Ekodesign- och energimärkning

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Vad är ekodesign och energimärkning?
Advertisements

Ekodesign Energislukare försvinner och ny teknik vinner mark
Många nyheter kring ekodesign och energimärkning
Linn Stengård, Energimyndigheten
EU Energy efficiency plan och strategi för 2020 Energiintensiven Stockholm Thomas Björkman Energitjänstedirektivet 20-målen till år 2020 Energy.
Lovisa Blomqvist, Energimyndigheten
Ekodesign och energimärkning för effektivare produkter
Ekodesigndirektivets utveckling Frukostseminarium 21 oktober 2011 Carlos Lopes, Energimyndigheten.
Ekodesign -Stora energislukare försvinner och ny teknik vinner mark Kraftsamling Lovisa Blomqvist & Carlos Lopes, Energimyndigheten.
Revidering av Ekodesigndirektivet 2012 Lovisa Blomqvist, Energimyndigheten Frukostseminarium
Carlos Lopes Energimyndigheten
Externa nätaggregat – revision av förordning EG 278/2009.
Ekodesign och energimärkning Anders Hallberg, Energimyndigheten
Stöd för energikartläggning Ekonomiskt stöd till små och medelstora företag för att genomföra en energikartläggning. Få koll på energin i företaget!
Nya Glasögon Utbildning av yrkeslärare i hållbart byggande och energieffektivisering.
Hållbara Ålidhem Staffan Andersson Docent i Energiteknik, Umeå universitet Utvärderingsansvarig (energi) Jimmy Vesterberg, Staffan.
Omsättning på den fysiska respektive finansiella elmarknaden Källa: Nord Pool Spot Elåret 2011.
Energitillsyn enligt miljöbalken Martina Berg Örebro
Varför är vi inte smartare energianvändare? Lena Neij, IIIEE Lunds Universitet 1.
DET BLIR VARMARE PÅ JORDEN VARFÖR? VAD SPELAR DET FÖR ROLL? HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN.
Fossilbränslefritt Kronoberg
Länsstyrelsernas Informationsförsörjning IED
Tilläggsisolering på vinden Välkommen till framtidens 50-tal
Samverkansträff för enskilda avlopp
Grön uppföljning Agenda
Ramavtalet i korthet Vitvaror 2016
En plattform för samhällsekonomisk analys
IAAP Norden Susanna Laurin.
Stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting
Utställning av Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen
Andreas Stubelius Peter Bennich
Samverkansprogram IED informations-försörjning (NV, Lst mfl)
Lektionspass 3 Säsong, miljömärken?
På gång om Frisk luft målet.
Tillväxt- och regionplaneförvaltningen
Index för att mäta företags kapacitet att energieffektivisera
19 dec Jan Eksvärd, LRF Fosfornätverket 19 dec Jan Eksvärd, LRF
Hur många kilo kött äter vi per person?
Anna Karlsson Klimat- och energisamordnare Länsstyrelsen Uppsala
Klimat- och energistrategi för Jönköpings län
IT verksamhetens satsning utifrån IKT.
Industrikonjunkturen och efterfrågan på el Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi och Klimat Svenskt Näringsliv.
Regionalt utvecklingsarbete evidens- baserad praktik (EBP) inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning Förstärkt delaktighet och.
Digital signering av hälso- och sjukvårdsåtgärder
Kapitel 20 Vi lär oss om: Skillnaden mellan reversibel och irreversibel process. Förbränningsmotorer. Hur kylskåp och motorer hänger ihop. Hur termodynamikens.
Miljömålen består av tre slags mål
Anmälningsplikt enligt 6 kap 5 § PBF
The Swedish charge on emissions of nitrogen oxides
Ledningens miljögenomgång nr
Styrmedel för att stimulera till energieffektiv konsumtion
Ledningens miljögenomgång
Nya hastighetsgränser
Toyota Inspiration Center, Malmö, 2008
Färdplan CAP Bilaga 1 till rondpm CAP
Erfarenheter av dynamiskt Inköpssystem
Energikartläggning Vad innebär det?.
Behovsstyrd ventilation
Ställ krav för klimatsmartare godstransporter Sektorn Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Accounts + SD = ♥? SD indicators generated from an integrated statistical account New report financed by Eurostat, DG Environment and Statistics Sweden.
Konsumenterna och miljön 2018
Professor emeritus i energiteknik
Så får vi praktisk nytta av nya ISO 50001
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Hur blev värmen över 90 % fossilbränslefri i Helsingborg?
Swerock AB - en av Sveriges största leverantörer av material och tjänster till bygg- och anläggningsbranschen Typsnitt: Calibri Storlek: 40, 28, 18.
Hur vi kan hitta användning av massor istället för att deponera?
Nämndernas/styrelsernas utvärdering av arbetet med budget 2005
Utgifter för miljöskydd inom massa- och pappersindustrin samt trävaruindustrin* Massa- och pappersindustrin har under många år lagt ner stora.
Framtidens publiceringssystem kan ge bättre tillgänglighet
En fråga -”coalition of the willing”
Presentationens avskrift:

Ekodesign- och energimärkning SHTE 2015-09-22 Anders Hallberg Energimyndigheten 2015-09-22

CO2-halten i atmosfären ökar CO2: 1800: ca 280 ppm. Maj 2013: 400 ppm! 2015-09-22

Men IEA -> Energieffektivisering har den största potentialen för att minska klimatgasutsläpp 2015-09-22

Klimat – och energipolitiska mål inom EU 2020 – bindande mål 2030 20 procent av primärenergin ska utgöras av förnybar energi 27 procent av primärenergin ska utgöras av förnybar energi (ej bindande) Energieffektivisering ska göra att primärenergianvändningen minskar med 20 procent Energieffektivisering ska göra att primärenergianvändningen minskar med 27 procent (ej bindande) Minskade utsläpp av klimatgaser med 20 procent Minskade utsläpp av klimatgaser med 40 procent (bindande) 10 procent förnybart i transportsekton 2015-09-22

Ekodesign och Energimärkning – Innovations-drivande styrmedel Antal Ekodesign Byggregler, krav Märkning Grön offentlig upphandling Teknikupphandling Kommersialisering Demonstration Forskning & Utveckling Tävlingar Resurseffektivitet Energieffektivitet 2015-09-22

Krav under ekodesign & energimärkning: Mycket mer än energieffektivitet Produkter ex. Funktion Krav, info X Alla Energieffektivitet, effekt, energianvändning Vattenanvändning Tvättmaskiner, diskmaskiner Ljud Värmepumpar, vitvaror Kvicksilver innehåll Info Lampor Hållbarhet Lampor, dammsugare F-gas Bonus AirCon Emissioner: Nox, OGC, partiklar, CO Pannor (bio, gas mm), varmvattenberedare Silverjoner Tvättmaskiner 2015-09-22

Förordning antas av KOM Ekodesigndirektivet Övergångs- period ca 20-25 produkter Arbetsplan 2009-11 10 produkter Arbetsplan 2012-14 Prioritetslista Arbetsplan 2015-17 Process per produktgrupp Förstudie Consultation Forum Kommitté omröstning Förordning antas av KOM Tillsyn 2015-09-22

Processen – exempel industri- och laboratorieugnar Ekodesign Energimärkning Hela processen tar ca 55 månader 2015-09-22

Förordning antas av KOM Ekodesign och Energimärkning (de blåa ska även energimärkas) Förstudie Consultation Forum Kommitté omröstning Förordning antas av KOM Tillsyn Enkla digitalboxar Stand-by inkl. nätverk Kontors- & vägbelysning Hembelysning I Nätaggregat Elmotorer Kyl&Frys TV Cirkulationspumpar Fläktar Tvättmaskiner Diskmaskiner Luftkonditionering - LLVP Pumpar Torktumlare Reflektorlampor, LED Däck (1222/2009) Dammsugare Datorer Pannor (gas/olja/el) Varmvattenberedare Transformatorer Köksprodukter: ugnar, spisar, hällar, köksfläktar Från WP 2012-14 Nästan färdiga - UPS - Andra pumpar - Vattenrelaterade produkter Kommersiell kyla Lot 30 Motorer + VSD Kompressorer Fönster Revidering steg 6 i hembelysning Prof. disk&tvättmaskiner Industriella ugnar Verktygsmaskiner Pågående: Ångpannor (< 50MW) Elkablar Servrar, datalagring mm Smarta anordningar & mätare Event ytterligare: Isoleringsmaterial Kraftgenereringsutrustning Värme&kyla för central AC Revidering: TV & bildskärmar Kyl&frys Tvätt och disk Belysning mm Ventilationsenheter Fastbränslepannor Rumsvärmare, inkl. kaminer Professionell kyla Rumsvärmare el, olja WP 2015-2017 2015-09-22

2015-09-22

Produktgruppen industri- och laboratorieugnar (Lot 4), potential 90 TWh Standardmodeller i relativt stora volymer Standardiserade mätmetoder saknas Små och medelstora industriugnar Ofta specialtillverkade Information om energianvändning är ofta tillgänglig. Stora industriugnar Nyförsäljningen av stora industriugnar liten Den totala energianvändningen ca 80 % av den energi som används av alla ugnar i EU, omkring 660 TWh. Laboratorieugnar. Omfattar mestadels standardmodeller som säljs i relativt stora volymer. Jämförbar och trovärdig information om produkternas energianvändning är vanligtvis inte tillgänglig, då det saknas standardiserade mätmetoder. Små och medelstora industriugnar. Omfattar en stor variation av modeller som ofta är specialtillverkade. Information om energianvändning är ofta tillgänglig, dock är pris och funktion ofta viktigare parametrar än energieffektivitet för de mest energiintensiva processerna. Stora industriugnar. Nyförsäljningen av stora industriugnar är relativt liten, men deras totala energianvändning är betydande och uppgår till ca 80 % av den energi som används av alla ugnar i EU. 2015-09-22

Förordningsförslag vår 2014 Alternativ 1: Ekodesign genomförandeåtgärder för hela produktgruppen baserat på befintlig japansk lagstiftning För alla ugnar: information om ugnens energianvändning till slutanvändaren För laboratorieugnar: Krav på energieffektiviseringsindex (EEI) För små och medelstora industriella ugnar: krav på värmeåtervinning och återanvändning (tillämpligt för alla gasdrivna ugnar); krav på förbättrad isolering (tillämpligt för el- och gasdrivna ugnar); krav på bränsle/luftkvot för optimerad förbränning (tillämpligt för gasdrivna ugnar) Alternativ 2: Ugnarnas energianvändning inom produktgruppen regleras genom IED och ETS och därtill relaterad lagstiftning. IED: Direktiv 2010/75/EU (industrial emissions directive) ETS: 2003/87/EC (the Emissions trading system) http://www.energimyndigheten.se/Foretag/Ekodesign/Produktgrupper1/Laboratorieugnar-och-industriella-ugnar-ENTR-lot-4/ 2015-09-22

IED + Ekodesign = dubbelreglering? Reglerar produkter Reglerar hela anläggningar Ekodesignkrav för energianvändning (ex. EEI) Vägledande energikrav Gäller endast nya produkter som sätts på marknaden Gäller för befintliga anläggningar, nya anläggningar och renoveringar 2015-09-22

Nästa steg i regleringsprocessen Senaste information från DG GROW (tidigare ENTR): A - inte ekodesign som verktyg B - användning av direktiven: IED–Industrial Emissions(Directive2010/75/EU) EED–Energy Efficiency Directive (2012/27/EU) Diskussionerna som fördes gick ut på att krav borde omfatta hela installationen/systemet, att det blir svårigheter med marknadskontroll, att det inte finns någon uppföljning på den japanska lagstiftningen som man vill ha som mall för BC2-5 mm. KOM var tydliga med att man tycker att ETS ska vara verktyget att ta hand om industrins energieffektivisering och inte ekodesign Svensk position: For large industrial ovens, Sweden wants further assessment of which policy or legislative measures that would be most effective.  It should be clarified whether the Industrial Emissions Directive can capture the energy efficiency potentials for the product group. There is a significant risk that stringent emissions requirements in the permits can be met at the expense of energy efficiency, when energy efficiency is not regulated with mandatory requirements; For small and medium sized industrial ovens, Sweden proposes to the Commission to not yet close the ambition of having an implementing measure, and further investigate the possibilities to set requirements based on the Japanese Energy act. 2015-09-22

anders.hallberg@energimyndigheten.se, 016-544 21 13 Mer information: www.energimyndigheten.se/sv/Foretag/Ekodesign/ www.energimyndigheten.se/sv/Foretag/Energimarkning/ anders.hallberg@energimyndigheten.se, 016-544 21 13 Anmäl er till nyhetsbrevet: http://www.energimyndigheten.se/sv/Press/Prenumerera/Nyhetsbrev/ 2015-09-22