Minska fosforutfodringen till idisslare!

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Förutsättningar för en dammodling
Advertisements

REGNSKOG ¤ Regnskogen ligger i den tropiska zonen
Krav på Grovfodret till mjölkkor och ungnöt
Att arbeta som klimatrådgivare inom Greppa Näringen
Drankfoderstater till mjölkkor 30 kg ECM
Ekonomisk foderoptimering- Verklig foderstrategi!
Ekonomi i olika klimatåtgärder Klimatkollen Nässjö 18 april 2012.
LRF Kött Mål och strategier med sikte på 2020
Sätt rätt värde på vallfodret!
Fosfor och miljömålen Ingen övergödning
Om Cofoten 1.
Klimatkollen på gårdar med mjölk- och köttproduktion
Allmänt om klimat.
Unghästens behov av energi och protein
Olika djurslags metanproduktion
Company/Dept, Author Nyheter om N och P i foder till grisar! Kerstin Sigfridson Lantmännen Lantbruk Produktutveckling Piggfor Kerstin.
1 Falkenberg 7 september Nyheter om N och P från foderutvecklingen för nöt och……
Fosfortilldelning i praktiken -En studie på 20 mjölkkobesättningar med fullfoder i Halland.
Gränsöverskridande rådgivning? Strandbaden 6:e September 2006 Ulrik Lovang(HS), Carin Clason(HH)
Erfaringer med næringsstofbalancer og reduktion af næringsstofoverskud i Sverige Hans Nilsson Cecilia Linge Jordbruksverket Box 12, Alnarp
Köksbordsmaterial växtnäringsbalanser Bilder till kokboken om växtnäringsbalanser.
Majsstärkelse- och majsfiber enl. DLG m.fl. Juli 08
Rätt NPK Bild 3: Markkarteringsmatriser, mark-kartering m.m.
Tolka resultat i klimatberäkningarna
Ny fosfor-rekommendation för mjölkkor i Sverige 2003 Rolf Spörndly Inst. för husdjurens utfodring och vård SLU.
Grundkurs Greppa Näringen Utfodringspraxis Bertil Carlzon, LG-Husdjurstjäst.
Växtnäringsbalans i grovfoderodling
Ekonomisk foderoptimering
Ökad efterfrågan => högre pris
Dagens bruknings- praxis Vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Har du räknat? -ekonomi i klimatåtgärder Klimatkollen Nässjö 16 oktober 2014.
De sysselsättningspolitiska reformerna Vårt uppdrag: har de angivna målen om att öka sysselsättningen och det totala antalet arbetade timmar uppnåtts?
Finansdepartementet Ny lag skapar sund marknad för offentlig information Dan Ericsson Finansdepartementet.
1 Slutliga AVELSMÅLET = EX-2E e.Aerostar-Valiant-Cit.Jet över 100 ton mjölk o 8 kalvar.
Skyddsgröda och sådjup vid etablering av engelskt rajgräs.
Fysiologisk bakgrund Hur använder kon fosfor? Kjell Holtenius Institutionen för husdjurens utfodring och vård.
Risker för djurhälsan Gunilla Blomqvist Spannmål och grovfoder är de fodermedel som oftast är inblndande i foderrelaterade djurhälsostörningar.
Utfodringspraxis Per-Johan Påhlstorp HS Kristianstad/Skånesemin.
Ekonomi i rådgivningen Introduktionskurs Linköping 6-7 nov 2013.
Höstbehandling av ängsgröe Tabell 1. Putsningstider på hösten i ängsgröe efter första fröskörd. Relativtal för utbyte andra fröskördeåret (efter Cedell.
Sort- och etableringsförsök i ängsgröe Tabell 1. Sorter, vallålder och etableringsmetod i ängsgröe. Försök Skörd vall I (relativtal) Skörd vall.
Motivationen att lära sig svenska
Växtreglering i rödsvingel Tabell 1. Stråförkortning i rödsvingel. 4 försök 2002.Liggsäd v. blomning (0-10)* Liggsäd v. skörd (0-10)* Skörd och merskörd.
Sort- och etableringsförsök i rödsvingel Tabell 1. Sorter, vallålder och etableringsmetod i rödsvingel. Försök Skörd vall I (relativtal) Skörd.
Tillväxtreglering och sjukdomar i engelskt rajgräs Tabell 1.Bekämpning av svampsjukdomar och tillväxtreglering i engelskt rajgräs. 1 försök Skörd.
Bekämpning av örtogräs höst och vår i rödsvingel Tabell 1. Bekämpning av örtogräs höst och vår i rödsvingel. 1 försök Skörd och merskörd (kg/ha)
Utnyttjande av återväxt i engelskt rajgräs Tabell 1.Utnyttjande av återväxten i engelskt rajgräs efter första fröskörd. Effekt på fröskörden i andraårsvallarna.
, Carin Clason1 Att utnyttja betestillgången på bästa sätt Falkenberg Carin Clason Hallands Husdjur.
Hinder och möjligheter för lägre arbetslöshet på sikt Seminarium KOMMEK 17-18/
Hur påverkas ditt företag vid ett olycksfall? Ett exempel från ett mjölkföretag.
Foderanalyser och olika samband Av Margareta Emanuelson Presenterades för Skara semin , reviderad för Rådgivarsajten Flera bilder är framtagna.
Optimering – några hållpunkter Sammanställt av Margareta Emanuelson, Maria Åkerlind & Anders H Gustafsson, Svensk Mjölk november 2007.
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket.
Gödsling av vall & majs Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar
Vad har vi åstadkommit? Skövde Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Erfarenheter från klimatkollen i praktiken – Vilka frågor ställs ofta
Har du räknat? -ekonomi i klimatåtgärder
Klimat och utfodring.
Veckans fördjupning handlar om något som finns i Sverige. Vet du vad
Gräsfröhalm innehåller mycket kväve
2016: Ökade intäkter, men också ökade kostnader Kommunsektorn +22 mdr Landsting och regioner +3 mdr
Gräsfröhalm innehåller mycket kväve
Utvecklingen av antalet mjölkföretag
Klimatkollen på gårdar med mjölk- och köttproduktion
Vitaminer.
Miljöekonomi mjölk och köttproduktionen
Enheten för foder och djurprodukter
”Ta hand om vallproteinet” - introduktion
Har du räknat? -ekonomi i klimatåtgärder
Erfarenheter från klimatkollen i praktiken – Vilka frågor ställs ofta
Presentationens avskrift:

Minska fosforutfodringen till idisslare! Vilka råd kan du ge på gården? Sammanställt av Carin Clason

Överutfodring med fosfor ökar fosfor-överskottet på gården! Räkna på foderstatens fosforinnehåll. Ett bra grovfoder minskar behovet av inköpt kraftfoder vilket ger den största möjligheten att minska fosforöverskotten på gården. Kolla växtnäringsbalansen och markkartera!

Fosfor har fler kända biologiska funktioner än något annat mineralämne! 80% är bundet i tänder och ben APT Fosfolipider Buffertsystem Nukleinsyror Med mera

Fosforomsättning I början av laktationen frigörs fosfor från skelettet för att under senlaktation och sintid lagras in!

Fosfornormen har sänkts i många länder under de senaste 15-20 åren I Sverige sänktes normen år 2003 och normen för mjölkkor ligger på 3,3 g P per kg ts som genomsnitt under laktationen. Danska studier visade att en sänkning från 3,4 g P per kg ts till 2,8 g P per kg ts inte gav några negativa effekter för mjölkkor. (http://www.greppa.nu/arkiv/nyhetsarkiv/2015-04-21-mjolkkor-klarar-sig-med-mindre-fosfor.html)

Mjölkkor får oftast för mycket fosfor! Mjölkkornas behov av fosfor täcks av grovfodret och kraftfodret. Fosfor behöver inte tillsättas med mineralfoder. Fosfortilldelningen till mjölkkorna har visat sig öka i Danmark bland annat pga. att man använder mer rapsprodukter i foderstaterna (http://www.greppa.nu/arkiv/nyhetsarkiv/2016-02-19-fosfor-i-foderstaten-okar-trots-sankta-normer.html)

Fodrets fosforinnehåll Fodermedel g fosfor/kg ts Klövergräsensilage 3,5 Majsensilage 2,1 HP-massa 0,8 Spannmål 3,4-4,0 Soja 7,1 Raps 12 Åkerböna 4,8 Ärter 4,3 Färdigfoder 5,5-6 Koncentrat 6,5-8

Vi utfodrar för mycket fosfor! Både mjölkkorna och ungdjuren kan sänka sina fosforintag. Men det kan vara knepigt att nå dit, när fodret redan innehåller mycket fosfor. http://www.greppa.nu/arkiv/nyhetsarkiv/2012-06-21-mjolkkor-far-for-mycket-fosfor.html

Relaterade information Läs även: http://www2.sjv.se/download/18.510b667f12d3729f91d8000571/1370104335978/Fosfor_i_praktiken.pdf

Fosfornorm ungdjur Ungdjuren klarar sig oftast på den fosfor som finns i grovfodret och spannmålen. Hos växande ungdjur är det viktigt att kalcium/fosfor-kvoten inte blir för skev. Sikta på 1,5!

Hur mycket fosfor tar du in och hur stor del hamnar i gödseln?? Skörda hög kvalitet på grovfodret Analysera ditt grovfoder Räkna på foderstaterna Minska spillet av foder