Lektion 4 - rymdväder, effekter och prognoser Internationella rymdvädersinitiativ Internationella rymdvädersinitiativ Förutsägelser med AI Förutsägelser.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Rymdfysik och rymdteknik
Advertisements

Solstormar och geomagnetisk påverkan på elsystemet
Bildspel om konstnären
Säker elförsörjning - två exempel på aktuella europeiska frågeställningar Stefan Arnborg.
En värld i lågor Andra Världskriget.
Kjell Prytz, Högskolan i Gävle,
BACK Hur uppstår norrsken? Institutet för Rymdfysik Docenturnämndens Representant: Prof. Ulrik Gelius Fysiska Institutionen Ämnesrepresentant: Prof. Mats.
Hållbar utveckling Vad är det för något? Vad handlar det om?
Ett nordiskt perspektiv på klimatförändringen under de kommande 100 åren Sten Bergström, SMHI.
Solaktiviteten och klimatförändringar
Rymden, Solen och Norrsken
Föreläsningar Solen och solobservationer Solaktiviteten
Lektion 2 Solaktiviteten.
Rymdväder och prognoser Rymdens fysik Peter Wintoft.
Solstormars effekt på Jorden Höstens stora solutbrott och konsekvenser av dessa i Sverige Inledning Det finns två sorters stormar från solen: Soleruptioner.
Erik Johansson Stockholms universitet Europeiska Mästarklasser blir Internationella.
Presentationsmaterial för grundskoleklasser
Lektion 3 Rymdväderseffekter och prognoser. Halo koronamassutkastning den14 juli, 2000.
Solaktiviteten och klimatvariationer Henrik Lundstedt, Institutet för rymdfysik, avd för solär-terrest fysik, Lund * Tänk först.
En värld i lågor Andra Världskriget.
Elektriska storheter Kirchhoffs lagar
Ämnesövergripande kunskapskontroller
Jupiter.
Atomfysik och kärnfysik
Vår ende GOTD.
Hur ser universum ut? När vi tittar upp på himlen en natt så kan vi med blotta ögat se ett antal små prickar & ofta en större prick, månen. Den del av.
Bodil Björ Albin Stjernbrandt Bengt Järvholm.
Att leva med solen Henrik Lundstedt Institutet för rymdfysik, Avd.för solär-terrest fysik Scheelevägen 17, Lund.
Henrik Lundstedt, Institutet för rymdfysik, Lund ( Rymdmiljön och rymdvädret q Heliosfären q Solen och inter- planetära mediet q Planeternas.
En värld i lågor Lars Hindrum, Prästängsskolan, Eksjö –
Lektion 4 - rymdväder, effekter och prognoser Internationella rymdvädersinitiativ Internationella rymdvädersinitiativ Förutsägelser med AI Förutsägelser.
Lektion 4 - rymdväder, effekter och prognoser Effekter Effekter Förutsägelser med AI Förutsägelser med AI Internationella rymdvädersinitiativ Internationella.
Lektion 3 - solaktiviteten II Kromosfären Kromosfären Koronan Koronan Solvinden Solvinden.
Jorden och solen Jorden rör sig runt solen. Ett varv runt solen tar ca 365 dygn. Årstid är en av de fyra delar under ett år (vår, sommar, höst, vinter)
Vad är Golfströmme n? Varför är den viktig?. Golfströmmen Den mest kända strömmen i vår del av världen. En havsström. Havsströmmar är som väldiga floder.
SOHO har gett oss helt en ny bild av solens aktivitet.
Årstiderna På högre breddgrader både i norr och i söder har vi olika årstider med olika temperaturer Det beror på att jordaxeln lutar 23,5 grader. Jorden-
Familjecentraler Uppsala län
Rymdfärder Var börjar rymden? Rymdraketer Rymdfärjor Satelliter
Sammanställning och analys av medieinslag om skyddad natur
Lektion 3 - solaktiviteten
Solen Diameter: Massa: Täthet: Solen består av: Temperatur: km (109 ggr Jorden) Massa: 1.99x1030 kg ( Jorden) Täthet: Kärnan.
JOHARI FÖNSTER SJÄLVSKATTNING
Kursens budskap Solens aktivitet bestäms av magnetfältet och plasmats växelverkan. Solen är hela tiden aktiv. Magnetfältet förbinder.
En värld i lågor Andra Världskriget.
På gång om Frisk luft målet.
Lektion 4 - rymdväder, effekter och prognoser
Lektion 3 - solaktiviteten II
Solens luminositet ökar med 1%på 150 milj år
Kursens budskap Solens aktivitet bestäms av magnetfältet och plasmats växelverkan. Solen är hela tiden aktiv. Magnetfältet förbinder.
Att leva med solen Henrik Lundstedt
Vem är vi? Vad gör vi? Vi vill berätta om:
Källa: Tillämpad Näringslära, Stockholms läns landsting
Rymden Begrepp.
LOKOMOTIVET!!!.
Solen Diameter: Massa: Täthet: Solen består av: Temperatur:
Solen Diameter: Massa: Täthet: Solen består av: Temperatur: km (109 ggr Jorden) Massa: 1.99x1030 kg ( Jorden) Täthet: Kärnan.
Sammanställning motionsgrupp Sammanställs av motionsledare vid terminens slut och lämnas till ansvarig friskvårdskonsulent. Friskvårdscentral:……………………………………
Lektion 3 - växelverkan med Jordens magnetosfär
Solaktiviteten och klimatvariationer
Solaktiviteten och klimatvariationer
Vår nya bild av solen Lektion 3 - Solaktiviteten 2
Vår nya bild av solen Lektion 3 - Solaktiviteten 2
Lektion 3 - solaktiviteten II
BEFOLKNING Johannes Olsson, Annan, Övriga skolor –
Jeanette Schlaucher Miljöstrategiska enheten Länsstyrelsen Skåne Hej!
Familjecentraler Uppsala län
Svensk grammatik ORDKLASSER 1.
Året 2018 – Varmt, soligt och torrt
Kontinuitetshantering – Scenarier med diskussionsunderlag
Presentationens avskrift:

Lektion 4 - rymdväder, effekter och prognoser Internationella rymdvädersinitiativ Internationella rymdvädersinitiativ Förutsägelser med AI Förutsägelser med AI Solfenomenens växelverkan med Jorden Solfenomenens växelverkan med Jorden Effekter Effekter

Workshops i Lund AI Applications in Solar-Terrestrial Physics

Deltagare under 1997 workshop

Artificiella neurala nätverk (ANN) Grundkomponenten i varje ANN är en artificiell neuron eller en neuron (som är en abstrakt modell av en naturlig neuron). Neuronen mottager en indata vektor x och ber ä knar sedan utdatan y=f(  w i x i ). V ä rdet y ä r neuronens tillst å nd. Om f=sgn d å får neuronen v ä rdet (+1,-1). Neurala n ä tverk är dynamiska (dvs f ö r ä ndras med tiden). Tillst å ndet vid tiden t för det generella n ä tverket till v ä nster beskrives av tillst å nsvektorn X(t)=(+1,-1,+1,+1,-1,+1) T. De olika tillstånden med tiden, beskriver en bana (trajectory). Banans ä ndpunkter kallas ”fundamental memories” eller ”attractors” (”strange chaotics” e.g.)

Halo koronamassutkastning den14 juli, 2000

Koronahål och den snabba solvinden

Heliosfäriska strömytan

Jordens magnetosfär och jonosfär

Norrskensovalen

Norrsken i Lund och Malmö 8/9 november 1991

Det gjorde man också den juli, 2000! Norrsken sett i Italien Norrsken sett i Stockholm Norrsken sågs så långt söder ut som Italien den 6-7 April, 2000!

Effekter av rymdvädret på teknologiska system

Satellitanomalier

Halo koronamassutkastning den 14 juli, 2000

Satelliter fick problem den juli, 2000 ”Proton event”-en orsakade problem för ACE (36 tim), SOHO (solpanel 1 år äldre), WIND (2 dagar), GOES, Ørsted, Akebono (Japansk satellit, vars elektronik skadades),”star trackers” ombord kommersiella satelliter, och ASCA (Japansk X-ray satellit) slutade helt att fungera. Proton fluxen (pfu) > 10 MeV, pfu (15 juli, UT). Tredje störst uppmätta! Störst på pfu, (24 mars 1991). Andra störst på pfu (20 oktober 1989).

Solproton-händelser är farliga för astronauter Mellan Apollo 16 och 17 inträffade en proton-event, som skulle ha varit dödlig för astronauterna inom 10 timmar (över 4000 mSv).

Strålningsrisk vid flygning Piloter och kabinpersonal får oftare cancer. Utav 300 passagerare på höglattitud-flygningar, får en cancer efter en intensiv ”proton event”. Ny EU lag: Gravid flygpersonal får inte utsättas för mer än 1 (1-6) millisievert/year

Effekter av jordmagnetiska stormen (SydGas, Klagshamn)

Jordmagnetiskt inducerade strömmar mätt av SydGas

Den jordmagnetiska stormen (Ap=152,15/7), juli, påverkade elkraftsystemen El-kraftsystem från norra Main till sydöstra USA upplevde kraftiga störningar. Kraftiga GIC uppmättes, spänningsfluktuationer förekom i 325 kV kraftsystemen, en transformater skadades osv. I Sverige rapporterades bara mindre störningar.

Rymdfarkosten ACE

NASA har startat Living with a Star.

Sol- och rymdväder idag! Lunds Regional Warning Center

Slut och summering