1 Energiprocesser. 2 Prestationsförmåga = kroppens förmåga att utvinna och använda energi, dvs. förmågan att omvandla maten till rörelseenergi. Energirika.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Träningslära med kost.
Advertisements

Teoripass: Motion Tomi Alahelisten.
Energigivande näringsämnen
Syfte & Mål Den här presentationen ska hjälpa dig att:
Hockey och Kost! Hallsberg Hockey Team 96/97
DET HÄR BEHÖVER VI FÖR ATT MÅ BRA:
Maten.
Näringsämnen i kroppen
Kolhydrater.
Sammanfattning mat och hälsa
Kondition och dess metoder
Syreupptagning.
Mat Hur och vad ska vi äta?.
Träningslära 9:or ht 11.
En liten pp om vårt energisystem
Matsmältningssystemet
matsmältningssystemet
Träningslära Kondition
Idrott och hälsa Vannhögskolan
Kroppen Träning Hälsa och kost Allemansrätten
Vad behöver vi mat till? Energi Byggmaterial Cellandning:
Näringsämnen Proteiner: Fett: Kolhydrater: Vitaminer och mineraler
Hur ska man planera upp sina måltider?
ENERGI.
Kost för idrottare.
Teori Träningscamp 7 maj
Fysisk aktivitet, kost och hälsa
Kost i sport Tartu 2014 Ilja-Ülo Nukka Siavash Ehsan Rosta.
Energigivande näringsämnen
Vad finns i maten?.
Repetition.
Energigivande näringsämnen
Och terminens avsnitt handlar om……….
Vad är kondition? Kondition, eller uthållighet, är förmågan att kunna arbeta med hög intensitet (tempo/fart) under förhållandevis lång tid.
ÄMNENA I MATEN.
Träningslära ÅK8.
Mia Jönsson Idrott och hälsa
Musklerna Ca 50 % av kroppsvikten.
Fibrer Fibrer är kolhydrater som kroppen inte kan bryta ner. Fibrer är gjord av ett korn. Vad är fibrer? Fibrer kommer ifrån växtriket. Växtriket är.
Vegetariskt.
Repetition av näringslära
Diskussionsfrågor Har du bra balans mellan träning, vila och mat?
Idrott, motion & hälsa Wiking/Lindström © Författarna och Liber 2. FYSIOLOGI 1 KAPITEL 2 Fysiologi – hur din kropp fungerar Energi Aerob process och anaerob.
Träningslära Pontus Fabricius – Personlig Tränare, Lärare i Idrott och hälsa och Folkhälsovetenskap.
- HUR FUNGERAR MÄNNISKOKROPPEN Fysiologi. Hur fungerar vi Prestation ÄtaTräna Sociala kontakter Sova.
Proteiner Fett Kolhydrater Mineralämnen Vitaminer Vatten För att din kropp ska må bra behöver den:
MÅLTIDER - Hur jag ger min kropp bränsle och byggstenar!
Att äta rätt Henrik Persson Gästriklands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna.
Bra proteinkällor Ägg Kyckling Fisk Kött Keso och kesella.
BRA MAT För unga idrottare. KROPP OCH KNOPP BEHÖVER ENERGI Din hjärna är ett av kroppens viktigaste organ och behöver ca 100 gram kolhydrater under en.
Konditionsträning. Bara löpning? Självklart inte!
UTHÅLLIGHET (KONDITION) Uthållighet är förmågan att stå emot trötthet vid långvarig belastning UTHÅLLIGHET Aerob Anaerob En persons uthållighet kan testas.
Ät mat du tycker om Utgå ifrån din aktuella kostvana och försök att förbättra den Hitta alternativ som passar dig Man kan äta allt, men inte alltid och.
KOST Varför måste vi äta och dricka? En bil behöver bränsle för att fungera. Med kroppen är det likadant, den behöver bränsle för att orka leka, springa,
Kost och Prestation Kost Träning Vila Inställning.
Matens kemi Vilka ämnen behöver du få i dig? Kolhydrater Fett
Mat, måltider & hälsa Årskurs 7.
Henrik Persson Gästriklands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna
Kost, vila och uppladdning för ökad prestation samt minskad skaderisk
Träningsprinciper (Kapitel 4 i boken ’Vinnare i långa loppet’)
Kost 2 Presentera ämnet kort! Det handlar om mat för idrott, hur du som idrottare kan prestera bättre genom att tänka på vad och hur du äter!
Hälsa och livsstil åk 8 kondition
Lektion 2 Orka från morgon till kväll
Hälsa och livsstil åk 7 Kondition.
Matcirkeln, tallriksmodellen och näringslära
Kost En bra och balanserad kost innehåller: Kolhydrater Proteiner
- Personlig Tränare - Kostrådgivare - Integrativ Coach
Näringsämnen i kroppen
Energi och Näringsämnen
Leg Dietist ”Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått” Pernilla Larsson Leg Dietist
Presentationens avskrift:

1 Energiprocesser

2 Prestationsförmåga = kroppens förmåga att utvinna och använda energi, dvs. förmågan att omvandla maten till rörelseenergi. Energirika näringsämnen = kolhydrater (CHO) och fett (Protein kan ge energi men används först och främst för att bygga och reparera celler, i t.ex. muskler. Bra protein finns rikligt i kött, fisk, ägg, bönor och mjölkprodukter) – Bra CHO hittar man i potatis, pasta, ris, grovt bröd, frukt, rotsaker, bönor, linser, ärtor, majs. – CHO-överskott lagras som glykogen i muskler och lever, lite glukos finns även i blodet. – Bra fett hittar man i olja, avocado, frön, nötter, fet fisk (sämre typ av fett finns i kött och mjölkprodukter) – Fettöverskott lagras mest under huden (men även i muskler och bukhålan)

3 Aerobt och anaerobt arbete Omvandlingen av maten till energi kan ske på två sätt: – Med syre – aerobt (både CHO och fett) – Utan syre – anaerobt (bara CHO) Aerobt arbete sker då kroppen har tillgång till syre, exempelvis vid jogging (låg- till medelintensiv träning). Vid hårt arbete får kroppen svårare att tillgodose syrebehovet, t.ex. när du springer snabbt uppför en backe. Detta är anaerobt arbete. De flesta aktiviteter du genomför kräver en kombination av båda processerna. Ju kortvarigare och intensivare ett arbete är desto större andel av energin kommer från anaeroba processer.

4 Energisystem Glykogen Fett Energi Muskelarbete ATP Glykogen Fett (Kreatinfosfat) Mjölksyra FörbränningSpjälkning (ADP) Aerobt = med O 2 Anaerobt = utan O 2

5 Energisystem Så här utnyttjar kroppen energisystemen: – 1-4 sekATPAnaerobstyrketr.max – 4-20 sekATP + kreatinfosfatAnaerob100 m löpn. – 45 sek - 2minglykogen (kolhydrater)Anaerob400 m (spjälkning)(mjölksyra) – 2-4 minglykogen (kolhydrater)Anaerob + Aerob1500 m (spjälkning + förbränn.)(mjölksyra) – 4 min glykogen + fettAeroblångdist. (fettförbränn. ökar med tiden)

6 Mjölksyra Vid anaerobt arbete bildas mjölksyra (restprodukt vid spjälkning). Fungerar som säkerhetsmekanism för att inte förstöra muskeln. Mjölksyra fungerar som en broms, ju mer mjölksyra du bildar desto sämre presterar du. Uppvärmning fyller här en viktig funktion! Att undvika mjölksyrabildning. Om du tränar din kondition (syreupptagningsförmåga) kan kroppen använda syre vid hårdare arbeten (behöver inte börja spjälka CHO lika tidigt): – Mjölksyrahalten sjunker – Din prestation förbättras

7 CHO eller fett? 1 g fett innehåller mer än dubbelt så mycket energi som 1 g CHO. Därför lagras överskottet som fett i kroppen (effektivt och tar lite plats). Varför använder vi då CHO över huvud taget? – Fett är en långsam energikälla och kräver god syretillgång – CHO är en snabb energikälla och kan spjälkas vid dålig tillgång på syre. – Ex. Skidåkare som ”går in i väggen” har slut på CHO.