Teorier/modeller/problemlösning:

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
KEMISK BINDNING Krafter som håller samman materia.
Advertisements

Kemilärares reflektioner kring användning av visuella representationer
Atomer och kemiska reaktioner
Intermolekylära krafter
När sker en kemisk reaktion?
Kemi.
Olika typer av bindningar DEL 1
Kemisk bindning del 2 Kovalenta bindningar Niklas Dahrén.
Introduktion till kemisk bindning
Kolets olika allotroper (kristallina former)
Genomgång av tentamen Biologisk kemi del 1 9 feb 2010
Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2010 Märit Karls
Periodiska systemet.
Kol och Kolväten.
Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2011 Märit Karls
Biologisk kemi 7,5 hp KTH Vt 2011 Märit Karls
Grundläggande kemi Spektrum kemi Allt är byggt av atomer sid. 29 – 41
Jonföreningar och molekyler
Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Ämnenas smådelar Ingenting försvinner.
Kemisk Bindning Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken –
Elektronskal och valenselektroner
Grundläggande kemi För att kunna skilja på olika ämnen så talar man om ämnens olika egenskaper. Till exempel syrgas och kvävgas. Dessa båda gaser är osynliga.
Periodiska systemet.
KEMISKA FÖRENINGAR MOLEKYLFÖRENINGAR eller JONFÖRENINGAR
Periodiska systemet Historia Atomens byggnad Periodiska systemet
Metaller Jonföreningar Minsta enhet Bindning inom minsta enhet Fe-Fe
Atomen Trådkurs 7.
Materia "allt som har både massa och volym"
Föreningar Kemi.
Kemisk bindning 8 Varför är CO2 och SiO2 så olika?
Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Föreningar.
Atomer, molekyler, grundämnen och kemiska föreningar
Biologisk kemi, 7,5 hp KTH Vt 2010 Märit Karls
Grundämnen Består endast av ett slags atomer Metaller Icke metaller.
Grundämne byggnad.
Fysikaliska förändringar och Kemiska förändringar
Ämnens olika faser.
Biologisk kemi 7,5 hp KTH Vt 2010 Märit Karls
Biologisk kemi Medicinsk Teknik vt 2010 Märit Karls
Kemi - Materia Begrepp inom Kemin.
Kovalent bindning: orbitaler
Kemisk Bindning.
Det finns två typer av kemiska reaktioner.
Joner En jon är en lika vanlig partikel som atomer.
Materia Niklas Dahrén.
Joner Li+ F-.
Dipol eller ej-verktyget Här är en metod för att ta reda på om en molekyl är en dipol eller om molekylen inte är en dipol. Vi använder verktyget på vattenmolekylen.
Elektronskal Igår lärde vi oss att atomerna har flera elektronskal. De hade namnen k, l och m.
Kemisk bindning Stationsförsök.
Periodiska systemet Se länk.
PEDAGOGISKPLANERING KEMI ÅK 9 Syftet med att läsa kemi i åk 9: Genom undervisningen i ämnet kemi ska du sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla.
Kemisk bindning Ke1 Kap 9.
Respons från förra lektionen
KRISTALLBINDNING.
Joner -är alltid laddade!.
Teorier/modeller/problemlösning:
Periodiska systemets grupper
Molekyler uppbyggda av KOL- och VÄTEatomer
Teorier/modeller/problemlösning:
Joner Li+ F-.
Joner Li+ F-.
Teorier/modeller/problemlösning:
Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Det finns två typer av kemiska reaktioner.
Bindningar mellan molekyler Intermolekylära bindningar
Kemiska bindningar.
Atomen består av tre partiklar. Protoner, neutroner och elektroner.
Grundläggande Kemi åk.7 Spektrum Kemi Sid
Presentationens avskrift:

Teorier/modeller/problemlösning: Begrepp: Teorier/modeller/problemlösning: Intramolekylära bindningar, intermolekylära bindningar, ädelgasstruktur, oktettregeln, reaktanter, produkter, kemisk reaktion, fysikalisk process, kovalent bindning, polär kovalent bindning, valenselektroner, elektronegativitet, atomradie, nettoladdning, valensskal, Pauling-skalan, dubbelbindning, trippelbindning, elektronformler, jonbindning, jonföreningar, salter, metaller, ickemetaller, atomjoner, sammansatta joner, joniseringsenergi, första joniseringsenergin, andra joniseringsenergin, metaller, metallbindning, kristaller. Kunna redogöra för indelningen av kemiska bindningar Kunna förklara drivkraften bakom kemisk bindning (varför sker det?). Kunna förklara varför en vätemolekyl är stabilare (mindre reaktiv) än enskilda väteatomer. Kunna förklara varför ädelgasstruktur är en viktig drivkraft i kemiska reaktioner. Kunna förklara varför olika molekyler binder till varandra. Kunna förklara vad som kan ske med bindningar om vi tillför energi. Kunna redogöra för skillnaden mellan en kemisk reaktion och en fysikalisk process. Kunna redogöra för skillnaden mellan kovalenta bindningar och polära kovalenta bindningar. Kunna avgöra vilken typ av intramolekylära bindningar som förekommer i en kemisk förening. Kunna förklara sambandet mellan atomernas elektronegativitet och bindningstypen. Kunna rita elektronformler för olika ämnen. Kunna redogöra för hur jonbindningar uppkommer och varför dessa bindningar enbart uppkommer mellan metaller och ickemetaller. Kunna redogöra för jonföreningar och metallers egenskaper. Kunna förklara varför saltkristaller är känsligare än metallkristaller för yttre påverkan. Kunna skriva formler för olika jonföreningar. Kunna redogöra för hur metallbindningar uppkommer och vad som påverkar styrkan av dessa.