Mats Olsson sektionschef Medicinsk Teknik-Fysiologi Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge BLODTRYCKSMÄTNING

2 Mats Olsson sektionschef Medicinsk Teknik-Fysiologi Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Blodtrycksmätning Blodtrycket mäts alltid med någon referens, vanligen atmosfärstrycket, s k absolut tryckmätning. Även mätningar över t ex en hjärtklaff kan göras. Man talar då om differentialtryck eller skillnadstryck.

3 Mats Olsson sektionschef Medicinsk Teknik-Fysiologi Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Mätenheter för blodtryck Godkänd SI-enhet är kPa (kilopascal) men den äldre enheten mmHg (millimeter kvicksilver) används fortfarande i stor omfattning Relationen mellan kPa och mmHg är: 1 kPa = 7.5 mmHg Ibland används cm H 2 O (= cm vattenpelare = cm vp ) som referens eller vid noggrann kalibrering. Då gäller: 1 mmHg = 1.36 cm H 2 O 50 mmHg = 68 cm H 2 O = 6.67 kPa

4 Mats Olsson sektionschef Medicinsk Teknik-Fysiologi Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Maximalt mätfel enligt AAMI/AHA/IEC vid indirekt blodtrycksmätning Aneroidmanometrar ± 3 mmHg Totalt mätfel, metod + apparatur ± 5 mmHg

5 Mats Olsson sektionschef Medicinsk Teknik-Fysiologi Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Mätmetoder Indirekt tryckmätning Använder en manschett som omsluter en extremitet, företrädesvis överarmen, och pumpas upp till ett tryck som överstiger det systoliska i det kärl man vill mäta trycket i. Trycket avläses på en manometer. Indirekt tryck med manschett kan mätas både manuellt och automatiskt. Direkt tryckmätning En kanyl eller en kateter införs i ett kärl och ansluts därefter till en manometer eller en tryckgivare kopplad till en monitor. Kan mäta tryck både arteriellt och venöst.

6 Mats Olsson sektionschef Medicinsk Teknik-Fysiologi Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Indirekt manuell blodtrycksmätning med manschett 1. En manschett rätt avpassad för överarmens omkrets appliceras lagom hårt runt överarmen och pumpas sedan upp till ett tryck som överstiger det systoliska. Trycket avläses kontinuerligt på en aneroidmanometer som är kopplad till manschetten. 2. En strypventil justeras så att trycket sjunker med ca 3 mmHg/sek. Snart känns pulsationerna tydligt och man kan anteckna det systoliska trycket. 3. Om trycket sänks ytterligare så hör man i stetoskopet, pga av turbulensen när blodet passerar den delvis strypta artären, ett brusande ljud som snart försvinner. Det brusande ljudets upphörande motsvarar normalt det diastoliska trycket.

7 Mats Olsson sektionschef Medicinsk Teknik-Fysiologi Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge (Från Jacobson B, Medicin och teknik)

8 Mats Olsson sektionschef Medicinsk Teknik-Fysiologi Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge (Från Jacobson B, Medicin och teknik)

9 Mats Olsson sektionschef Medicinsk Teknik-Fysiologi Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Indirekt automatisk blodtrycksmätning med manschett Utrustning för automatisk blodtrycksmätning med manschett finns i ett mycket stort urval idag. Vanligast är de med oscillometrisk princip, dvs detektering och mätning av tryckoscillationer i manschetten. Utrustningarna har automatisk pumpfunktion med tryckökning och tryckminskning enligt ett visst mönster liknande den manuella metoden. Den stora skillnaden är att systoliskt och diastoliskt tryck ej uppmätes direkt utan beräknas via ett kalkylerat medeltryck med en s k algoritm (beräkningsfunktion). Algoritmen bygger på många tidigare gjorda manuella mätningar och kan skilja sig avsevärt för olika fabrikat och manschettstorlekar.

10 Mats Olsson sektionschef Medicinsk Teknik-Fysiologi Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Tryckpulsationer som detekteras (Från CRITICON broschyrmaterial)

11 Mats Olsson sektionschef Medicinsk Teknik-Fysiologi Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Bestämning av medeltryck (efter Jensen och Grimnes, Elektromedisinsk utstyr)

12 Mats Olsson sektionschef Medicinsk Teknik-Fysiologi Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge (Från CRITICON broschyrmaterial)

13 Mats Olsson sektionschef Medicinsk Teknik-Fysiologi Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Orsaker till mätfel Mätningen skall alltid ske med patienten liggande och i en lugn miljö. Minst 10 min vila innan mätning rekommenderas. Annars risk för felaktigt höga tryck. Mätning skall alltid ske med manschettarmen i höjd med höger förmaks mitt. Använd en lämplig kudde eller dylikt. Svårighet att uppfatta det brusande ljudets upphörande vid indirekt mätning kan orsaka felaktig bedömning av det diastoliska trycket. Rätt manschettstorlek är av avgörande betydelse för mätresultatet. En för smal manschett ger felaktigt höga systoliska och diastoliska tryck. Det är viktigt att man släpper ut luften i manschetten med rätt hastighet, ca 2 – 3 mmHg/sekund, för att undvika dämningseffekter i kärlen. En blodtrycksmanschett med tillhörande manometer skall kalibreras minst 1 gång/år beroende på användningsfrekvens eller om man utsatt manometern för mekanisk åverkan. Stora mätfel kan förekomma hos manometrar och slangar med bristfällig funktion eller rena läckage. Även automatisk elektronisk apparatur bör kalibreras varje år om ej annat rekommenderas av tillverkaren.

14 Mats Olsson sektionschef Medicinsk Teknik-Fysiologi Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Manschettstorlekar enligt AHA / WHO

15 Mats Olsson sektionschef Medicinsk Teknik-Fysiologi Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Direkt (invasiv) blodtrycksmätning Fördelar Objektiv metod Rätt utförd är metoden mycket noggrann Kontinuerlig övervakning av såväl systoliskt, diastoliskt som medeltryck Tryckkurvan kan presenteras på en monitor eller skrivare Nackdelar Relativt dyr utrustning; tryckgivare, flushningssystem och monitor. Tryckgivare med flushningssystem finns även i engångsutförande och kostar ca 1000:- men finns även i flergångsutförande för åtskilliga tusen kronor. Metoden kräver tillgång till ett blodkärl Uppkoppling av systemet, inläggning av kanyl/kateter samt kalibrering kräver tränad personal och tar en del tid i anspråk

16 Mats Olsson sektionschef Medicinsk Teknik-Fysiologi Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Olika typer av tryckgivare 1.Tryckgivare som placeras utanför patientens kropp och som detekterar blodtrycket via en vätskefylld kateter eller kanyl som kan vara av flergångstyp med en s k engångsdome eller av engångstyp i sin helhet. Tryckgivaren placeras på patientens arm eller på ett speciellt golvstativ för en säkrare kalibrering. 2.Kateterspetsgivare detekterar trycket direkt i blodkärlet. Kan utformas som en s k differentialtryckgivare som mäter tryckskillnaden över t ex en hjärtklaff. Består då av två vanliga tryckgivare där skillnadstrycket mellan dessa uppmätes.

17 Mats Olsson sektionschef Medicinsk Teknik-Fysiologi Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Utrustning för invasiv blodtrycksmätning Tryckgivare i engångsutförande komplett med flushningssystem och trevägsventiler alt. flergångsgivare med engångsdome eller kateterspetsgivare Monitor med inbyggd tryckförstärkarenhet och ev. skrivare Diverse engångsmaterial : -S k monitoring-set med flushningsventil och 3-vägskranar -Kanyl eller kateter med förlängare -Övertrycksmanschett och flushningslösning (fys.NaCl) -Uppdukning för sterilt ingrepp

18 Mats Olsson sektionschef Medicinsk Teknik-Fysiologi Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Principen för en piezoresistiv tryckgivare Grundprincip: Wheatstonebrygga + - Likspänning Spänning proportionell mot tryckvariationerna R variabel R 1R 2 R 3 R variabel är en piezoresistiv halvledare ansluten till tryckmembranet inuti givaren som ändrar sin resistans i takt med pålagt tryck

19 Mats Olsson sektionschef Medicinsk Teknik-Fysiologi Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

20 Mats Olsson sektionschef Medicinsk Teknik-Fysiologi Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Kontinuerlig flushning, princip (efter Jensen och Grimnes, Elektromedisinsk utstyr)

21 Mats Olsson sektionschef Medicinsk Teknik-Fysiologi Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge (Broschyr från Spektramed)

22 Mats Olsson sektionschef Medicinsk Teknik-Fysiologi Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Tryckmätning med elektrisk kalibrering Tryckmonitor Elektrisk kalibrering: Intryckning motsvarar t ex 50, 100 eller 200 mmHg Övertrycksmanschett med fys. NaCl (300 mmHg) Tryckgivare med 3-vägskran alt. sk moitoring-kit i nivå med höger förmak Förfarande:1. Fyll domen på tryckgivaren med NaCl 2. Öppna 3-vägskranen på tryckgivaren till omgivningen och stäng samtidigt mot patienten. Nollställ därefter tryckmonitorn (knapptryckning). 3. Tryck på monitorns knapp för elektrisk kalibrering och kontrollera överensstämmelsen med monitorns skala. 4. Öppna 3-vägskranen mellan patienten och övertrycksmanschetten och stäng densamma samtidigt mot omgivningen. Kontrollera att trycket är 300 mmHg i övertrycksmanschetten. 5. Tryckregistreringen kan nu börja! Slang Reg. kabel

23 Mats Olsson sektionschef Medicinsk Teknik-Fysiologi Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Kalibrering med vätskestandard 68 cm vp = 50 mm Hg = 6.7 kPa stativ Vätskeflaska med NaCl Reg.kabel Inf.aggr. Proceduren utföres lämpligen av BMA eller MTA-personal 1 gång/år eller vid behov Förfarande: 1. Koppla upp enligt figuren och anslut engångsdome med 3- vägskran till tryckgivaren. 2. Öppna slangklämman på infusionsaggregatet och fyll domen med vätska genom att öppna 3-vägskranen. Se till att alla luftbubblor är borta. 3. Stäng 3-vägskranen mot vätskebehållaren (NaCl) och öppna mot atmosfärstryck. Justera in 0 mmHg på monitorn (knapptryckning). 4. Reglera avståndet från givarens dome till vätskeytan så att detta är exakt 68 cm. Stäng 3-vägskranen mot atmosfären (omgivningen) och öppna mot vätskeflaskan. Ett tryck på 50 mmHg (=68 cm vp) kommer nu att trycka mot givarmembranet. Kontrollera och jämför tryckutslaget på monitorn. Tryckgivare med tillbehör 0mm Hg 50 mmHg

24 Mats Olsson sektionschef Medicinsk Teknik-Fysiologi Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge (Broschyr från MILLAR)

25 Mats Olsson sektionschef Medicinsk Teknik-Fysiologi Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Felkällor vid invasiv tryckmätning Felaktig kateterdimension, skall vara anpassad till tryckgivaren! Felaktigt läge hos kateterspetsen (ligger t ex mot kärlväggen) eller koagel i kateter och dome. Använd kontinuerlig flushning! Hydrostatiska tryckskillnader, viktigt med höger förmak som nollreferens! Felaktig kalibrering! Felaktig filterinställning på monitorn! Mekaniska slag och stötar kan förstöra givaren. Var speciellt varsam med tryckgivarens membran! Övertryck kan förstöra givaren, följ bruksanvisningen avseende tillåtet övertryck!

26 Mats Olsson sektionschef Medicinsk Teknik-Fysiologi Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Elektriska risker Risk för elchock hos patienten vid beröring av nätspänning om monitoreringsutrustningen har felaktig skyddsgrad! Skyddsgraden ”Cardiac floating, CF”, krävs vid hjärtnära mätningar enligt internationell standard! Utrustningens anslutningskontakt för tryckgivarkabeln skall vara märkt med följande symbol: Svart hjärta enl IEC, CF skyddsgrad