Information från Försäkringskassan

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år
Advertisements

Försäkringsmedicinsk utbildning för ST-läkare
Var hittar du oss? Nationella försäkringscentra
Välkommen till pressträff torsdagen den 27 maj 2010 Medverkande: Arbetsförmedlingen Henrietta Stein, chef för Avdelningen Rehabilitering till arbete.
Stöd till personer som lämnar sjukförsäkringen
Rehabkedjan och konsekvenser för oss.
ARBETSGIVAREN                                        Som arbetsgivare har du ett lagstadgat ansvar för att ta tillvara dina medarbetares arbetsförmåga.
Håkan Svärdman Folksam
Sjukpenning /sjukersättning
Innehåll Tidig Bedömning och Fortsatt Bedömning
Nya sjukförsäkringen 1 juli 2008
Arbetslivsintroduktion
Arbetsförmågebedömning vem gör vad?
Om du är sjuk och inte kan arbeta
Etableringsreformen – att utreda och bedöma prestationsförmåga
Analys av regeringens promemoria Införande av en rehabiliteringskedja
Läkaren och sjukintyget
Information Regeländringar i sjukförsäkringen – hur påverkar det dig som vårdgivare Läkarutlåtande om hälsotillstånd – FK 3200 Dagens möte Hållpunkter.
Rehabiliteringskedjan – bedömning av arbetsförmågan
Sjukförsäkringen Sjukförsäkringen
Dagens möte Regeländringar i sjukförsäkringen – hur påverkar det dig som arbetsgivare Nya effektiva samverkansformer mellan Försäkringskassan och dig.
En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess
Försäkringskassan genomför Sjukförsäkringsreformen
Försäkringskassans roll i samverkan
Information om sjukförsäkringen
Försäkringsmedicinsk definition
Nuvarande samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen
Regeländringar i sjukförsäkringen
Läkaren beskriver de medicinska förutsättningarna
Om du är sjuk och inte kan arbeta
Arbetsförmågebedömning vem gör vad?
Läkaren och sjukintyget
AT-utbildning februari 2014 Försäkringskassans ansvar och uppdrag i sjukförsäkringsprocessen Camilla Nohammar, Försäkringskassan.
Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen
Jan Weibring FMK februari 2010 Hur uppnå användbara medicinska underlag?
Försäkringsmedicinsk utbildning för AT-läkare
Hur fungerar sjukskrivningsprocessen i praktiken
Samarbete med Försäkringskassan
En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess
Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan
En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess
Information ST-läkare 23 April
En enklare sjukförsäkringsprocess
Läkaren och sjukintyget
Läget i Sverige Sverige har högsta andelen sjukskrivna i Europa. Vår kostnad för förtidspension och sjukskrivning ligger.
Rehabsamordnare 2015 Vårt uppdrag kommer från riksdag och regering Arbetsförmedlingen Har rehabiliteringsansvar Två kundgrupper - Arbetsgivare - Arbetslösa.
Försäkringsmedicin 2016 Socialförsäkringen Gunnel Amonsson Specialist sjukförsäkring Rehabkoordinatorer.
Hur ska sjukvården medverka till kortare sjukskrivningstider? Ilija Batljan, landstingsråd (s)
DFA - kedjan Fält 2 Fält 4 Fält 5
Socialdepartementet 1.Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2.Förutsättningarna för samordningsförbunden Statssekreterare.
Läkaren och sjukintyget Läkarprogrammet VT 2016 Marie Westin Försäkringsmedicinsk rådgivare FK.
Utbildning ST-läkare-specialister 2014 Vårt uppdrag är att utreda, besluta om och betala ut bidrag och ersättningar i socialförsäkringen Att samordna resurser.
Rehabiliteringskedjan. Ohälsotalet i februari ,4 32,1 41,2.
Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.
Klinisk Försäkringsmedicin
Välkomna till utbildning i försäkringsmedicin och för ST-läkare
Sjukfrånvarons utveckling
Läkaren och sjukintyget
Välkommen till pressträff torsdagen den 27 maj 2010 Medverkande: Arbetsförmedlingen Henrietta Stein, chef för Avdelningen Rehabilitering till arbete.
Kompetensutvecklingsdag
Om socialförsäkringen
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Nya sjukförsäkringen 1 juli 2008
Utvidgad SIP Samordnad individuell plan
Kunskapsdialog den 9 november 2018 Konferens Kapitel 8
Nytt läkarutlåtande för livränta
Försäkringsmedicin Hälsovalsråd Pia Ahlström, Caisa Hedlund
Läkarintyg för sjukpenning
Rehabkoordinator Försäkringsmedicinsk utbildning, , Annika Landewall, Rehabkoordinator, Kardiologkliniken ViN.
Samordnad utveckling för god och nära vård
Presentationens avskrift:

Information från Försäkringskassan Regeringens åtgärdsprogram, vad Försäkringskassan behöver för att fatta rättssäkra beslut och vilka utmaningar ser vi?

Dramatisk ökning av kostnaderna

Regeringens program för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Ökad jämställdhet Bättre arbetsmiljö Bättre ta tillvara människors arbetsförmåga Åtgärder för rehabilitering, anpassning och omställning Anpassning av primärvårdens verksamhet för personer med psykisk ohälsa och långvarig smärta Ökade kunskaper om sjukskrivningspraxis och sjukskrivningsprocessen Bättre förutsättningar för unga med funktionsnedsättning eller sjukdom att komma i arbete

Ett sjuktal på 9,0 Målet har satts av regeringen Målet på ett sjukpenningtal på 9,0 dagar fastställdes av regeringen i september 2015. Sjukpenningtalet anger hur många dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning som betalas ut per försäkrad i Sverige under ett år. När målet fastställdes hade sjukpenningtalet ökat med 70 procent på fem år och låg på 10,3 dagar per person och år.

Vad gör Försäkringskassan? Försäkringskassan har fått två särskilda uppdrag som tydligt kopplar till åtgärdsprogrammet Det ena uppdraget handlar om att stärka Försäkringskassans prövning av arbetsförmåga dag 91 och 181 i ett sjukfall (inklusive användande av försäkringsmedicinska utredningar) Det andra uppdraget handlar om att utveckla och utvärdera det arbetsplatsnära stödet samt utveckla samarbetet med Arbetsmiljöverket

Utmaningar Den kraftiga ökningen av sjuktalen och variationerna över tid och geografi Diagnosen utmattningssyndrom och stress Relationen mellan aktörerna

Vision för sjukskrivningsprocessen Förebyggandeperspektiv Tidig samverkan mellan arbetsgivaren (FHV) och vården Bedömningar om behov av sjukskrivning är i hög grad samstämmiga

Läkarintyget Ett nytt intyg införs under perioden 2018-2019 Förbättrade stödtexter, tydligare frågor, smartare teknik Tillfälle för konstruktiva dialoger om intygets innehåll

Sjukpenning Försäkringskassan Efter sjukperioden Lön Sjukpenning på normalnivå Ersättningsnivå 80% 364 dagar Sjukpenning på fortsättningsnivå Ersättningsnivå 75% A-kassa Vid allvarliga sjukdomar kan fler dagar med sjukpenning på normalnivå betalas ut. Aktivitetsstöd/ utvecklings- ersättning

Rehabiliteringskedjan – bedömning av arbetsförmågan Återgång till vanliga arbetsuppgifter eller andra arbets-uppgifter hos arbetsgivaren. Arbetsuppgifter söks även på hela arbets-marknaden med hjälp och stöd från arbetsgivare och Arbetsförmedlingen.* Fortsatt hjälp och stöd från arbetsgivaren och Arbetsförmedlingen för återgång i någon form av arbete. Sjukpenning betalas ut om man inte kan klara de vanliga arbets-uppgifterna. Sjukpenning betalas ut om man inte kan klara någon arbets-uppgift hos nuvarande arbetsgivare.** Sjukpenning betalas ut om man inte kan utföra något arbete alls på arbetsmarknaden. 90 180 365 * Den sjukskrivne har rätt tilltjänstledighet för att söka och pröva annat arbete ** Vid särskilda skäl eller om oskäligt kan detta gälla längre än 180 dagar.

Försäkringsmedicinsk rådgivare Översätter medicinska uppgifter till juridisk användbar information Ger stöd till handläggaren i handläggningsprocessen Yttrar sig skriftligt om befintliga medicinska underlag Träffar inte den försäkrade, bedömer skriftlig information Externt och internt utbildningsarbete Fattar inga beslut om ersättning !!

Läkarintyg som underlag för beslut För att kunna bedöma om en person har rätt till sjukpenning behöver Försäkringskassan ett läkarintyg som ger en medicinsk förklaring till varför personen inte kan arbeta. Läkarintyget ska bland annat visa hur aktivitetsbegränsningarna på grund av sjukdom påverkar arbetsförmågan och vad läkaren grundar sin bedömning på.

Diagnos – Funktionsnedsättning - Aktivitetsbegränsning DFA kedjan Diagnos – Funktionsnedsättning - Aktivitetsbegränsning 2-4-5 Sedan DFA analysens införande har doktorer fått lära sig att tänka om.

Diagnos (ruta 2) Vilken diagnos/-er, sjukdom/symtom orsakar nedsatt arbetsförmåga. Koden skall ange huvuddiagnos, ICD -10. Andra diagnoser som har betydelse för patientens arbetsförmåga kan anges.

Funktionsnedsättning (ruta 4 ) Status och objektiva undersökningsfynd på organnivå Beskriv funktionsnedsättningen och dess omfattning utifrån diagnos/er (fält 2) Beskriv vad Du observerar under konsultationen, psykiskt status, undersökningsfynd och/eller utredningsresultat. F skall vara en följd av diagnosen i fält 2

Fält 4 Funktionsnedsättning ? (status) Kontakt formell/emotionell Kraftigt nedstämd Svårt att sitta still på stolen Nedsänkt blick Kan inte följa tråden Frågar om hela tiden Rör händerna oavbrutet. Svarar lågmält och fåordigt Svettig Svår att avleda Misstänksam

Aktivitetsbegränsningar (ruta 5) Vilka konsekvenser får funktionsnedsättningen för individens förmåga till aktivitet, kopplat till arbetsuppgifter? Aktivitetsbegränsningarna ska vara beskrivna så att det framgår vad patienten inte kan göra på grund av sjukdom.

Fält 5 Aktivitetsbegränsning? (konsekvenser) Ex. Lösa problem......vad Fatta beslut.........på vilket sätt Koncentrera sig...hur då Ta in kunskap ......på vilket sätt Läsa......hur yttrar det sig? Komma ihåg saker.....hur? Kommunicera med andra....hur? Glömmer lätt..... Hantera ansvar..... Upprätthålla psyk närvaro Formulera sig.....

Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd Övergripande principer vid sjukskrivning Diagnosspecifika rekommendationer om sjukskrivningslängd o grad Fortlöpande revision www.socialstyrelsen.se 15 st övergripande principer. Ska användas som en vägledning för de frågor som läkare, FK och andra aktörer stöter på i samband med SS.

Utvecklingsarbete inom FK Utredningsmetodik Ett nationellt utbildningspaket exempel på hur vi ställer begripliga och relevanta frågor till vården film som förklarar skälen till varför missförstånd i kommunikation mellan FK och vården kan uppstå