Behaviorism och intentionalitet Behaviorism uppstod som en reaktion på introspektionism Problemet låg i de subjektiva metoderna Medvetande, tänkande m.m. kunde ju inte ens påvisas och var därför inga lämpliga studieobjekt Filosofer hävdade att sådana mentalistiska begrepp som “tro” och “tänka” måste ersättas med objektiva begrepp som refererade till observerbara händelser Man ville uppdaga vetenskapliga lagar Beskriva och förutsäga relationer mellan stimuli och responser Men man stötte på problem med att beskriva komplexa beteenden Många beteenden verkar inte enbart styras av externa stimuli Istället verkar de genereras av komplexa kognitiva strukturer

Behavioristens problem Behavioristen hävdar att alla mentalistiska begrepp kan beskrivas med och definieras i termer av observerbara fysiska beteenden Exempelvis skulle “tron att Pelle är bäst” definieras som “en benägenhet att säga [det] o.s.v.” Men sådan definitioner är problematiska, av flera skäl Antalet “benägenheter” är ofta oändligt Sådana benägenheter kan också uppvisas då “tro” saknas Även då tron finns där uppvisas inte dessa benägenheter Förklaringarna utökas därför ofta - men med mentalistiska begrepp Vi måste alltså titta “under ytan” Men kognitivismen behöver en modell för interna processer - datorn!

Datorn och kognitionsvetenskapen Det blir möjligt att förklara intelligent beteende hos ett komplext system utan att förutsätta intelligens hos de ingående delarna Det blir också möjligt att analysera mening i termer av funktionellt tolkade tillstånd hos fysiska system Vi undviker dessutom behaviorismens reduktionism, samtidigt som vi inte är (naivt) dualistiska Tidigare menade man att mentalistiska förklaringar förr eller senare var tvungna att erkänna ett “spöke i maskineriet” Datorn ger oss ett försvar mot detta resonemang (Ryle’s regress) Vi kan beskriva komplexa processer som ett resultat av interaktionen mellan del-processer, o.s.v. tills vi når grundläggande processer I dekompositionen avtar “intelligensen” på lägre nivåer

Datorn och kognitionsvetenskapen (2) Datorn opererar på symboler Symboler är alltid dualistiska De är fysiska ting Men de står för något annat Operationerna följer regler och symbolernas mening är knuten till dessa regler Men datorn behöver inte “känna till” denna mening Operationerna utgår endast från representationernas fysiska struktur Vitsen är att fysiska och semantiska egenskaper motsvarar varandra (på något sätt) Ett system för informations-behandling Kodar information om världen Opererar på denna information på ett sätt som kan tillskrivas mening Är strukturerat som ett antal funktionellt organiserade delar som interagerar Datorn är vårt typ-exempel

Introduktion till funktionalismen Psykologiska tillstånd kan inte reduceras till fysiska tillstånd, eftersom olika fysiska tillstånd kan motsvara samma psykologiska tillstånd, och vice versa Men detta behöver inte innebära en dualism Varje psykologiskt tillstånd är också ett visst fysiskt tillstånd (token identity theory) Men en viss typ av psykologiska tillstånd behöver inte motsvaras av en viss typ av fysiska tillstånd Vi behöver alltså inte fastlå att ett samma psykologiska tillstånd alltid uppstår vid ett visst fysiskt tillstånd Ingen reduktion Datorn föreslår en relation mellan kropp och själ som vare sig är dualistisk eller reduktionistisk Funktionalism är idén att mentala tillstånd är fysiska tillstånd som beskrivs funktionellt Samma fysiska tillstånd (i olika system) kan ge upphov till olika mentala tillstånd Och samma mentala tillstånd kan realiseras av olika fysiska tillstånd (i olika system) Gäller detta också människor?

Informationsbehandlande system Kognitionsvetenskapen karakteriseras av synen på medvetandet som ett system för informationsbehandling Ett sådant system kan vara både analogt och digitalt Analoga system Fysiska kvantiteter är rättframma och direkta Meningsfulla värden kan tolkas direkt Kontinuerliga värden kan representeras Men det finns alltid en felmarginal Och direktheten innebär ofta en specialisering Digitala system Är precisa Små störningar orsakar inga fel Men det finns en distans mellan symbolerna och de fysiska operationerna Vilka processer i mänsklig informationsbehandling är analoga och vilka är digitala? Lingvistiska representationer är digitala Mentala bilder är analoga… Kanske finns ett antal dedikerade analoga system?

Symbolism och subsymbolism Vikter, nettovärden, aktiveringsvärden och transformationer i konnektionistiska nät är kontinuerliga Detta tyder på att sådana nät beskriver analoga datorer (beräkningsmaskiner) Men in- och utdata är ofta diskreta Vissa ser konnektionism som subsymbolisk - olika värden, tillstånd och transformationer har ingen direkt koppling till symboler och formella manipulationer Andra ser konnektionistiska nät som en beskrivning på lägre nivå - de implementerar symboliska processer (och är alltså informationsbehandlande system) Huruvida konnektionismen är ett alternativ till digital beräkning är en öppen fråga

Intentionalitet Intentionalitet är en viktig egenskap i informationsbehandlande system Intentionala objekt handlar om någonting Tankar Orden på denna bild Ett informationsbehandlande system vars information och processer handlar om (representerar) någonting är ett intentionalt system Intentionalitet verkar kräva en (strukturell) isomorfism mellan representationerna och dess innehåll Så att en mappning kan göras från representationens delar till saker i världen Men isomorfism är inte tillräckligt Många saker i världen är isomorfa, men ändå helt olika En distinktion kan göras m.a.p. hur representationerna är kopplade till perception och handling Intentionalitet kräver alltså även någon (lämplig) form av kausal relation till världen En representation måste aktiveras av ett visst tillstånd i världen Och måste i sin tur aktivera ett lämpligt beteende Vissa hävdar att detta inte räcker… Andra menar att t.ex. konnektionismens distribuerade representationer visar att isomorfism inte är nödvändigt

Funktionell modularitet Informationsbehandlande system är funktionellt modulära Det enda meningsfulla sättet att bryta ned dem i mindre delar är att göra så med hänsyn till de ingående delarnas funktion Och inte dess geografiska placering, t.ex. Till skillnad från i fysiska system (t.ex. bilmotorer) beskrivs delarna i ett informationsbehandlande system, deras funktioner och interaktion, intentionalt En huvudpoäng är att det inte spelar någon roll hur de ingående delarna ser ut, eller vad de består av Huvudsaken är att de generera rätt utdata för varje tänkbar indata

Sammanfattning Ett informationsbehandlande system är ett system av representationer och manipulationer på dessa representationer. Systemet är uppbyggt av funktionella moduler och kan förstås i intentionala termer Kognitionsvetenskap försöker förstå medvetande som ett sådant system

Datavetenskap och neurovetenskap Vi betraktar alltså kognitiva processer och tillstånd som resultatet av komplexa beräkningar på neuralt kodade symboler Kognitiva tillstånd motsvarar tillsånd i det informationsbehandlande systemet Beteenden tolkas som fysiska tillstånd med informationsinnehåll Om tänkande kan förstås som formella beräkningar kan det också (i princip) implementeras i en dator Kognitiv neurovetenskap Undersöker hur vår “mjukvara” implementeras i “våtvara” Ger oss kunskap om nervsystemets styrkor och begränsningar som, tillsammans med observationer av kognitiva egenskaper, kan ge ledtrådar om hur “mjukvaran” ser ut Kan upptäcka en helt ny beräkningsmekanism som medför en ny modell som grund för tänkande