Arbetar skolor systematiskt för att förbättra elevernas kunskapsutveckling? - en granskning av hur 40 skolor arbetar med uppföljning, utvärdering och åtgärder

Bakgrund Styrdokumenten föreskriver tydligt att uppföljning, utvärdering ska göras Forskning och utvärderingspraxis finner att gott kvalitetsarbete är en förutsättning för resultatutveckling på sikt och att skolor som uppvisar ett gott resultat tar uppföljning och utvärdering på allvar Rektorns roll/ansvar för kvalitetsarbetet lyfts fram både i styrdokumenten och forskning. Skolor som lyckas bra har en helhetsorienterad rektor som bl.a. följer elevers kunskapsutveckling Trots detta, brister många skolor 79 procent av grundskolorna som inspekterades mellan hösten 2005 och hösten 2007 fick anmärkning på att inte kunna visa upp elevers kunskapsutveckling i de tidiga årskurserna i samtliga ämnen. 70 procent av grundskolorna som inspekterades 2008 fick anmärkning för att skolan inte hade ett systematiskt kvalitetsarbete och 65 procent för att kvalitetsarbetet inte används för att förbättra elevernas resultat.

Syfte och genomförande Granskningens syfte var att bedöma huruvida skolor med rektorn som ytterst ansvarig, arbetar systematiskt för att följa upp och utvärdera elevers kunskapsutveckling, samt hur de planerar åtgärder i syfte att förbättra kunskapsresultaten på skolan. 40 st. årskurs 1-9 skolor granskades med hjälp av Dokumentstudier (kvalitetsredovisning och lokal arbetsplan) Självvärdering från skolornas skolledning 60 rektorsintervjuer 1 249 lärarenkäter

Centrala begrepp och bedömningspunkter Uppföljning: fortlöpande insamling av information om och beskrivning av elevernas kunskapsresultat Utvärdering: en granskning och värdering av elevernas kunskapsresultat, dvs. en fördjupad analys för att förstå och kunna förklara resultat i förhållande till målen i verksamheten och därigenom få underlag för åtgärder Åtgärdsarbete: det system skolan har för att utforma åtgärder, utifrån utvärdering av kunskapsresultat och i syfte att förbättra resultaten på skolan Kvalitén bedömdes utifrån två aspekter, dels i vilken mån rektorn tar det övergripande ansvaret för arbetet dels i vilken mån arbetet kännetecknades av systematik Systematiken bedömdes som ingen, delvis eller hög grad av systematik

Centrala begrepp och bedömningspunkter- forts Hög grad av systematik kännetecknas av att kvalitetskedjan av uppföljning, utvärdering och åtgärder hålls samman och arbete med uppföljning, utvärdering och åtgärder: Är kontinuerligt och processinriktat, d.v.s. det pågår ständigt och/ eller är regelbudet återkommande och inkluderar olika aggregeringsnivåer på skolan (elev-, grupp -, samt en övergripande skolnivå) Präglas av fastlagda rutiner; dvs. skolan har en tydlig planering, ansvarsfördelning, tidplan, dokumentation, verktyg och metoder Fokuserar på förbättring/bättre resultat I första hand är ett verktyg för ett internt utvecklingsarbete Med grupp menas i denna granskning en aggregering av elevers kunskapsresultat på en mellannivå. Resultat på mellannivå kan följaktligen aggregeras för pojkar och flickor, klass, årskurs, arbetslag, olika ämnen, undervisningsmetoder eller resultat för andra relevanta grupperingar som skolan identifierar.

Arbetar skolor systematiskt för att förbättra elevernas kunskapsutveckling? Både ja och nej Ja, många skolor bedriver ett systematiskt arbete i delar av kvalitetskedjan, framförallt uppvisar skolorna ett systematiskt arbete när det gäller uppföljning på elevnivå i de högre årskurserna Nej, få skolor håller samman kedjan av uppföljning av kunskapsresultaten, utvärdering och åtgärdsarbete på alla nivåer (elev-, grupp och skolnivå) med det tydliga syftet att förbättra elevernas kunskapsresultat

Flest skolor har bedömts att arbeta systematiskt med uppföljning på elevnivå i de högre årskurserna Lägst antal skolor har bedömts att arbeta systematiskt med utvärdering på skolnivå i de lägre årskurserna Skolor sätter in åtgärder för enskilda elever som särskilt stöd. Åtgärder som utvecklingsstrategier i en vidare bemärkelse för grupper eller hela skolan mer ovanliga

Orealistisk bild av elevernas kunskaper 84 procent av lärarna och 88 procent av rektorerna bedömde elevernas sammantagna kunskapsresultat som ”goda eller mycket goda” 16 procent av lärarna och 13 procent av rektorerna skattade elevernas sammantagna kunskapsresultat som ”dåliga eller mycket dåliga”

Resultaten tillskrivs den enskilda eleven Följande aspekter uppger lärarna som huvudsaklig/a orsak/er till de bristfälliga resultaten. 1. Elevernas sociala bakgrund (83 %) 2. Arbetssätt, undervisningsmetoder och/ eller läromedel (39 %) 3. Bristande arbetsmiljö (33 %) 4. Ogynnsam organisation (28 %) 5. Bristande ledning (13 %) 6. Bristande lärarkompetens (6 %) Rektorsintervjuerna förstärker bilden ovan samt slår fast att även när resultaten är bra förklaras de oftast med den individuella elevens förutsättningar. Många rektorer upplever det som svårt att flytta fokus från den enskilda elevens förmåga till lärandemiljöer och undervisningsmetoder.

Alltför ensidigt och stort individfokus Många skolor beskriver och åtgärdar enskilda elevernas kunskapsresultat men få skolor aggregerar resultaten i alla ämnen och för alla elever Fler skolor arbetar systematiskt i de högre årskurserna. Framför allt när det gäller enskilda elever och skolans sammantagna resultat Få skolor beskriver eller analyserar resultaten för olika grupper, dvs. för olika klasser, pojkar och flickor, olika ämnen mm. Detta är oberoende av elevernas ålder 82 procent av lärarna på de högre och 85 procent av de lägre årskurserna anger att de aldrig eller enbart vid något enstaka tillfälle har redovisat olika elevgruppers resultat, och hälften av lärarna anger att de inte brukar analysera vad kunskapsresultaten för olika grupper beror på Negativa konsekvenser : Skolan stigmatiserar elever Skolan missar lösningsmöjligheter Skolan fokuserar på andra faktorer än kunskapsresultat Men det finns skolor där rektorn har flyttat fokus till ”organisation” och diskuterar undervisningsmetoder och organisering av undervisningen (t.ex. på arbetslagsträffar och utvärderingsdagar) och hur detta påverkar elevernas prestationer.

Brister i ledning och otydlig ansvarsfördelning Det råder motstridig uppfattning om vem som egentligen driver arbetet. Många rektorer anser att det är de själva som tar ansvaret och leder arbetet, men lärarna på få skolor håller med. Rektorerna anger som hinder: Lärarna vill inte känna sig granskade och kontrollerade Det är svårt att förändra ”sega” strukturer Det är ”oklart” hur kvalitetsarbetet hänger ihop undervisningsfrågor Tidsbrist Men det finns rektorer som skapar forum och tid för utvecklingsarbetet genom t.ex. analyssamtal, mötestillfällen och utvärdering av skolans årscykel för kvalitetsarbetet.

Det saknas rutiner och dokumentation Granskningen visar att många skolor: Saknar fastlagda rutiner (tex. schemalagda möten, beskrivna ansvarsfunktioner, gemensamma underlag och modeller för analys och dokumentation) Inte dokumenterar rutinmässigt hur de har gjort analyser på högre nivåer än individnivå eller hur de åtgärder som man vidtagit bygger på analysresultat på övergripande nivå. Inte använder kvalitetsredovisning och lokal arbetsplan i sitt dagliga arbete och inte ser någon egentlig nytta med dem för den verksamhet de bedriver Har en kultur av informella möten och muntliga diskussioner HINDER i skolorna är att man inte vet vilka rutiner man skulle kunna ha och vad man behöver dokumentera, att man anser att det är svårt att sammanställa resultat på en övergripande skolnivå och att man anser att kvalitetsarbete stjäl tid från annat pedagogiskt arbete. MEN det finns skolor som har modeller för beskrivning av kunskapsresultat och rutiner för analys. Dessa skolor har bestämda arbetsgrupper, konferenser, möten där elevprestationer och rutinerna kring kvalitetsarbete diskuteras.

Rektorernas och lärarnas bild av kvalitetsarbetet skiljer sig åt Skillnaderna kan vara ett uttryck för att alla inte är involverade i kvalitetsarbetet, att ansvarsfördelningen i många fall är otydlig och att dessa frågor inte diskuteras tillräckligt i skolan som helhet.

Rekommendationer Sätt kunskapsmålen i fokus och ha höga förväntningar på alla elever. Sätt målet med uppföljning, utvärdering och åtgärder i relation till att förbättra elevernas kunskapsresultat. Detta ska genomsyra skolans strategier för kvalitetsarbete och uttryckas i den dagliga verksamheten och dokumentationen. Arbeta med uppföljning, utvärdering och åtgärder kontinuerligt och processinriktat. Kvalitetsarbetet ska omfatta alla ämnen, alla årskurser och bedrivas gemensamt av rektorn och lärarna. Ha ett tydligare helhetsperspektiv där alla elevers kunskapsutveckling följs upp och utvärderas under hela skolgången från årskurs 1 till 9. Analysera kontinuerligt tidigare insatser av uppföljning, utvärdering och åtgärder så det blir tydligt vad som var en lyckad och vad som var en misslyckad åtgärd. Ha fasta rutiner för uppföljning, utvärdering och åtgärder, dvs. fastställda metoder, verktyg, tidplan, tydlig ansvarsfördelning samt dokumentation.

Rekommendationer – forts Skapa gemensamma underlag eller modeller för hela skolan som garanterar att elevernas kunskaper bedöms likvärdigt och som möjliggör att resultaten kan aggregeras och analyseras. Ha arbetsgrupper, konferenser, möten där arbetet diskuteras och skapa rutiner för dokumentation. Ha en tydlig och för alla på skolan känd ansvarsfördelning men rektorn ska ta det övergripande ansvaret. Om rektorn delegerar ansvaret - se till att det finns tydlighet i hur återrapportering ska ske. Tänk på att uppföljning, utvärdering och åtgärder ska vara ett verktyg för internt utvecklingsarbete. Testa och utvärdera organisationsmodeller, strategier och arbetssätt för kvalitetsarbetet som t.ex. olika dokumentationsformer, datoriserade system, mötestekniker. Pröva och utvärdera olika undervisningsmetoder och ta till vara personalens kompetens på bästa möjliga sätt för att tillgodose enskilda elevers behov. Se till att framgångsrika metoder och strategier sprids mellan olika årskurser och ämnen. Utarbeta principer för att vid behov omfördela resurser.

Ur en av de granskade skolornas redogörelse av vidtagna åtgärder: ”Den första åtgärden är att skapa och förankra skolans nya vision – alla i mål – . Visionen syftar till att skapa en vikänsla på skolan och att alla som arbetar på skolan arbetar i samma riktning. Visionen skall också syfta till att skapa en god skolkultur samt öka förväntningarna – alla i mål-.” Detta motsvarar väl vår rekommendation: ”Sätt kunskapsmålen i fokus och ha höga förväntningar på alla elever”. ”Ett sammanhållet system för kvalitetsarbete i skolan F – år 9 med fokus på kunskapsutveckling diskuteras nu fram mellan rektor, biträdande rektor, lärare och områdeschef”. Detta motsvarar väl vår rekommendation: ”Ha ett tydligare helhetsperspektiv där alla elevers kunskapsutveckling följs upp och utvärderas under hela skolgången från årskurs 1 till 9”.

Skolan konkretiserar utifrån 19 punkter en rad olika aktiviteter i syfte att grundlägga skolans struktur för det systematiska kvalitetsarbetet: ”Resultatdialog och elevvård i arbetslaget på individnivå, grupp och arbetslagsnivå. Schemalagd tid 1 tim varannan vecka. Ansvariga; mentor i arbetslaget, speciallärare/pedagog, arbetslagets samordnare”. ”Skriftlig redovisning av utvärderingen/ analysen till rektor. Syfte: förstå och kunna förklara resultat i förhållande till målen för verksamheten. Ansvarig; arbetslagets samordnare”. ”Påbörja arbetet med införande av s.k. ”pedagogisk journal” för att kunna få aggregerat resultat på individnivå för att kunna följa och analyser på individnivå över tid samt möjliggöra för rektor att följa elevernas kunskapsutveckling och därmed ligga till grund för skolans framtida utveckling”. Dessa punkter motsvarar väl våra rekommendationer: ”Arbeta med uppföljning, utvärdering och åtgärder kontinuerligt och processinriktat. Kvalitetsarbetet ska omfatta alla ämnen, alla årskurser och bedrivas gemensamt av rektorn och lärarna”. ”Ha en tydlig och för alla på skolan känd ansvarsfördelning men rektorn ska ta det övergripande ansvaret.” ”Ha fasta rutiner…”