Utländska uppköp i svenskt näringsliv − hot eller möjlighet?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Winnet Skånes 20-årsjubileum - Hur ser det ut i Skåne idag? Näringsliv Skåne Christian Lindell
Advertisements

Skogsindustrins betydelse för Sveriges ekonomi Mars 2014.
Kartläggning av, med stöd från sysselsättningseffekter från vindkraft företagens syn på potential, hinder & möjligheter En rapport från nätverket Power.
Historiska flyttmönster – mot en öppen och ömsesidig global nordisk arbetsmarknad Dan Hjalmarsson GD/PhD Tillväxtanalys Utvärderar och analyserar grunderna.
Privatisering av statligt ägda företag En litteraturöversikt med fokus på OECD-länderna (rapport till Näringsdepartementet av docent Henrik Jordahl, IFN)
Regeringsuppdrag Trafikanalys Trafikavtal Godstransporter Infrastruktur som stabiliseringspolitik Uppföljning för bättre transporter och konkurrenskraftiga.
Handel i världen.
Minimilöner – vad säger forskningen om effekterna? Timbro, 17 november 2015 Per Skedinger Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Linnéuniversitetet.
Förnybar elproduktion och nationell försörjningstrygghet på en integrerad europeisk elmarknad – En förstudie Thomas Tangerås Forskningsprogrammet Elmarknadens.
Utvärdering av den svenska gasmarknadsmodellen MAX CEDERBORG MARTIN HEUMANN BAUER 25 september 2013.
Utredningen om bostäder för äldre Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 2015:85 Ewa Samuelsson, särskild.
I ett globalt perspektiv växer nu många marknader snabbt och konkurrensen ökar också om kunderna. Hur bedömer du att detta påverkar.
Arbetsmarknadsrapport Syftet är att redovisa hur och med vilka insatser Arbetsförmedlingen arbetar för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt.
SAMHÄLLSEKONOMI. Byteshandel Värdefulla metaller Mynt Stämpel 1. BEHÖVS DET PENGAR?
Kap 15 Avvägningen inflation-arbetslöshet Historiskt sett så är inflationen hög då arbetslösheten är låg, och tvärtom. Under talen tänkte många.
1 Novus Företagsledare om de nya sjukskrivningsreglerna Arne Modig Viktor Wemminger 1632.
Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/
Almi Företagspartner Tillväxtkartläggning av små och medelstora företag Genomförd av CMA Research AB Juni 2017.
Handelsteorier Kapitel 8 s
Tillväxtverket 11 november 2016
Skillnader i syn på företagsklimatet 2010 Värmlands län
Kan vi mäta effekter besökares konsumtion med hjälp av rAPS?
Samhällsekonomi Linda Holmgren, Strömsnässkolan, Strömsnäsbruk –
Mellan-/ Slutrapport Produktionsincitament för den audiovisuella branschen Utländska finansieringsmottagaren Diarienummer Produktions namn Rapporteringsperiod.
Tågoperatörerna Järnvägsdagen
Om Småföretagsbarometern
Svenskt Näringsliv Undersökning bland småföretag angående finansieringskrav Markus Uvell & Annette Selberg 14 oktober 2004.
Hållbart - effektiv politik för grön strukturomvandling
Statsupplåning – prognos och analys 2016:3
KONJUNKTURINSTITUTET
SEPTEMBER 2011 Östergötlands län
Blanchard kapitel Växelkurser, räntor och BNP
Skillnader i syn på företagsklimatet 2010 Västernorrlands län
Utredningen om kommunal planering, del 2
Det behövs mellan – nya bostäder om året fram till 2030
Kan utlandsfödda minska bristen på civilingenjörer?
Egentligen skulle Dan Olofsson berättat den här historien
Regler för upphandling
Kompetensförsörjningsgruppen presenterar
Sjukvårdsförsäkring – varför och för vem?
Besöksnäringens Konjunkturbarometer
Ekonomiska system Oskar Lunden, Finland, Övriga Norden –
Globalisering: Världens länder förs allt närmare varandra och beroendet mellan dem ökar Globalisering förekommer inom följande områden; 1. Ekonomi : internationella.
Stor majoritet av befolkningen önskar skydd mot sjunkande pensioner
Ett utmanat Sverige.
Näringslivsanalys Umeå kommun
Huddinge kommun Näringslivsanalys
Börje Johansson och Hans Lööf
Med kundval HAR nackaborna makten över sin service.
Plan för lika rättigheter och möjligheter 2015
Vi gör Sverige rikare genom att få människor och företag att växa
Information från Försäkringskassan till Steg-ett ut utbildningen april Välkomna.
UF Ett år som företagare Företagsamhet och arbetslivsfärdigheter i praktik Timme 4. och 5. – Affärsidé, personal och rådgivare.
En lönejämförelse mellan män och kvinnor
FÖRETAGSBESÖK 2017.
Makroekonomi med tillämpningar
Möjligheter till finansiering?
Sammanhållningspolitiken
Arbetsförmedlingen.
Källor: SCB och Riksbanken
Det går bra nu. Men sen kommer….
Samordnad hantering Inledande utgångspunkter
Ekonomi i teori och praktik
Landsbygdskommittén.
Sammanfattande budskap
Blanchard kapitel Växelkurser, räntor och BNP
Arbetsmarknadsutsikterna våren 2019
Omfattar fyra femårsperioder mellan 1985 och 2017
Arbetsmarknadsutsikterna
Presentationens avskrift:

Utländska uppköp i svenskt näringsliv − hot eller möjlighet? Kent Eliasson, Pär Hansson och Markus Lindvert 14 juni 2017

Frågeställningar Vilka effekter har utländska uppköp på produktivitet, sysselsättning och löner i förvärvade svenska företag Vad kännetecknar företag som blir uppköpta? Särskild vikt vid sysselsättningseffekterna av utländska uppköp. Hur påverkas den totala sysselsättningen i de uppköpta företagen? Vilken inverkan har de på arbetskraftens sammansättning och på lönerna i de förvärvade företagen?

Direktinvesteringarna växer snabbare än exporten och produktionen Index 1970 =100 Källa: Världsbanken World Development Indicators och UNCTAD

Andel anställda i utländska företag Procent Källa: Tillväxtanalys Utländska företag

Antal nya utländska företag och antal anställda i nya utländska företag Anmärkning: Med nya utländska företag avses både förvärvade och nyetablerade. Källa: Tillväxtanalys, Individ och Företagsdatabasen (IFDB)

Bransch och företagskarakteristika Produktivitetspremier i multinationella företag i svenskt näringsliv 2014 Bransch och företagskarakteristika

Vad kännetecknar företag som köps upp och blir utlandsägda Vad kännetecknar företag som köps upp och blir utlandsägda? ”Lemons” eller ”cherries”? Sannolikhet för uppköp större: Hög arbetsproduktivitet (1-49 anställda) Stor andel högutbildade Större företag (1-49 anställda) Relativt unga företag Utländska uppköpare är ”russinplockare”

Effekter på produktiviten av ingående direktinvesteringar Direkta effekter: ny teknologi och nya verksamhetsformer överförs från det utländska multinationella företaget till det uppköpta svenska företaget Indirekta effekter: kunskap och teknologi ”spiller över” till företag som omger till uppköpta företaget, exempelvis underleverantörer och konkurrenter

Indirekta effekter på produktiviten av ingående direktinvesteringar Kunskapsöverföring mellan utlandsägda och inhemska företag kan vara avsiktlig, där interaktionen mellan företagen sker på en fungerande marknad genom priser, eller oavsiktlig, där kunskaps- och teknologiöverföringen är större än avsedd. Oavsiktlig kunskapsöverföring sker: (i) inhemska företag observerar de utländska företagens beteende, (ii) kunskap överförs till underleverantörer (uppströms) och kunder (nedströms) (iii) arbetskraft skaffar sig kunskap i utlandsägda multinationella företag och flyttar till inhemska företag

Effekter på sysselsättningen av utländska uppköp Förvärv av inhemska företag leder till minskad sysselsättning eftersom utlandsägda företag har en svagare anknytning till värdlandet. Multinationella företag har lättare att omlokalisera produktion och sysselsättning mellan sina dotterföretag i olika länder. Utländska förvärv stärker konkurrenskraften hos de uppköpta företagen genom överföring av teknologi och kunskap och bättre finansiella resurser. Leder till expansion och ökad sysselsättning i de uppköpta företagen.

Data I Unika löpnummer för företagen gör att vi kan koppla samman bokslutsdata för företagen med registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (utbildningsnivåer och löneinkomstuppgifter för de anställa). Företagen kan delas in utlandsägda, svenskägda multinationella och nationella företag. I datamaterialet ingår alla företag i det svenska näringslivet med en anställd eller flera under perioden 1999 till 2014.

Data II Baserat på information om ägarland klassificerar vi ett företag som uppköpt om det år t-2 och t-1 är svenskägt men år t övergår till att vara utlandsägt. Icke uppköpta företag utgörs av företag som är svenskägda samtliga år t-2 till t. I den ekonometriska analysen jämförs uppköpta företag (behandlingsgruppen) med icke uppköpta företag (jämförelsegruppen). Båda grupperna av företag observeras varje år i intervallet t-3 till t+5 (genom ett nioårsfönster).

Den balanserade panelen t-3 t t+5 t-3 t+5 t Ytterligare fyra kohorter med nioårsfönster t-3 t t+5 t+5 t-3 t 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14

Matchningsansats Hitta ej uppköpta företag som är så lika uppköpta företag som möjligt… (innan tidpunkten för eventuellt uppköp) Före matchning Efter matchning Uppköpta Ej uppköpta Arbetsproduktivitet 687 501 685 586 Andel högutbildade 0,12 0,05 Kapitalintensitet 325 269 326 305 Storlek 20 9 Ålder 14 15 Svenskt multinationellt 0,03 0,04 Utländsk närvaro 0,30 0,23 0,29 … och som uppvisar likartad historisk utveckling för utfallsvariabeln i fokus

Skattade effekter av utländska uppköp på sysselsättningen i förvärvade företag Anmärkning: Fylld markering indikerar signifikans på 10-procentnivån eller lägre.

Skattade effekter av utländska uppköp på sysselsättningen i förvärvade företag Anmärkning: Fylld markering indikerar signifikans på 10-procentnivån eller lägre.

Skattade effekter av utländska uppköp på andelen kvalificerad arbetskraft i förvärvade företag Anmärkning: Fylld markering indikerar signifikans på 10-procentnivån eller lägre.

Skattade effekter av utländska uppköp på genom-snittlig årsbruttolön i förvärvade företag Anmärkning: Fylld markering indikerar signifikans på 10-procentnivån eller lägre.

Avslutande kommentarer I Ingående direktinvesteringar har positiva effekter både ur den anställdes perspektiv och för den svenska ekonomin som helhet. Utlandsägda företag är benägna att betala högre löner än de nationella företagen och genomsnittslönen stiger i företag som blir utlandsägda. Nackdelar är att anställda i multinationella företag mer utsatta för globala chocker. Omstruktureringar i samband med utländska uppköp av stora tillverkningsföretag har medfört minskad sysselsättning av mindre kvalificerad arbetskraft.

Avslutande kommentarer II Ingående direktinvesteringar tycks ha positiva produktivitetseffekter på värdlandet Utländska uppköp medför höjd produktivitet i det förvärvade inhemska företaget Kunskapsspillovers från utlandsägda företag till omgivande företag leder till ökad produktivitet i dessa Den ökade konkurrens etableringen av ett utlandsägt företag innebär slår ut mindre produktiva företag

Avslutande kommentarer III Utländska förvärv har positiva effekter på sysselsättningen i de uppköpta företagen (undantaget större tillverkningsföretag). Sammansättningen av de anställda förändras så att andelen kvalificerad arbetskraft stiger, inte minst i de små företagen. Den ökade relativa efterfrågan på kvalificerad arbetskraft i samband med utländska uppköp beror på kunskaps- och teknologiöverföringar och organisatoriska förändringar.

Avslutande kommentarer IV Positiva effekter på sysselsättning och löner framträder tydligast bland små uppköpta företag För ett mindre företag med stark tillväxtpotential kan uppköp vara ett alternativ när det gäller att hantera hinder för tillväxt, som problem med finansiering och svårigheter att ta sig ut på den internationella marknaden.

Avslutande kommentarer V Företag som blir uppköpta blir mer internationaliserade och får tillgänglighet till större marknader Exportens andel av produktionen stiger och andelen importerade insatsvaror ökar Underlättar möjligheterna att utnyttja skalfördelar och skapar incitament för att investera i innovativ verksamhet

Avslutande kommentarer VI Existens av kunskapsspillovers i samband med ingående direktinvesteringar kan rättfärdiga offentliga ingripanden. Subventioner tveksamt. Skattningar av kunskapsspillovers inte entydiga. Dödviktseffekter. Investeringsfrämjande åtgärder motiverade. Omfattning?