Neurovetenskap Studier av nervsystemet

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Kognitiv psykologi Neurokognition Kap 2 Tobias Johansson
Advertisements

NERVER OCH NERVSYSTEMET
Neurovetenskap Studier av (centrala) nervsystemet
Nervsystemet 1. Tar emot olika typer av information från sinnesorgan och olika sinnesceller i kroppen. 2. Hjärnan behandlar informationen genom tolkningar,
Fiskar.
Rörelseorgan skelettet
Musklerna Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa.
Pedagogik för framtiden Hur lär vi oss i olika åldrar? Hur kan vi skapa bra förutsättningar för inlärning? Minnet – repetition Olika inlärningsstilar och.
Nervsystemet styr din kropp
1 Neurovetenskap Studier av nervsystemet Varför intressant för kognitionsvetare? kul kan befästa/förkasta kognitionspsykologiska och lingvistiska teorier.
Hjärtat & blodomloppet hos människan av: Två elever i klass 8F.
Kroppens transportsystem Hjärtat, blodet och blodkärl.
ANDNING =DWRzdBLDDzc.
Skelettet Vårt skelett är uppbyggt av ungefär 200 ben. En del ben är stora, till exempel lårben och höftben. Andra ben är mycket små, som fingrarnas och.
Åk 4 LPP. LÄSFÖRSTÅELSESTRATEGIER Vi ska lära oss hur vi använder läsförståelsestrategier för att bli bättre läsare och få mer glädje av de texter vi.
Neuronens anatomi. Neuronens produktion Mitokondrierna är neuronens kraftverk. De omvandlar socker och syre till energi. DNA innesluts av cellkärnans.
Cirkulation och fysisk aktivitet - Våra bästa vänner går hand i hand + = Sant.
Hjärta & Blodomloppet. Blodkärl I hela kroppen är det fullt utav blodkärl, bara för att varje cell ska få vad den behöver. Man skulle kunna se blodkärlen.
Vattenrening.
Neurovetenskap Studier av nervsystemet
Geografiska perspektiv på transporter, del 5
Väder.
Geografiska perspektiv på transporter, del 3
Kognitionspsykologi Kognition Psykologi Perception Minne Tänkande
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Vattenrening.
Biologiperiod dag 1.
Kan man förutsäga vem som blir brottsling?
Hjärtat.
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Erfarenhetsutbyte 25 november
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Johan M. Sanne Lisa Schmidt
Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs –
Den sociologiska blicken
Människans blodkroppar och immunförsvar
Genomgång av Ögats delar och deras funktioner
Hjärta och blodomlopp.
Du är riktigt trött och frustrerad……
Ung Cancer - Medlemsundersökning 2017, Närstående
Puberteten Vad är det för något..?
Andningsorganen O2.
FRIIDROTT ÅR INTRODUKTION.
Nervsystemet och hjärnan
Andningsorganen O2.
Du är riktigt trött och frustrerad……
Mensutmaningen.se MENS a.
Bostadstillägg Pensionsmyndigheten har av regeringen fått uppdraget att öka kunskapen om bostadstillägg och verka för att mörkertalet inom bostadstillägg.
Du är riktigt trött och frustrerad……
Du är riktigt trött och frustrerad……
Ta hand om dig själv.
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Människans anatomi och fysiologi
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Angereds unga stadsutvecklare
Salter och metalloxider Kap 5
Nervsystemet 1. Tar emot olika typer av information från sinnesorgan och olika sinnesceller i kroppen. 2. Hjärnan behandlar informationen genom tolkningar,
Hjälp, vad skall jag göra…
Presentationens avskrift:

Neurovetenskap Studier av nervsystemet Varför intressant för kognitionsvetare? kul kan befästa/förkasta kognitionspsykologiska och lingvistiska teorier kan bidra till modeller för kognitiv arkitektur visar på människans begränsade förmåga att behandla information visar på människans gränslösa möjligheter att förbättra förmåga

Innehåll CNS Neuropsykologi Anatomi Celler Neuronal utveckling Topografiska kartor Neuronens viloläge Neuronens kommunikation Neurologi vs konnektionism

Centrala nervsystemet (CNS) Hjärnan + ryggmärgen Uppgift: kontrollcenter för tolkning av sensor-indata styr tanke- och den fysiska verksamheten Hjärnan är det mest aktiva organet i hela kroppen (förbrukar 15-20% av allt syre)

Neuropsykologi Studiet av implementationen av minne, språk, medvetande etc genom att studera hjärnskador och människor med hjärnskador Traditionellt top-down: från kognitiv modell (utifrån den hjärnskadades bibehållna/förlorade funktioner) till neuronimplementation (avbilder av hjärnan) Nu även bottom-up: från neuronimplementation till kognitiv modell (konnektionismen)

Minne (exempel på top-down slutsats) Amnesi påverkar bara deklarativt minne. - Bevis för att deklarativt och procedurellt minne är biologiskt skilda åt

Neuroanatomi cerebral cortex cerebellum Hjärnstam motorik Smärta, sensibilitet Neuroanatomi cerebral cortex Omdöme, initiativ, planering, målinriktad aktivitet, Broca’s area: Produktion av språk Wernicke’s area: språkförståelse vision cerebellum Hjärnstam

Neuroanatomi a. Wernickes afasi c. Alexi men ej agrafi b. Brocas afasi MS

Hjärnans celler Gliaceller Neuroner Upprätthåller ”Blod-hjärnbarriären” - Omgärdar de flesta blodkärlen i hjärnan, filtrerar blodtillförseln och avlägsnar överflödiga/ovälkomna substanser Duplicerar sej på platser för skador och tar bort skräp, skapar ärrbildning Formar myelinet kring vissa neuroners axon – En process som är avgörande för utvecklandet av kognitiva och motoriska funktioner (ex. Multipel Sclerosis - MS) Neuroner

Neuronen Liknar andra celler men Mycket känslig för störningar i kan skicka och ta emot stora mängder signaler kan inte duplicera sig själva – vuxnas hjärnskador blir permanenta Mycket känslig för störningar i syretillförseln (dör inom minuter) omgivningens ämnesinnehåll (gifter, men även förhöjda halter av naturliga ämnen) – Skydd: ”Blod-hjärnbarriären”

Neuronens uppbyggnad dendriter cellkropp hillock axon

Neural utveckling (1) - före födseln Ett mysterium Tillväxttakt under en viss period: flera hundra tusen neuroner / minut Migrationsfasen: neuronerna vandrar längs gliacellspår till sina ”adresser” Migrationsfel: dyslexi Aggregationsfasen: gruppering och positionering Differentiationsfasen: axoner växer, kopplingar formas, kretsar ”prunas” ner till funktionella vägar Pågår hela uppväxten

Neural utveckling (2) - efter födseln Myelination Plasticitet bygger på överproduktion av synaps-kopplingar Stimulans AO för utveckling (OCH bibehållande) - Djurförsök har visat: påverkan av storleken på cortex densitet av gliaceller antalet synaptiska kopplingar Utveckling sker i olika peroder i olika delar av hjärnan, ex synbarken (2-5 mån), språkcentra (0-5 år), frontalloben (0-... år)

Vänster/höger hjärnhalva Vänster hjärnhalva kontrollerar motorik/sensorik i högra delen av kroppen och tvärtom Synen nästan också Ena halvan ofta dominant för styrning av beteende Vänster: språk, finmotorik för högerhänta, semantiskt minne Höger: visuo-spatiala funktioner (neglekt), episodiskt minne

Topografiska kartor (1) Ex: beröringscentra i hjärnbarken

Topografiska kartor (2) Kan förändras pga yttre stimuli Kan variera något mellan individer Neuronnätverket bestäms av både genetiskt arv och miljö

Neuronens viloläge (1) Potentiell energi i och runt neuronen Cellmembranet separerar inre och yttre förhållandena DNA i cellkärnan är negativt laddat.

Neuronens viloläge (2) I och runt neuronen finns bl a kalium-, natrium- och kloridjoner (K+, Na+, Cl-). Kalium dras in i cellen p g a elektrisk kraft. Kloridjoner dras utåt p g a att kärnan är negativt laddad. => överskott av kaliumjoner i cellen, och ett underskott av natrium- och kloridjoner, jämfört med utsidan. Jämvikt uppnås vid -70 mV i neuronen.

Neuronens kommunikation (1) ”local potentials” – slö kommunikation nära vänner emellan ”action potentials” – blixtsnabb kommunikation för distansarbete

Neuronens kommunikation (2) - “local potentials” En receptor på neuronen retas av signalsubstans från en annan neuron. Portarna på receptorn öppnas under 1 ms. Natriumjoner strömmar in. Jonpumpen börjar pumpa in natriumjoner för att återställa jämvikt men under tiden höjs spänningen i neuronen... Natriumjoner fördelar sig i neuronen och tunnas ut.

Neuronens kommunikation (3) - ”action potentials” Om tillräcklig koncentration av natriumjoner når hillock (så att spänningen där höjs till -55 mV) öppnas portarna i hillock. Då strömmar natriumjoner in p g a elektrisk och kemisk kraft. Natriumjonerna sprids nedåt i axonet eftersom spänningen är lägre där (-70 mV). Om koncentrationen av natriumjoner ger upphov till spänningsökning till -55 mV längre ned i axonet (vid nästa port) öppnas denna port, o s v.

Neuronens kommunikation (4) - hämmande signaler signaler kan både verka exciterande och hämmande på mottagarneuronen

Neuronens kommunikation (5) - avfyrningshastighet ”action potentials” varar 1-10 ms och kan färdas med 100 m/s avfyrningshastigheten varierar mellan en och hundratals signaler per sekund förändring i avfyrningsfrekvens betyder ”beräkning pågår”

Neuronens kommunikation (6) - synapsen Ställe där neuroner utbyter info på kemisk väg Presynaptisk cell = sändare Postsynaptisk cell = mottagare

Neuronens kommunikation (7) - synapsen Bild från ett elektronmikroskop

Neurologi vs konnektionism Nervfibrer är inte ”bidirectional” (backprop-alg) Frekvens + fas (ANN saknar fasinfo) Multipla neurotransmittorer, många olika typer av neuroner Mikrokretsar i dendriterna som utför komplexa, ickelinjära beräkningar => synapserna basen för neuronal beräkning, ej neuronerna