Blommande fältkanter Dessa bilder hör till film och lärarhandledning som du hittar på Goodlas hemsida www.slu.se/Goodla/. Där finns mer information.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Lev bra på äldre dar Del 2 Uppföljande intervjuer.
Advertisements

Äventyr i sjumilaskogen
Fyr för flora & fauna -småskalig naturvårdsbränning
Ekosystemet: Skogen Ekosystem.
Öland Ölands landsvapen ska föreställa en kronhjort. Öland har kronhjorten som landsvapen för att man tog dit kronhjortar till den kungliga jakten.De hade.
VÄXTER Fröväxter.
Vad kan vi lära av långliggande gödslingsförsök Lennart Mattsson De svenska platserna.
Landsbygdsutveckling med radikalt nya förutsättningar.
Välkommen till Enköping Sveriges närmaste stad.
Svavelgödsling.
Hur påverkar man vallfodrets kvalitet genom växtodlingsåtgärder?
Våren På våren känns solen varmare. Snön smälter bort och dagarna blir längre.
Areella näringar, turism och hälsa Gunn Persson Workshop I Uppdatering av kunskap om risker och konsekvenser av förändrat klimat.
Antal frö per blomhuvud
Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Kub baggen heter på latin (Aethina tumida) Eine Initiative von Mellifera e.V., Fischermühle, D Rosenfeld.
DJUR del 3.
Det är bara den här envisa vinden Den bara tilltar Ett efter ett faller De gamla träden här i trädgården Innan frukterna hunnit mogna Urban Andersson.
De vanligaste ekosystemen på land (terrestra).
1. Har du en idé? 2. LeaderGotland har projektpengar! 3. Är du under 25? 4. Vi hjälper dig till Triggerpengen!
Klöverfröinsåddens påverkan på skyddsgrödan samt efterverkan Tabell 1. Klöverfröinsåddens påverkan på skyddsgrödans skörd (vårkorn) i ekologisk odling.
Jordbruk i Sverige och Australien
© Fler bin och bättre pollinering stärker den biologiska mångfalden Michael Cornell Förbundssekreterare Sveriges Biodlares Riksförbund.
Ekosystemtjänster Sollentuna kommun 11 december, 2014
Ökad efterfrågan => högre pris
Dagens bruknings- praxis Vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Etablering av vitklöver
Väder.
Hur vill vi svara? Stefan Johansson Svara på frågor – webb, papper, telefon Webb 4 Ja, gärna. 9 Det funkar. 3 Nej eller Helst inte Papper 1 Ja gärna.
Grävling Grävlingens spår liknar en mycket, mycket liten människofot.
- hur vill vi ha det?. I filmen pratas det om växthusgaser, vad är det för något? Vad är växthuseffekten? Förklara på vilket sätt vi människor är beroende.
Målsättning Målsättning.
Stödsystemets förändringar på en gård – praktisk tillämpning.
Vinterspel eller inte ? Banans mål är att: Få fram ett slitstarkt gräs med bra spelegenskaper FÖR hela spelsäsongen Vinterspel beroende på väder och vind.
Fysisk aktivitet, kost och hälsa
Biologi Livets former.
Mullvad Mullvaden är ett djur som inte tycker om människor. Mullvaden är perfekt anpassad till ett liv under marken i gångar.
Demonstration av humlesamhällen 2006 och 2007 Tabell 1. Skörderesultat vid användning av jordhumle- samhällen och/eller bin hos tre ekologiska odlare 2006.
Det var en gång en häxa som heter Bu. Bu tycker om att skrämmas, trolla och blanda en trolldryck. Bu bor i en kyrka. En dag skulle Bu flyga med sin kvast,
Bekämpning av skadegörare i rödklöver Tabell 1. Bekämpning av skadegörare i rödklöver. 4 försök 2009.Skörd och merskörd (kg/ha) A. Obehandlat240 B. 0,4.
Dagens brukningspraxis Hans Nilsson Jordbruksverket.
Johan Malgeryd, Katarina Börling och Anuschka Heeb, Jordbruksverket,
Symbios.
Urvalsmetoden: Växtförädling/djuravel
NATUREN PÅ VINTERN Hur gör djuren för att klara vintern?
Revolution betyder att förändra något ifrån grunden.
NO - biologi Vi har gjort ett arbete och här är det Läs den gärna PS. Nästan alla bilder har vi hittat på Google med licensen: Som får användas och ändras.
Världens alla djur. Djurens utveckling Många som inte är upptäckta Olinguito Tidiga arter var ryggradslösa Från vatten till land och åter Växelvarma Jämnvarma.
Onaturliga förändringar Ett exempel på hur människan omformat jorden. En monokultur. Bara ris.
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket.
Leddjur Insekter, kräftdjur, spindeldjur och tusenfotingar
Grundkurs i nationalekonomi: Mikroekonomi (5 sp)
Skolavslutning 2017 T1-skolorna.
Fröet är början på en ny växt
Vad är ett utsläppsscenario?
U8: Nu blommar det! Fundera på Blomman
Flyttfåglar Stannfåglar
Vi driver omställningen
Bra hagar för hästen och miljön
Fältkontroll av förgröning Emma Rybeck, Kontrollsamordningsenheten 036 – Foto: Urban Wigert.
POLLEN Palynologi.
Bin.
Riksbyggens arbete med ekosystemtjänster
I en levande församling Apg 2:41-47
Förgröningsstödet Martin Johansson Regelhandläggare, Stödregelenheten
Bin gör skillnad, så kan även du!
U9: Pollinering Fundera på Intressant fakta om bin
Vad är det? Varför behövs det?
Väder.
Ekosystemtjänster för hållbara städer och samhällen är en berättelse i ord och bild för att illustrera värden och funktioner i stadens parker, natur och.
Presentationens avskrift:

Blommande fältkanter Dessa bilder hör till film och lärarhandledning som du hittar på Goodlas hemsida www.slu.se/Goodla/. Där finns mer information

Ensamlevande tambi bygger gärna sitt bo i små håligheter Honungsbin är tamdjur som hålls i bikupor Bild 1. De vilda bina är ensamlevande och bygger varje år sitt eget bo. Vi kan hjälpa dem genom att skapa boplatser. Honungsbin är tamdjur som hålls i bikupor, där honungen produceras av bisamhället, skördas och ersätts med socker för binas vinteröverlevnad Foto: Helena Aronsson

Båda behövs – grödan avgör Vilda Humlor Max 400 humlor/samhälle Morgonpigga Köldtåliga (10°C) Långtungade (vissa) Specialister Mångfald ger stabilitet Få Flyger kort Sena på säsongen Flyger 15 km/h Besöker 4-5 blommor/min Tama honungsbin 50 000 bin/samhälle Tidiga på säsongen Många Flyger långt Generalister Sårbara (sjukdomar) Morgontrötta Värmekrävande (15°C) Korttungade Flyger 8 km/h Besöker 2 blommor/min Bild 2. För våra åkergrödor är humlor och tambin de viktigaste pollinerande insekterna. Honungsbin lever i stora samhällen och är igång tidigt på våren. Humledrottningen bygger varje vår sitt samhälle i t ex ett ledigt sorkhål. Humlor är tåliga och är specialiserade på att pollinera djupa blommor, t ex rödklöver Båda behövs – grödan avgör ©Petter Haldén

Viktigaste pollineraren Insektspollineringens betydelse för skörden   Pollinering Viktigaste pollineraren Insektspollineringens betydelse för skörden Spannmål Bara vinden - Höstoljeväxter Vind och insekter Honungsbin 5-15% högre skörd hos linjesorter (ej hybridsorter) 2% Högre oljehalt Jämnare mognad Våroljeväxter Honungsbin och humlor 20% högre skörd Åkerböna Humlor Högre och jämnare skörd, fler bönor/balja Vitklöver Insekter Utan insekter ingen skörd Rödklöver Äpple/päron Jordgubbar Bärens form och kvalitet Bild 3. Vid vilken tid grödorna blommar och hur blomman ser ut avgör om det är honungsbiet eller humlor som är de viktigaste pollinatörerna. Hos oljeväxter och åkerböna kan insektspollinering öka skörden men för rödklöver och frukt är de nödvändiga för att få en skörd. Baserad på skriften ”Öka skörden –gynna honungsbin och vilda pollinerare” (Jordbruksinformation 14-2016). Baserad på skriften ”Öka skörden –gynna honungsbin och vilda pollinerare” (Jordbruksinformation 14-2016).

Jordlöpare och nyckelpiga är rovlevande skalbaggar och nyttoinsekter Bild 4. Jordlöpare och nyckelpiga är två exempel på rovlevande skalbaggar och nyttoinsekter som kan bidra till att hålla nere trycket av bladlöss på grödorna Foto: Pär Aronsson

Gräsbevuxen skyddszon mot erosion av jord och fosfor Bild 5. En gräsbevuxen skyddszon ger skydd mot erosion under vintern. En fröblandning som även innehåller t ex klöver, lusern, käringtand och cikoria skulle även kunna gynna pollinerare under sommaren Kronvang et al., 2014 Foto: Pär Aronsson