Energiformer Rörelseenergi (kinetisk) Ljusenergi Värmeenergi

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Fotosyntes Visste du om att växternas gröna blad är livets solfångare? Om ditt svar är ja, då har du kommit en bit lång i det vi kommer att arbeta med.
Advertisements

Kolets kretslopp Det finns kol i nästan allting som vi äter och dricker. Kol är en viktig byggsten i allt levande och eftersom allt levande föds, växer,
Atomer och kemiska reaktioner
MILJÖ.
Micke sundström © Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs –
KEMI-tipsrundan Lycka till! Bendy & Pär.
Kemi-quiz.
Svar: Luften i NO-salen väger ca kg.
CELLANDNING/FÖRBRÄNNING
Fotosyntesen.
Kemisk Energi Kolföreningar används i naturen bland annat för att lagra energi Varifrån kommer denna energi? Och vad är det som händer när den frigörs?
LUFT.
Cellen.
Både livsnödvändig och kan leda till global katastrof
Luft Repetition.
Ekologi Läran om hur växter djur och andra levande varelser är beroende av varandra.
I mitokondrien sker det förbränning.
Kolets kretslopp.
Det finns två typer av kemiska reaktioner.
Energi Var kommer energin ifrån Vad är energiprincipen
Vad är det egentligen som kännetecknar liv?
Vad är det? Organisk kemi Organiska molekyler Grunden till allt liv
Begreppslista.
FOTOSYNTESEN OCH CELLANDNINGEN
Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping.
KEMISKA REAKTIONER Grundämnen Syre Kemiska föreningar
Luft och vätgas Sidorna Luften är en blandning av gaser Luft består mest av kväve, N 2 (78%) I luft finns även syre, O 2 (21%) ”Resten är” ädelgaser,
&feature=related.
Grundkurs i Energi För att förklara teorin inom olika ämnen använder vi oss av olika begrepp. Energi är ett ord som används mycket i olika sammanhang,
Kalmar Energis arbete för att minska utsläppen och påverkan på miljön Johanna Vöks.
Kolväten ÄMNEN SOM INNEHÅLLER KOL OCH VÄTE. Metanserien METAN CH 4 ETAN C 2 H 6 PROPAN C 3 H 8 BUTAN C 4 H 10 PENTAN C 5 H 12 HEXANC 6 H 14 HEPTANC 7.
Föreläsning Fysik sid Energi Det finns egentligen ingen enhetlig definition av begreppet energi. Ofta används ”förmågan att utföra ett arbete”
DET BLIR VARMARE PÅ JORDEN VARFÖR? VAD SPELAR DET FÖR ROLL? HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN.
ELD OCH BRAND. Skillnad Vad är skillnaden mellan en eld och en brand?  Eld har man kontroll över och det är något man medvetet vill ha.  Brand är en.
Ekosystem En plats där ett visst djur eller växt trivs Kan vara små som ett löv eller stort som ett hav! Här samsas växter, djur och döda ting.
Klimat och miljö.
Miljö kemi.
KEMI Vad är det egentligen?.
- En livsnödvändig funktion
Atomer finns överallt Supersmå Bygger upp allting
FOTOSYNTESEN Upphovsman benavid_2co0 Bildkälla - Licens:  CC0 Public Domain.
Atomer, molekyler, grundämnen och kemiska föreningar
I växtens celler finns kloroplaster, där sker fotosyntes.
Aktiveringsenergi Med aktiveringsenergi menas den energi som krävs för att starta en förbränningsprocess. I brännbara ämnen finns kemisk energi lagrad.
Koldioxid SOLLJUS SYRE Fotosyntes VATTEN DRUVSOCKER.
Fysiologi – hur din kropp fungerar
Fotosyntes och Cellandning
Hållbar utveckling.
- Luften är en blandning av gaser
Kolets kretslopp Kol är ett grundämne med det kemiska tecknet C i det periodiska systemet. Det finns kol i nästan allting som man äter och dricker. Kol.
Det finns två typer av kemiska reaktioner.
Marie Roslund, Rusksele skola, Rusksele –
Tiden på jorden Ur Koll på No.
Neutralisation av en syra och en bas
Kretslopp Vad är ett kretslopp? Vilka ämnen kan ha ett kretslopp?
Anna Karlsson Klimat- och energisamordnare Länsstyrelsen Uppsala
Miljövinster med cykling
Micke sundström © Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs –
Vad är molekyler? Hur gör man molekyler? Var finns molekyler?
Ändring av fordon Här ser vi hur emissionerna ser ut från dessa konverterade bilar. Eftersom emissionskrav fortfarande saknas för alternativa.
Förenklad bild av kolets kretslopp
Kemi – första terminen.
Socker bildas (druvsocker) Fotosyntesen sker i växtens gröna delar
Professor emeritus i energiteknik
Marie Roslund, Rusksele skola, Rusksele –
Tabellerna anger temperatur, och molfraktioner i produktgasen i metan/luft-flammor vid olika blandningsförhållanden F 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1 1,1 1,2 1,3.
Micke sundström © Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs –
Presentationens avskrift:

Energiformer Rörelseenergi (kinetisk) Ljusenergi Värmeenergi Kemisk energi Kärnenergi

Kemisk energi Fossila bränslen

Kolets kretslopp Fotosyntes- koldioxid  syre+energi Förbränning  koldioxid Nedbrytning  koldioxid Nedbrytning  fossila bränslen Fossila bränslen  koldioxid

Fotosyntes 6CO2 + 6H2O + solenergi  C6H12O6 + 6O2

Cellandning C6H12O6 + 6O2  6CO2 + 6H2O + energi

Förbränning Förbränning i kroppen (inre förbränning) Förbränning i eld (yttre förbränning)

Förbränning Propan + syre koldioxid + vatten + energi C3H8 + 5O2  3CO2 + 4H2O + energi

Växthuseffekten Koldioxid 63 % Metan 15 % Kväveoxider 4 % Freoner 14 % Ozon O3 Vattenånga

Försurning Svaveldioxid (SO2) Kväveoxider (NO2) Koldioxid (CO2)

Aktiveringsenergi Med aktiveringsenergi menas den energi som krävs för att starta en förbränningsprocess. I brännbara ämnen finns kemisk energi lagrad och de måste få en knuff för att börja brinna.

Katalysatorer En katalysator är ett ämne som tillsätts för att sätta fart på en reaktion. Kroppens enzymer fungerar som katalysatorer

Brandtriangeln syre värme brännbart ämne

Antändningstemperatur Den temperatur där ett ämne börjar brinna

Flampunkt Den temperatur där ett ämne börjar avge brännbara gaser

Hur kan man få det att brinna bättre Finfördelning Syretillförsel Explosion

Brandsläckning Lämpning Kvävning kylning