Förnyelseplanering VA

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Länstransport- plan Remissförslaget Umeå Mårten Edberg Infrastrukturstrateg.
Advertisements

Kostar miljöanpassningar alltid pengar?
Budget Umeå universitet 2014 inkl. ekonomisk plan 2015–2016
Belysning Sjöglimtens Samfällighet
Nya balkonger BRF Dragonen 2015 Före Efter
SS Standard för tekniska försörjningssystem
Översvämningar idag Översvämningar i framtiden Prioritera skydd
JUNI 2008 FÖRNYELSE AV FLERBOSTADSHUS UPPLÄGGNING AV STUDIEN Ca 350 intervjuer med följande kategorier:  Allmännyttiga bostadsbolagca 160.
Kort om | Funktionsmembran
Vatten Östersund -Info om va-verksamheten -Info om gällande lagstiftning och regelverk -Info om analys av processen (genomlysning) -Info om pågående.
Nyckeltal Vatten och avlopp (VA)
Anpassning till ett förändrat klimat
CIR - dagen 2005 Ökade vattenflöden Per Löfling ÖKADE FLÖDEN -BEHOV AV ÅTGÄRDER INOM VÄGHÅLLNINGEN Problemställning Skador och konsekvenser Dimensioneringsprinciper.
Erfarenheter från pågående VA förnyelse i Jönköping
Internkontrollhantering Klinisk Kemi
Länstal 2014.
GPSNet Workshop, Gävle 18 mars 2004 A. Engberg Behöver vi något stomnät? Behöver vi något stomnät? Nu när vi har nätverks-RTK? Nu när vi har nätverks-RTK?
Förnyelseplanering – så arbetar vi exempel från Uppsala Elin Jansson, Uppsala Vatten och Avfall AB VA-mässan 2014, seminariepass Förnyelseplanering.
Garagegolv Varför Många garagegolv har gått sönder, det samlas vatten och det blir värre och värre Två golv har åtgärdats på prov, det har fungerat bra.
Risker med förorenade områden i länet
Västernorrlandsmodellen används för att lyssna till barn som brukare
Demografi - Befolkningsutveckling
Måltal Besparingsscenarios- Prognos fram till Följer normkrav.
Verksamhetsrapport 2016 Verksamhet xx - medarbetare Svarsfrekvens Verksamhet xx 100% (100 svarande/100 mottagare) Svarsfrekvens AcadeMedia totalt 76% (6103.
Välisolerade ytterväggar eller solel? – Hur ska nybyggda småhus bäst klara kommande energikrav? Carl-Fredrik Klåvus, Aksel Osmanovski Examensarbetare 15.
Storstockholms huvudvattenledningsnät Åsa Snith Stockholm Vatten Ledningsnät/Utredning.
Strategi för skötsel av skyddade områden i Uppsala län
Inner Wheel Sverige Byte av IT system
NFS 2016:6 Ersätter 1994:7 och 1990:14 Utökad provtagning över 9999 pe
Förslag till upplägg (denna sida behöver inte vara med sen)
B D A C Vems påstående stämmer? A 5x + 10 = 5x – 10 B
Sydvatten inkoppling Mikael Fritzon.
Verktyg för att prioritera rätt saker
En Va huvudmans erfarenheter
KOMMUNALT VA UPPERUD, BÄCKEN, LINDDALEN OCH SKOLMÄSTRE
Förnyelsebehov VA 1. Hur ser vårt nät ut nu?
Presentation av ledningssystemet
Riskbedömning vid förändring i verksamheten
Information på Uppföljningsmöte
Flödesmätning och modellering
Geokalkyl för planering av bebyggelse
Vad kan redskap vara? Metoder Verktyg Vägledningar/handböcker
Regional vattenförsörjningsplan för Stockholms län
Resultat från brukarundersökning – Hemtjänst Mölndal
Värmepump med grundvatten eller bergvärme ?
Utbyggnad av kommunala vatten- och spillvattenledningar i Skärsta
Kundundersökning mars 2016 Operatör: Norrtåg Trafikslag: Tåg Sträcka:
Den demografiska utmaningen
Klimatförändringar i Skånes län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Stockholms län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Västmanlands län Del 2 (3)
Rubrik.
Arbetsgruppen Ullvi byvägar Byvägar - röda
Klimatförändringar i Västerbottens län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Hallands län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Västernorrlands län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Gotlands län Del 2 (3)
Information på Uppföljningsmöte
Kvalitetsenkäten för studerande mäter folkbildningskvalitet på fyra områden Redovisningen återspeglar de fyra perspektiven som ingår i enkäterna: deltagarnas.
Klimatförändringar i Jönköpings län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Värmlands län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Gävleborgs län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Jämtlands län Del 2 (3)
Utbyggnad av vatten- och spillvattenledningar i Bergshamra By
Fredrik Meurman, Ecoloop
Klimatförändringar i Kronobergs län Del 2 (3)
PrimärvårdsKvalitet Stämmer våra data?
Klimatförändringar i Blekinges län Del 2 (3)
Kvalitetsenkäten för studerande mäter folkbildningskvalitet på fyra områden Redovisningen återspeglar de fyra perspektiven som ingår i enkäterna: deltagarnas.
ÄR VAS-rådets rapporter aktuella? En titt på rapport nr 1-9
Presentationens avskrift:

Förnyelseplanering VA

Tillvägagångssätt Förnyelseplanerna för Mölndals Stad har tagits fram med hjälp av Svenskt vattens publikation ”Handbok i förnyelseplanering av VA-ledningar” Indata – historiska data, d v s hur mycket som lagts, vilket material och läggningsår Förvalt – beräknad medellivslängd hos va-ledningar i Sverige Tre olika beräkningar har gjorts för avloppsledningar och två olika beräkningar har gjorts för vattenledningar Livslängd = när man byter ut ledningen antingen på grund av driftstörningar eller på grund av ändrad stadsstruktur och liknande, d v s verklig livslängd

Beräkning av förnyelsebehov vattenledningar Två alternativ på förnyelsetakt har beräknats Alternativ 1 - livslängdbedömning generella data VA Sverige Alternativ 2 – justering av livslängd med hänsyn till de korrosiva markförhållandena som den största delen av dricksvattenledningar i Mölndal ligger i.

Ledningar och markförhållanden

Indata i modellen vattenledningar

Indata i modellen vattenledningar Ledningsmaterial 100 % kvar 50 % kvar 10 % kvar Gråjärn <50 30 år 95 år 130 år Gråjärn >50 40 år 105 år 140 år Segjärn <80 50 år 80 år Segjärn >80 125 år 160 år PE PVC <70 70 år PVC >70 Övrigt/okänt Nya och förnyade ledningar Alternativ 1 Medellivslängd på ledningarna Ledningsmaterial 100 % kvar 50 % kvar 10 % kvar Gråjärn <50 20 år 80 år 110 år Gråjärn >50 30 år 90 år 120 år Segjärn <80 40 år 60 år Segjärn >80 140 år PE 50 år 125 år 160 år PVC <70 PVC >70 105 år Övrigt/okänt 95 år 130 år Nya och förnyade ledningar Alternativ 2 Kortare livslängd på gråjärn och segjärn med hänsyn till korrosion eftersom ca 70% av ledningarna ligger i korrosiv lera, samt på PVC före 1970 på grund av sprickskador i markförhållanden med sättningsrisk Beräkningsmodell som Svenskt Vatten tagit fram

Resultat vattenledningar Alternativ 1 Alternativ 2 Alt 2 är det som tar hänsyn till våra markförhållanden (leran) och som alltså är en lokal anpassning. Detta är det nämnden tidigare beslutat. Dvs 28 km perioden 2010-20, eller 2,8 km/år ska bytas ut årligen

Val av förnyelsetakt Antaganden för att få fram kostnad för förnyelse: 70 % av förnyelsen görs med schaktning och 30 % med schaktfria metoder. Priset för schaktning är satt till 5000 :-/m ledning Den schaktfria metoden som är vald är U-liner och kostnaden för den är taget ur vårt ramavtal   -2020 2020-2030 Nivå 1 (medel) 6,93 6,17 Nivå 2 (korrosiva jordar) 10,79 8,1 Uppskattade kostnader utifrån schablon per meter

Prioritering av dricksvattenledningar A. Driftsäkerhet- ledningar med många läckor, sannolikhetsledningar samt ledningar som måste byggas ut för ökad leverans till exploateringsområden. B. Prioriterade kritiska ledningar- ledningar som kan orsaka stora störningar i dricksvattenleveransen. C. Vattenkvalité- förnyelse av dricksvattenledningar för att möta de krav på kvalité enligt livsmedelsverkets regler samt leverera ett gott vatten med avseende på lukt och smak för att få nöjda brukare.   Nivå 1 Nivå 2 A. Driftsäkerhet 40 % 50 % B. Prioriterade kritiska ledningar 30 % C. Vattenkvalité 20 % Av de antal meter som vi sagt ska förnya, hur ska vi då prioritera bland de ledningar som vi vet har behov av utbyte/renovering. Tanken är att prioritering ska göras årligen på detaljnivå, men att alla priogrunder A-C jobbas med årligen Prioritering enl nivå 2

Sannolikhetsledningar Antal läckor tas ut från kommunens webkarta Längden på ledningen har mätts manuellt i kartan Ett levande dokument som kräver kontinuerlig uppdatering Ledningarna prioriteras med hänsyn till nedanstående kriterier Längd (m) Installationsår Material Diameter (mm) Adress Antal RB 10 år Antal RB/år, km Antal RB 3 år Kombinerade ledningar 310 1944 GJJ 200 BISKOPSBOGATAN del 1 6 2 1 nej 175 1957 150 FOTBOLLSGATAN 5 3 ja

Jämförande uppgifter Mölndal Stad låg 2015 på ett utläckage på ca 17 % (inklusive omätt vatten) Rörnätsläckaget är ca 15 % av producerat dricksvatten i Sverige, vilket motsvarar 3,5 m3/km, dygn. Vid en trycknivå om 50 meter vattenpelare (mvp) innebär det ett hål av en tändstickas storlek per 2,5 km (beräknat utifrån P35, Svenskt Vatten, 1979). Mölndal Stad hade 2014 0,17 läckor/km Enligt VASS drift 2014 låg medel i hela Sverige på 0,06 läckor/km Uppgifter för 2015 är under arbete

Konsekvensledningar Ledningar som kan orsaka stora konsekvenser om de går sönder. Många eller prioriterade brukare blir utan vatten Ledningar som ligger vid tågtrafik eller under stor trafikerad väg Stora huvudledningar

Beräkning av förnyelsebehov avloppsledningar Tre alternativ på förnyelsetakt har beräknats Alternativ 1 (A1) - livslängdbedömning enligt data för VA i Sverige Alternativ 2 (A2) – justering av livslängd spillvattenledningar – tillskottsvatten Alternativ (A3) – justering av livslängd enligt alternativ 2 samt justering avseende livslängd på dagvattenledningar för att hantera anpassning till nya dimensioneringskrav och klimatförändringar

Tillskottsvattenproblematik Totalt under 2015: 9,82 Mm3 spillvatten till Gryaab 4,82 Mm3 producerad mängd vatten 3,95 Mm3 försåld mängd vatten D v s endast ca 40 % av levererad mängd till Gryaab är spillvatten

Nya dimensioneringsregler P110:

Maximal dämningsnivå relativt markyta vid 10- respektive 20-årsregn

293 km spillvattenledning och 282 km dagvattenledning

Alternativ 1: Medelvärden på livslängd Spillvattenledningar Dagvattenledningar Alternativ 2: Hänsyn tagen till tillskottsvatten Spillvattenledningar Dagvattenledningar Alternativ 3: Hänsyn tagen till tillskottsvatten och klimatförändringar/nya krav Ledningsmaterial 100% kvar 50% kvar 10% kvar Betong före 1950 2 år 8 0 år 150 Betong efter 1950 110 200 Plast 100 Övrigt/okänt 80 Nya och förnyade ledningar

Resultat avloppsledningar Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 I det beslutade alternativ 3 tas hänsyn till att vi behöver byta ut/renovera ledningar i ”högre takt” än bara utifrån ålder för att minska tillskottsvattenmängd och för att leva upp till kraven på dagvattensystem som klarar mer nederbörd. Förnyelsetakten blir 37 km på tio år 2010-2020, eller 3,7 km per år.

Antaganden och kostnadsbedömning avloppsledningar 60 % av avloppsledningarna går att åtgärda schaktfritt och 40% utförs med schakt Gällande ramavtalspriser för ledningsrenovering används för att beräkna kostnaden för schaktfri ledningsdragning Kostnad för ombyggand av kombinerat system till duplikatsystem sätts till 10 000 kr/m (S+D) Schaktkostnad för förnyelse med schaktning sätts till 5000 kr/m för ledningar Ø225-Ø450, 8000 kr/m Ø500-Ø800, 10000 kr/m Ø1000-Ø1600 -2020 2030-2040 Alternativ 1 (medelvärden) A1 12,6 Mkr 13,8 Mkr Alternativ 2 (tillskottsvatten) A2 16,1 Mkr 16,5 Mkr Alternativ 3 (tillskottsvatten och klimat) A3 17,1 Mkr 17,2 Mkr Bedömda kostnader utifrån schablon (lokala erfarenheter och gällande avtal)

Prioritering av avloppsledningar Procentuell fördelning av investeringsmedel Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 A Prioriterad förnyelse 50 % 40 % 35 % B Driftsäkerhet 30 % 25 % C Tillskottsvatten och bräddningar 10 % D Klimatanpassning 15 % Förnyelse fördelas på olika prioriteringsgrunder, hålla bra stomnät, god drift (kunna släppa visst tillfälligt underhåll), miljöpåverkan och anpassning till mer nederbörd. Planen ska följas upp årligen och då även på att de arbeten som utförts följer prioriteringen