Grammatik - Språket om språket -

Varför grammatik? Förstår man de olika delarna kan man lättare förstå hur det är uppbyggt. Förståelse leder till utveckling av ditt språk. Tre delar: Ordklasser – betydelse, böjning, funktion Satsdelar – ordens samarbete Språkriktighet – att undvika vanliga fel, ex talspråk särskrivning.

Ordklasser – språkets delar Alla ord delas in i ordklasser efter vad de står för, hur de böjs och vilken funktion de har. Det finns 9 st: Substantiv Adjektiv Verb Pronomen Räkneord Adverb Prepositioner Interjektioner Konjunktioner (Subkonjunktioner)

Substantiv Ord som står för människor, djur, saker, tillstånd och egenskaper. Ex: lärare, tiger, ketchup, raseri Framför substantiv kan du sätta en, ett, flera, den, det eller all(t). Ex: en lärare, den tigern, all ketchup, ett raseri.

Substantiv – två typer, antal Konkreta substantiv Det du kan se och ta på, ex: stolen, bilen, tandläkaren. Abstrakta substantiv Det du inte kan se eller ta på, ex: glädje, tvivel, gemenskap, sorg. Numerus (antal) Singular – ental (cykel, apa) Plural – flertal (cyklar, apor)

Substantiv Obestämd eller bestämd form Genus Utrum (n-ord) slutar på -n bestämd form singular ex filmen, dagen = en film, en dag Neutrum (t-ord) slutar –t bestämd form singular ex vardagsrummet, tåget = ett vardagsrum, ett tåg Feminin (hon) – flicka ex ko, prinsessa Maskulin (han) – pojke ex tjur, prins Singular Plural Obestämd Bestämd Skola Skolan Skolor Skolorna Äpple Äpplet Äpplen Äpplena

Substantiv Kasus Egennamn Grundkasus, ex: grannen har en ny gräsklippare Genitiv (ägande form), ex: grannens gräsklippare är ny Genitiv anger ägande eller samhörighet och bildas genom att man lägger –s till substantivet. Egennamn Namn på personer, platser, företag osv. Oböjliga.

Adjektiv . Ord som visar egenskaper och beskriver hur något/någon är eller ser ut (substantiv). Adjektiv kan också beteckna en inre egenskap. Ex: smal, tuff, fyrkantig, glad. Adjektiv kompareras (jämförs) på tresätt: Positiv Komparativ Superlativ -are, -ast Smal Smalare Smalast -re, -st Stor Större Störst Mer, mest Energisk Mer energisk Mest energisk oregelbundet Gammal Äldre Äldst

Adjektiv Kongruensböjning Adjektivet rättar sig ofta efter om huvudordet är utrum eller neutrum, singular eller plural Ex: en grön stol, ett grönt äpple, flera gröna handdukar.

Adverb Beskriver ett adjektiv, verb eller annat adverb. Besvarar ofta frågorna När? Var? och Hur? Ett adverb böjs inte i plural. Ex: Ett dramatiskt skådespel Två dramatiska skådespel Hon berättade dramatiskt De berättade dramatiskt

Övning – vad är adjektiv och vad är adverb? Bordet är snett Bordet står snett Tyget var vackert Ett högt träd höggs ner Ett ovanligt dumt svar Trädet var mycket högt Tåget gick långsamt Programmet verkade tråkigt - Adjektiv - Adverb - Adjektiv - Adjektiv - Adverb - Adjektiv - Adverb - Adjektiv

Adverb Tidsadverb (När?) Rumsadverb (Var? Vart? Varifrån?) I morgon blir det vackert väder Rumsadverb (Var? Vart? Varifrån?) De stod utanför Vi måste skynda oss ut Alla gick hemifrån utan regnkläder Sättsadverb (Hur?) Jenny spelade hockey på ett annorlunda sätt Se upp med var och vart! Var signalerar befintlighet, exempel: Var bor du? Vart signalerar riktning/rörelse, exempel: Vart ska du åka?

Verb Ord som talar om vad någon/något gör eller vad som sker Ex: tränar, trycker, läser, skrattar, är.

Verb Man tar Tema på verb Verben kan ha olika Tempus (tidsformer) . Infinitiv Preteritum Supinum (att) bo (i går) bodde (har) bott Presens (nutid) Preteritum (dåtid) Perfekt (har + supinum) Pluskvamperfekt (hade + supinum) Futurum (ska + infinitiv) pluggar Pluggade Har pluggat Hade pluggat Ska plugga, kommer att plugga

Verb Övriga verbformer Passiv och aktiv form Aktiv form – subjektet utför handlingen En expert lagade datorn Passiv form – den sk agenten utför handlingen Datorn lagades av en expert Form Exempel Infinitiv: grundform (att) stänga Imperativ: uppmaning Stäng! Perfekt particip: böjs som adjektiv, efter verben vara/bli Var stängd. Blev stängd. Presens particip: oböjlig, används som adjektiv. Springande, skrattande.

Pronomen Används istället för substantiv Ex hon matade honom, istället för: Lina matade Gustav. Pronomen delas in i flera grupper med undergrupper. De stora grupperna är: bestämda pronomen, frågande pronomen, kvantitativa pronomen och relationella pronomen.

Pronomen Bestämda pronomen Personliga pronomen Singular Plural Subjektsform Objektsform objektsform 1a person Jag Mig Vi oss 2a person Du Dig Ni Er 3e person Han, hon, den, det Honom, henne, den, det de dem

Pronomen Possessiva pronomen Talar om när någon äger något Singular Plural plural Utrum Neutrum Min Mitt Mina Vår Vårt Våra Din Ditt Dina Er Ert Era Observera skillnaden mellan sin och hans/hennes. Sin syftar på subjektet i satsen, det gör inte hans/hennes. Exempel: Jens tog sin bok Jens tog hans bok

Pronomen Reflexiva pronomen De används i tredje person och syftar på subjektet i samma mening. Sig, sin, sitt, sina. Ex: Ellen kammade sig. Joseph sålde sin motorcykel. Reciproka pronomen Här finns bara pronomenet varandra med genitivformen varandras Ex: De älskade varandra från första ögonkastet Demonstrativa (utpekande) pronomen Pekar ut, bl.a den, det, den där, det här, den där, detta, dessa Ex: Det där tangentbordet följer med datorn. Relativa pronomen Syftar tillbaka på substantivet (korrelatet), exempel: som, vilken, vilka, vad. Ex: Hon sjöng en sång, en som alla kände igen.

Pronomen Interrogativa (frågande) pronomen Kvantitativa pronomen Bl.a vem, vad, vilken, vilket, vilka. De används i direkt eller indirekta frågor. Exempel: vilken frukt vill du ha? Hon undrade vilken frukt du ville ha. Kvantitativa pronomen Andel eller kvantitet, båda, man, mycket, någon, ingen, ingenting. Exempel: Alla satte sig ned. Relationella pronomen De anger relation till något annat eller någon annan, exempel samma, sådan, likadan Exempel: Kvinnan satt alltid på samma rad.

Räkneord Ord som anger antal eller plats i ordningen. Grundtal – anger ett bestämt antal Exempel: sju, tio, hundranittio Ordningstal - anger ordningsföljd Exempel: (den) tionde, (den) åttiofjärde

Prepositioner Oböjliga ord som ofta står tillsammans med ett substantiv eller pronomen. Signalerar ofta läge. De kan vara: Enkla: Damen letade i sin väska Sammansatta: Skulpturen placerades utanför stationshuset En ordgrupp: Hon gör det för din skull Skillnaden på rumsadverb och preposition! Prepositionen syftar på substantivet: Vagnen står innanför dörren Rumsadverbet syftar på verbet: Vagnen står innanför

Interjektioner Oböjliga ord, ofta korta som bildar egna satser. Dessa används vi känslomässiga reaktioner. Även hälsningsord och vissa ljudhärmningar. Exempelvis: Marsch! Schas! Nej. Aj! Fy! Såja. Hej! Hallå! Usch!

Konjunktioner Ord som binder ihop satser och satsdelar med varandra, ex och, eller, men, utan Samordnande konjunktioner Binder samman ord och satser av samma slag, ex Jag dansar och Lisa sjunger Subjunktioner Inleder bisatser, ex Pelle gick på bio, medan Lisa träffade Sofie