkare blå desto längre har genomförandet nått. 1. Skyddat = areal skyddad som nationalpark, naturreservat, naturvårdsområde, kulturreservat eller biotopskyddsområde. 2. Natura = areal som ingår i Natura (exkl. areal skyddad i nivå 1). 3. Markåtkomst = areal där avtal om intrångsersättning eller köp är klart, exkl. areal i nivå 1 och 2. 4. Skyddas ej = areal med ställningstagande att inte genomföra åtgärder. 5. Inga resultat = resterande areal. Underlag för ”4. Skyddas ej” saknas för ett län.

Mängden kulturmiljöspår i och vid öppen myr med vegetationsförändringar 1984/1990–2000 i Norrbottens län i procent jämfört med 1960.

Betesmarker hör till odlingslandskapets mest artrika miljöer Betesmarker hör till odlingslandskapets mest artrika miljöer. De är även viktiga för kulturmiljön och människors möjlighet att uppleva ett rikt och varierat odlingslandskap. Utvecklingen för betesmarkerna är därför en god indikator för stora delar av miljökvalitetsmålet. Indikatorn finns också på miljömål.se/indikatorer.

Populationsutvecklingen för 14 vanligt förekommande fågelarter i odlingslandskapet. Den blåa linjen visar den skattade populationsutvecklingen mellan 1975 och 2012 och den färgade ytan beskriver osäkerheten i skattningen. Den gröna linjen med startpunkt 1998 visar populationsutvecklingen utifrån inventeringsdata insamlade från de så kallade standardrutterna. I båda fallen tyder data på att fågelpopulationerna långsiktigt minskar.

Areal fjällmark i hela landet som skyddas inom naturreservat och nationalparker. Indikatorn finns också på miljömål.se/indikatorer.

Planeringsunderlag för kommunernas arbete är viktiga verktyg för att nå God bebyggd miljö. Ungefär hälften av kommunerna som svarat på miljömålsenkäten som Boverket och RUS gjorde 2012 anger att de har tillgång till aktuella program och strategier som underlag för planeringen. Jämfört med 2011 har fler kommuner program och strategier för transporter (+ 5 %), handel (+ 4 %) och energi (+ 10 %), medan tillgången till program och strategier för grön- och vattenstruktur och kulturmiljö har minskat något.

Mängden hushållsavfall ökade under 2011 efter att ha minskat mellan 2008 och 2010. Indikatorn finns också på miljömål.se/indikatorer.

Gynnsam bevarandestatus ska uppnås för alla naturtyper som listas i EU:s art- och habitatdirektiv. Det nås inte i någon av de biogeografiska eller marina regionerna i Sverige. Störst andel naturtyper med gynnsam bevarandestatus finns alpin region, följt av boreal och därefter kontinental region. En naturtyps bevarandestatus anses gynnsam när det naturliga utbredningsområdet är stabilt eller ökar, strukturer och funktioner som krävs för att livsmiljön ska bibehållas finns under överskådlig framtid och bevarandestatusen hos dess typiska arter är gynnsam. Utvärdering av tillståndet sker vart sjätte år och ska rapporteras till EU nästa gång 2013.

Rapporterade nationella utsläpp av växthusgaser per sektor fram till 2011 och en prognos för utsläppen 2015 och 2020.