Varierad PK gödsling Hur?.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Segment där bl.a. NPK rekommenderas istället för Kalksalpeter SegmentErsättning för KS (1:a hand) Vall 1:a skördNS, NPK, NK, NP Huvudgiva i - höstvete:
Advertisements

Kretslopp av växtnäring - möjigheter och risker
Hur vi kan höja Salthalten i Östersjön.
Mineralkväve i marken 3-5 ggr per år, återkommande markkarteringar
Betesmodulen inom Greppa Näringen Jens Fjelkner Nötköttsrådgivare Skånesemin.
Stallgödsel till vall Bästa växtnäringsutnyttjande och ekonomi
Vad kan vi lära av långliggande gödslingsförsök Lennart Mattsson De svenska platserna.
Dränering och växtnäring
Skogsgödsling En översikt Folke Pettersson.
Svavelgödsling.
Sandra Lindström Hushållningssällskapet Projekt 2009 Kompetensutveckling inom Landsbygdsprogrammet Mitten av april? Nationella projektstöd inom Landsbygdsprogrammet.
Schemaläggnings- och bokningssystem för Linnéuniversitetet HT12
ERGONOMI Vad är det?.
Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Lönsam P och K spridning med POS modeller Exempel på varierad gödsling.
Förluster av bekämpningsmedel och fosfor genom yterosion En bilddokumentation av Henrik Nätterlund HIR Malmöhus i samarbete med Örjan Folkesson, SJV.
Samråd Vad en Tävlingsledare bör känna till Fråga: Vad är samråd.
Rätt NPK Bild 3: Markkarteringsmatriser, mark-kartering m.m.
Grupparbete Frågeställningar beroende av hur ett lantbruksföretag har valt att organisera sig Exempel 1: Två djurhållare på samma fastighet som tillsammans.
Lönsammare med NPK! Presentationen finns att hämta
Ny fosfor-rekommendation för mjölkkor i Sverige 2003 Rolf Spörndly Inst. för husdjurens utfodring och vård SLU.
Växtnäringsbalans i grovfoderodling
Ökad efterfrågan => högre pris
Swedish Univ. Agric. Sci., Dept of Crop Production Ecology Pär Aronsson Hvad er det optimale kvaelstofniveau til energipil? Pär Aronsson SLU, Uppsala.
Dagens bruknings- praxis Vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Fosforläckage -hur stora risker? -hur minimera?. Fosforförluster från åkermark sker främst genom erosion Fosforförluster från åkermark.
Jordbruksmarken som belastar Östersjön är dränerad lerjord med mineralet illit De flesta partiklarna är av kolloidal storlek.
Svavel Olika grödors S-respons Skördeeffekter vid svavelbrist (Hydro Agri-försök) Höstoljeväxter % Våroljeväxter % Vall++ 7 % Höstsäd+ 1-2.
Potatismodulen ett rådgivningsverktyg Håkan Sandin
Upptakter oktober 2002 godsla-npk.nu. NPK-kampanj Varför? När? Hur?
Målsättning Målsättning.
Jenny Henriksson Hushållningssällskapet
Miljöhänsyn i jordbruket – nya gödselregler
NPK kombi – N(S) kombi P-AL Vårkorn,H-9513,-9712,-9812,-9912, , försök(varav 37 NPK-NS) Medeltal skördeökning för NPK vid P-AL
Vall gödsling - Kom ihåg! Rätt till varje skörd: Rätt varje år: Rätt i växtföljden: N K Mg P S Kväve Kalium Svavel Fosfor Magnesium.
NPK bättre än N+PK Sammanfattning. Varför NPK? Sammanfattning 1.Nytillförd fosfor och kalium har en högre effektivitet och ger ”lite extra” skörd (
Höstvete PK, NPK eller ingen PK-gödsling
Gödsling av ängssvingel höst och vår. Tabell 1. Fröskörd i ängs- svingel vid sen, tidig och delad kvävegiva på våren. 8 försök Förstaårsvall.
Sort- och etableringsförsök i ängsgröe Tabell 1. Sorter, vallålder och etableringsmetod i ängsgröe. Försök Skörd vall I (relativtal) Skörd vall.
Gårdssyntes Bertil Carlzon Hans Nilsson. Naturbete Lättlera Mellanlera Jordart.
Hur vi kan höja Salthalten i Östersjön. O2gruppen.se.
Höst- och vårgödsling av timotej insåningsåret och första fröskördeår Tabell 1. Effekt av olika gödslingsstrategier vår och höst i timotej (Grindstad)
Sort- och etableringsförsök i rödsvingel Tabell 1. Sorter, vallålder och etableringsmetod i rödsvingel. Försök Skörd vall I (relativtal) Skörd.
Kvävegödsling av ängsgröe Tabell 1. Kväve till andraårsvallar av ängsgröe (grönytesorter) samt växtreglering Skörd 2005 (kg/ha)* Skörd 2006 (kg/ha)** Skörd.
Marknadsområdenas försäljning av P och K, ton/år.
Dagens brukningspraxis Hans Nilsson Jordbruksverket.
Kaliumgödsling sänker magnesiumhalten och höjer kaliumhalten i vallfodret medel av 2 försök, Skåne , Långaröd, Vanneberga, L Växtanalyser.
Johan Malgeryd, Katarina Börling och Anuschka Heeb, Jordbruksverket,
VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning 2016.
Sveriges lantbruksuniversitet Biologisk markkartering - nya analysmetoder för en bättre växtföljd - Agrovästs: Markvårdsdag den 3 feb 2011.
Välkomna till Agrovästs markvårdsdag! Agroväst vill satsa miljonbelopp på markvård – var med och påverka inriktningen på satsningen! Förmiddag – 8 inspirerande.
Fjärranalys från flyg och satellit - möjligheter för detaljerad kartering och analys Mats Söderström, SLU, 2011.
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket.
Gödsling av vall & majs Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar
Utsädesmängd Beror på många faktorer Såtid Jordart Såbädd Väder
3000 kr mer per hektar med Biofer !
Bra hagar för hästen och miljön
N-Sensor vs olika spridare
Rådgivarnas kompetens
Växtnäring Tvärvillkorsutbildning, sept. 2018
Förgröningsstödet Martin Johansson Regelhandläggare, Stödregelenheten

Stallgödselkalkylen Pernilla Kvarmo Jordbruksverket.
Redskap för att variera kvävegödslingen inom fält
Varierad PK gödsling Hur?.
Utsädesmängd Beror på många faktorer Såtid Jordart Såbädd Väder
Klimat och kvävestrategi – vilka råd kan man ge?
N-Sensor vs olika spridare
Köksbordsmaterial växtnäringsbalanser
Tipspromenad.
Presentationens avskrift:

Varierad PK gödsling Hur?

Gödslar efter markkartan! Inga konstigheter Gödslar efter markkartan!

Ett exempel Varierad gödsling P-AL karta 14 ha Ett exempelskifte med ganska stor variation i P-AL. P-AL karta 14 ha

Varierad gödsling P-AL karta Behovskarta Snitt P AL=6,5 Snitt giva P= 14 kg/ha Förväntad skörd: 6000 kg P/ha Snitt giva P= 14 kg/ha Förväntad skörd: 6160

Varierad gödsling Blir det någon vinst? Behovskarta Samma gödselmängd Ökad skörd 160 kg/ha Kräver ny teknik !? Vinsten i varierad giva vi är att vi lägger rätt giva på varje del av skiftet. Skörden ökan men det krävs en styrbar gödselspridare samt en GPS som kan styra gödseltillförseln. Kostnaden för gps och handdator med program är ca 25000 SEK.

Varierad gödsling Hur gör jag? Typgård 125 ha Växtföljd Höstsäd Vårsäd En inte helt ovanlig växtföljd.

Varierad gödsling Hur gör jag? Nuläge Alt 1 MAP i kombin till höstsäd + Axan på våren NPK i kombin till vårsäd Gödslingsstrategierna på spannmålsgårdar är nästan alltid något av dessa alternativ. Båda är utmärkta och fungerar även bra i ett ”varierat system”. Alt 2 NPK i kombin till vårsäd NPK till höstsäd på våren

Varierad gödsling Hur gör jag? Rätt mängd P på varje ställe Räkna ut P behovet i växtföljden Dra bort P givor som sker i såmaskin eller övergödslas på våren Lägg resterande mängd varierat på hösten före sådd av höstsäd Rätt mängd P på varje ställe Utnyttjar kombieffekter till vårsäd

Exempel vallgård med flytgödsel Varierad gödsling Hur gör jag? Exempel vallgård med flytgödsel Styr flytgödsel efter kaliumbehov Komplettera med varierad N giva Även stallgödselgårdar bör variera givan efter markkarteringen. Vallgårdar bör styra flytgödselgivorna efter K-AL talet och K/Mg kvot. Detta för att maximera avkstning och kvalité i vallen. Med varierad flytgiva blir även N gödslingen olika över fälten men detta avhjälps med att även göra en styrfil för den kompletterande handelsgödselkvävegivan eller styra N givan med sensor. De flesta flytgödseltunnor går att styra på precis samma sätt som handelsgödselspridare.

Exempel svingård med flytgödsel Varierad gödsling Hur gör jag? Exempel svingård med flytgödsel Styr flytgödsel efter fosforbehov Komplettera med varierad N giva Samma resonemang gäller på svingården som vallgården. Men här ska nog stallgödselgivan styras efter fosforbehovet (om det finns något behov och gödseln inte är ett kvittblivningsproblem).

Varierad gödsling Varierad giva är intressant vid all gödsling som görs efter markdata Relativt enkel teknik Vi har all kunskap om vilken mängd näring som skall på(!?)

Varierad gödsling Utveckling

Förväntad relativ skörd P-AL från markkartan Varierat P-behov Styrfiler för fosfor 2001 2000 1998 (P- & K-behov enligt växtodlingsrekommendationer) Hög Låg Kornskörd 10,8 ha Att styra efter markkarteringen är del 1 i ”varierad giva”. Avkastningspotentialen på varje del av skiftena kan läggas in i samma beräkningsmodell för att ytterligare förbättra träffsäkerheten i spridningen av växtnäring. Där skörden alltid är låg skall givan sänkas mer än vad markkartan säger och där avkastningspotentialen är hög bör givan höjas mer än vad karteringen säger. >10 0 kg/ha >105% <80% <6 >25 kg/ha Förväntad relativ skörd P-AL från markkartan Varierat P-behov PrecisionWizard

Fosforbehov (kg/ha) Mats Söderström Inst f mark o miljö SLU I spridningsfiler kan även andra hänsyn läggas in exempevis minska givan nära vattendrag. Fältet ovan har kraftig lutning mot vattendrag. P-AL är låga i sluttningen men det känns inte sunt att sprida extra mycket P i starklutning mot vattendraget. Mats Söderström Inst f mark o miljö SLU

Fler exempel Behov K för 6000 kg/ha vall 130 kg/ha 30 kg/ha Kalium till vall är exempel där optimal giva kan variera mycket kraftigt över fälten 30 kg/ha

Kalimagnesia giva i potatis Fler exempel Kalimagnesia giva i potatis 60 ha 4 sorters potatis Giva 0-640 kg/ha Stora fält med potatis har olika kaliumbehov dessutom är det ofta flera sorter på fälten med olika kaliumbehov. Fältet är 60 ha vilket i skaraborg anses som stort, optimal giva varierar mellan 0 och 640 kg beroende på varierande grundgödslingar i olika sorter samt varierande jord. Med styrfil bir arbetet mycket enklare och bättre än att manuelltvariera givan efter olika sorter.

Mindre utlakningsrisk! Varierad gödsling Enklare! Högre skörd! Mindre utlakningsrisk! Sammanfattning- det känns som en självklarhet att gödsla efter markkartan.