ARITMETIK – OM TAL.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Kap 1 - Algebra och linjära modeller
Advertisements

Namn på siffror i ett tal
VAD ÄR BRÅK? täljare bråkstreck nämnare täljare = kvot nämnare.
POTENSER 5 stycken exponent bas.
Beräkna en ekvation (metod 1)
Matematik A - Introduktion
ARITMETIK – OM TAL.
Kap 2 - Algebra och ickelinjära modeller
Negativa tal – några exempel
Att räkna med bokstäver
 Multiplikation av bråk  Division av positiva heltal  Några olika sätt att räkna division  Tillämpad bråkräkning  Proportionsräkning.
Tjo! Lennarth och hans vänner kommer hjälpa oss så att du lär dig om decimaler, hur man förkortar bråk och om odds. Det här är Lennarth -> Det här är hans.
Aritmetik 8
Matematik 1a. Centralt innehåll Taluppfattning, aritmetik Metoder för beräkningar med reella tal skrivna på olika former inom vardagslivet och karaktärsämnena,
Aritmetik - tal. Delbarhet Ett tal är delbart med ett annat om kvoten blir ett heltal Alla jämna tal är delbara med 2 Alla tal var siffersumman är delbart.
GENOMGÅNG 1.3 TAL I BRÅKFORM. Delbarhetsregler Alla jämna tal är delbara med 2. t.ex. 2, 14 och 78 Att vara delbar med betyder att det går jämnt ut då.
Kajsa Bråting  H. Sollervall: Tal och de fyra räknesätten, Studentlitteratur.
ARITMETIK – OM TAL.
INFÖR NATIONELLA PROV MATMAT01b.
Rita en figur Problemlösningsstrategier 1.
Kap 2 – Förändringshastigheter och derivator
PROCENT.
Kap 1 - Algebra och funktioner
V36, 2016 Veckobrev för förskoleklasserna
D A B C Vems påstående stämmer? I bilden står talen 9, – 11 och 2 3
Tal, mönster och räkning
Kap 1 - Algebra och linjära modeller
Kap 2 - Algebra och ickelinjära modeller
Aritmetik 6
X 4.4 Andel i bråkform Tre av tio kulor är blå.
Kap 2 - Algebra och ickelinjära modeller
Kap 1 - Algebra och linjära modeller
INFÖR NATIONELLA PROV MATMAT01b.
INFÖR NATIONELLA PROVET
X Matte-Doobidoo Kap 1.
INFÖR NATIONELLA PROVET
Matematik 4 Kap. 4 Komplexa tal.
Artefakter.
Tala om tal.
X 4.5 Andelen i procentform (I)
X Matte-Doobidoo Kap 2 - Innehåller även begrepp från kap 1.
X 4.5 Andelen i procentform (II)
Rita en figur Problemlösningsstrategier 1.
Kapitel 2, mattespananrna
Multiplikation Problemlösningar.
C A B D Vems påstående stämmer?
I vissa datorer behöver du trycka på F5 för att starta bildspelet
Y 2.4 Delen Andelen = Delen Det hela
2013 HT, dagtid Statistiska institutionen
Y 2.1 Andelen Tre av de tio ballongerna är blåa.
Y 1.2 Addition och subtraktion av bråk
Y 4.8 Problemlösning med ekvationer
GRNMATC - KAP 2 ATT LÖSA PROBLEM.
Matematik 4 Kap. 4 Komplexa tal.
GRNMATB - KAP 1 DE FYRA RÄKNESÄTTEN.
Y 1.5 Potenser 3 ∙ 3 ∙ 3 ∙ 3 ∙ 3 = 35 Vad är en potens?
Y Tiopotenser När man skriver stora tal är det ofta mycket praktiskt att använda potenser med basen 10. Sådana potenser kallas för.
Prioriterings regler Matematik 1a.
GRNMATC – KAP 6 NEGATIVA TAL.
Digitalteknik 3p - Kombinatoriska Byggblock
Bråk Kapitel 1.
GRNMATC – KAP 4 BRÅK.
Algebra och icke-linjära modeller
Produkt 12 · 35 = 420. Produkt 12 · 35 = 420 Tusentalssiffra.
ARITMETIK – OM TAL.
Här finns fem geometriska figurer.
Z 1.3 Räkna med negativa tal
Y Matte-Doobidoo Kap 1.
Z Matte-Doobidoo Kap 1.
RESONEMANGSUPPGIFTER MED * KAPITEL 4
Presentationens avskrift:

ARITMETIK – OM TAL

GENOMGÅNG 1.1 Naturliga tal Positionssystemet Räkneordning Primtal Faktorisering Primtalsfaktorisering Tal i decimalform

NATURLIGA TAL 0, 1, 2, 3, 4, 5…

Positionssystemet 12 345 10 000 + 2 000 + 300 + 40 + 5

RÄKNEORDNING parenteser () potenser 34 = 3 × 3 × 3 × 3 multiplikation & division × / addition & subtraktion + -

RÄKNEORDNING 3 × 2 + 5 – 2/2 = 10 3 × (2 + 5) – 2/2 = 20 3 × 2 + (5 – 2)/2 = 7,5 3 × 2 + (5 – 2/2) = 10

PRIMTAL Positiva heltal som bara går att dela med 1 och sig själva kallas primtal. Exempel: 2, 3, 5, 7, 11, och 13

FAKTORISERING 30 = 5 × 6 60 = 10 × 6 100 = 10 × 10 1000 = 10 × 10 × 10

PRIMTALSFAKTORISERING 30 = 5 × 6 = 5 × 3 × 2 60 = 10 × 6 = 5 × 2 × 3 × 2 100 = 10 × 10 = 5 × 2 × 5 × 2 1000 = 5 × 2 × 5 × 2 × 5 × 2

TAL I DECIMALFORM

TAL I DECIMALFORM

TAL I DECIMALFORM C D

TALLINJEN Klicka här för att komma till sidan!

GENOMGÅNG 1.2

NEGATIVA TAL 10 -2 7 20 5 10 4 + 3 × 2 4 + 3 × (-2) 15/5 + 4 (15 - 5) × 2 15 – 5 × 2 17 - 3 × 2 + 5 - 18/3 -2 7 20 5 10

PÅ RÄKNAREN Hur slår man detta på räknaren?

NEGATIVA TAL

PÅ RÄKNAREN 3 – (-3)= 6

PÅ RÄKNAREN 3 – (-3)= 6

ARBETA NEDÅT! NEGATIVA TAL 17 - 3 × 2 + 5 - 18/3 17 - 6 + 5 – 6 17 - 6 + 5 – 6 17 + 5 - 6 – 6 22 - 12 10 ARBETA NEDÅT!

TALLINJEN Större än > Mindre än < 3 > 2 2 < 3 Tal till vänster på tallinjen är < tal till höger Tal till höger på tallinjen är > tal till vänster

TALLINJEN Differens mellan 3 och (-3)? 3 – (-3)= 6

SUBTRAKTION AV NEGATIVA TAL Vad är differensen av +3 och -6? +3 – (-6) = 9 + ”Två minustecken intill varandra ersätts med ett plustecken.”

ADDITION OCH SUBTRAKTION MED NEGATIVA TAL - (-4) + (-6) = -10 (-4) - (-6) = 2 +

ADDITION OCH SUBTRAKTION MED NEGATIVA TAL - (-4) - (+6) = -10 (-4) + (+6) = 2 +

PRIORITERINGSREGLERNA Fungerande strategi (2+2) + 23 + 4*2 - 2 = 4 + 23 + 4*2 - 2 = (parenteser) 4 + 8 + 4*2 - 2 = (potenser) 4 + 8 + 8 - 2 = (mult.) 4 + 8 + 8 - 2 = 18 (add/sub.) ARBETA NEDÅT!

TIDSZONER (här) 12.00 18.00 Beijing ligger 6 h före oss Moskva ligger 2 h före oss Vad är klockan hos oss när den är 14.00 i Moskva? Vad är klockan i Beijing när den är 14.00 i Moskva? 12.00 18.00

MULT. OCH DIV. MED NEGATIVA TAL (-4)×(-3) = 12 4×(-3) = -12 (-24)/3 = -8 (-24)/(-3)= 8 ”lika tecken” ger plus ”olika tecken” ger minus

MULT. OCH DIV. MED NEGATIVA TAL LIKA OLIKA

MULT. OCH DIV. MED NEGATIVA TAL LIKA OLIKA

OBS! (-4)×(-4) = 16 -4 - (-4) = 0 -4 - 4 = -8

Glassproblem Högst en kula av varje smak till varje strut Ordningen på kulorna saknar betydelse

Glassproblem

GENOMGÅNG 1.3

TAL I BRÅKFORM

TAL I BRÅKFORM HUR MÅNGA SJUNDEDELAR GÅR DET PÅ: a) EN HEL? b) TVÅ HELA? c) TIO HELA? d) FEM HELA?

TAL I BRÅKFORM + =

TAL I BRÅKFORM EN HEL!

TAL I BRÅKFORM TVÅ HELA?

TAL I BRÅKFORM

FÖRLÄNGNING = =

FÖRLÄNGNING

FÖRKORTNING = =

FÖRKORTNING

ADDITION AV BRÅK

ADDITION AV BRÅK

SUBTRAKTION AV BRÅK

SUBTRAKTION AV BRÅK

RÄKNA MED BRÅK VAD SKA VI GÖRA NU? HÄR FÖRKORTAR VI VI FÖRLÄNGER DESSA BÅDA BRÅK OCH FÅR DÅ… HÄR FÖRKORTAR VI

MULTIPLIKATION AV BRÅK

MULTIPLIKATION AV BRÅK Samma värde

ATT INVERTERA ETT BRÅK

ATT INVERTERA ETT HELTAL Hur inverterar man ett heltal?

ATT INVERTERA ETT HELTAL

ATT INVERTERA ETT HELTAL

ATT INVERTERA

DIVISION AV BRÅK HUR SKALL VI GÖRA NU? VAD HAR VI GJORT?

DIVISION AV BRÅK ”DIVISION MED 2/7  MULTIPLIKATION MED 7/2” HUR SKALL VI GÖRA NU? VAD HAR VI GJORT? ”DIVISION MED 2/7  MULTIPLIKATION MED 7/2”

DIVISION AV BRÅK

DIVISION AV BRÅK

DIVISION AV BRÅK TÄLJARE OCH NÄMNARE MULTIPLICERAS MED… …NÄMNARBRÅKETS INVERTERADE VÄRDE.

DIVISION AV BRÅK

DIVISION AV BRÅK Jämför!

DIVISION AV BRÅK TÄLJARE OCH NÄMNARE MULTIPLICERAS MED… …NÄMNARBRÅKETS INVERTERADE VÄRDE.

DIVISION AV BRÅK

Övningsproblem

Månadspeng 600 kronor Köper för en tredjedel  Då är det två tredjedelar kvar Köper sedan för 40% av två tredjedelar.  Då är det 0,60 * två tredjedelar kvar 0,60 * (2/3) = 0,40 = 40/100 Köper för en tiondel av 40/100  Då är det 36/100 kvar Ekvation 36/100 * Månadspengen = 216 kr 0,36x = 216 X = 216/0,36 = 600 kronor Månadspengen var från början 600 kronor

Månadspeng 600 kronor Köper för en tredjedel  Då är det två tredjedelar kvar Köper sedan för 40% av två tredjedelar.  Då är det 0,60 * två tredjedelar kvar 0,60 * (2/3) = 0,40 = 40/100 Köper för en tiondel av 40/100  Då är det 36/100 kvar Ekvation 36/100 * Månadspengen = 216 kr 0,36x = 216 X = 216/0,36 = 600 kronor Månadspengen var från början 600 kronor 600 kronor Köper för en tredjedel  Då är det två tredjedelar kvar Köper sedan för 40% av två tredjedelar.  Då är det 0,60 * två tredjedelar kvar 0,60 * (2/3) = 0,40 = 40/100 Köper för en tiondel av 40/100  Då är det 36/100 kvar Ekvation 36/100 * Månadspengen = 216 kr 0,36x = 216 X = 216/0,36 = 600 kronor Månadspengen var från början 600 kronor

1.4 Tal i potensform

POTENSER 5 stycken exponent Potensform bas

POTENSER

POTENSER PÅ RÄKNAREN

TIOPOTENSER 10 Tio 100 Ett hundra 1 000 Ett tusen 10 000 Tio tusen 10 × 10 10 Tio 100 Ett hundra 1 000 Ett tusen 10 000 Tio tusen 1000 000 En miljon 1000 000 000 En miljard 10 × 10 × 10 × 10

TIOPOTENSER

Potenslagarna

Potenslagarna SE FORMELBLADET! Boken sidan 46

Potenslagarna

Definitioner ETT GENOM

Definitioner

Definitioner

Definitioner

200 000 = 2 · 105 GRUNDPOTENSFORM Potens med basen 10 100 000 = 10 · 10 · 10 · 10 · 10 = 105 200 000 = 2 · 10 · 10 · 10 · 10 · 10 = 2 · 105 200 000 = 2 · 105 Potens med basen 10

GRUNDPOTENSFORM 300 = 3 · 102 140 = 1,4 · 102 3200 = 3,2 · 103 300 = 3 · 102 140 = 1,4 · 102 3200 = 3,2 · 103 123 = 1,23 · 102 3002 = 3,002 · 103 54 = 5,4 · 101 0,2 = 2 · 10-1 0,02 = 2 · 10-2

AVRUNDNING

AVRUNDNING Hur avrundas 8,97 till en decimal? 9,0 1196 b) 9 1197 a) 5 1197 b) 6 1198 a) 4,8 1198 b) 8,9 1199 a) 3,2 1199 b) 9,1 1200 a) 1,37 1200 b) 5,09 Hur avrundas 8,97 till en decimal? 9,0 Hur avrundas 5,097 till två decimaler? 5,10

AVRUNDNING

ÖVERSLAGSRÄKNING

ÖVERSLAGSRÄKNING

ENHETSBYTEN

ENHETSBYTEN

PREFIX Boken sidan 52

PREFIX Boken sidan 52

PREFIX OBS! milli skrivs m mega skrivs M Boken sidan 52

PREFIX SI-prefix Binärt-prefix

1.5 Problemlösning Strategi Exempel Övning

PROBLEMLÖSNINGSSTRATEGI Pólya, George (1945). How to Solve It. Princeton University Press. ISBN 0-691-08097-6.

PROBLEMLÖSNINGSSTRATEGI

PROBLEMLÖSNINGSSTRATEGI

PROBLEMLÖSNINGSSTRATEGI

USB-minne 6 GB

USB-minne Emma har ett gammalt använt 8 GB USB-minne med ledigt utrymme. Förra veckan laddade hon ned ett spel som tog av det lediga minnet. Till helgen fick hon en spännande film som upptog 60 % av det lediga utrymmet som nu fanns kvar. Emmas kompis tog snygga foton på festen. När Emma sparar dessa foton på sitt USB-minne tar de av det nuvarande minnet. Nu har hon 0,5 GB kvar. Hur stort utrymme av USB-minnet var upptaget från början? 6 GB

USB-minne (Lösning) Ej använt utrymme 6 GB

USB-minne (Lösning) Ej använt utrymme 6 GB

God studieteknik?

Kan du det här? 1

Kan du det här? 1

Att kunna till prov 1 Länk till www.kunda.nu