BALANS SE-HÖR-GÖR-DAGEN SE-HÖR-GÖR-DAGEN Högskolan Dalarna Leg. Sjukgymnast Helena Fridberg, Högskolan Dalarna Leg. Sjukgymnast Christina Mahammid,

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Idrottsskador Idrottsskador är samma som arbetsskador och andra former av skador. Rörelserna du utför i idrottssammanhang sker ofta med maximal insats.
Advertisements

Bibehåll din balans Råd & tips för att minska risken att falla
Leg sjukgymnast, medicine doktor
Vad gör vi när Anna faller, och fort- sätter att falla?
Träningslära 1 Träningslära kan ses som läran om människokroppens
Uppdrag: färre fall - en möjlig utmaning!
Fallint! I Västerbotten uppmärksammas fallolyckor bland personer över 65 år med en veckolång kampanj. Kampanjen startar 1 oktober på FN:s internationella.
Zumba din medecinsalternativ.
Hälsa och Kondition.
STUDIEMILJÖ Nu har du kommit till modul 2. Den handlar om din studiemiljö. Hur mycket har du egentligen tänkt på din fysiska studiemiljö? Har du funderat.
Kondition och träning.
Uppföljning av rehabilitering efter stroke
Bättre liv för våra äldre
att förebygga fall, trycksår och undernäring
KOL skola 1 förmedlar kunskap om sjukdomen KOL. Hur man får diagnosen
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
 I denna bilaga ger vi en kortfattad presentation inom olika områden gällande träning och hälsa som vi erbjuder på Forma träningscenter.  Kontakta gärna.
Vardagsrehabilitering
Friskvård och träning I det här avsnittet berättar vi mer om hur familjelivet kan fungera för den som har MS. Kan man skaffa barn? Hur kan sexlivet förändras?
Av: Johan, Adam och Caroline =)
Sjukgymnastik för äldre personer
Förebygga fall och fallskador
Pilotgruppens egna erfarenheter från studiegruppen våren 2009
Vad gör vi när Anna faller, och fort- sätter att falla?
Sjukdomar i stöd och rörelseorganen. Artros Ledbrosket förstörs. I början förkommer smärta vid belastning, senare även då man är stilla. Minskar ledens.
Riktlinjer för rehabilitering vid Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom, (KOL). – Landstinget Kronoberg Eva Edfeldt, leg. sjukgymnast.
Källa: Age UK och FOU Välfärd (Region Västerbotten) Ramla inte! I Gävleborg uppmärksammas fallolyckor bland personer över 65 år med en veckolång kampanj.
Bli bäst på Senior Alert Senior Alert Målet med timmen  När denna utbildningstimme är över så ska ni alla förstå tanken med Senior Alert.  Ni ska veta.
Sjukgymnastik vid myelom
Behandlas varsamt! Spädbarn är otroligt starka men samtidigt mycket sköra Centrala Barnhälsovårdsenheten Göteborg Lena Holmberg.
Fallförebyggande arbete
Idrottsskador Uppkomst och behandling
Kroppen Träning Hälsa och kost Allemansrätten
Träningslära Styrka.
Hörseln.
ERGONOMI Föreläsning 1 för ÅR
Teorigenomgång Teori – ca. 30 minuter. Vilka är vi? Vad är puls?
GTU nivå 2. Träningslära, teori
Fallförebyggande arbete
Konditon Upplevelsen av ett motionspass påverkas vilken intensitet träningen har. Man kan dela upp konditionsträning i två delar: Högintensiv träning och.
Hälsa och Kondition.
Passion för livet utvecklas och stödjs av Region Jönköpings län
Fysisk aktivitet vid Cancer -Varför? -Hur?
Hälsa, motion och träning
Mia Jönsson Idrott och hälsa
Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression
SÖMN Mars Kort om sömn Sömnen är kroppens och hjärnans sätt att återhämta sig och bearbeta intryck. Det finns inget antal timmar som är rätt för.
Bodil Björ Albin Stjernbrandt Bengt Järvholm.
Leker ditt barn? Foton: Colourbox. Har ditt barn svårt att leka, delta i skolarbetet eller klara andra dagliga aktiviteter? En arbetsterapeut kan hjälpa.
Anna Johnsson Leg. Sjukgymnast Skånes Onkologiska Klinik, Lund Fysisk aktivitet vid cancersjukdom.
Fallolyckor bland äldre personer Enligt Folkhälsoinstitutets material IKINÄ-opas för förebyggande av fallolyckor.
Necktrainer by Fysio333 Din kompis på vägen mot en starkare och friskare nacke.   Tele 
har som syfte att förbättra, och stärka, kroppen utifrån dess naturliga rörelsemönster Friskis&Svettis utgångspunkt för funktionell träning.
Necktrainer / Nacktränaren Din kompis på vägen mot en starkare och friskare nacke.  Kontakt   Tele 
UTHÅLLIGHET (KONDITION) Uthållighet är förmågan att stå emot trötthet vid långvarig belastning UTHÅLLIGHET Aerob Anaerob En persons uthållighet kan testas.
Idrott och infektioner Penicillinbehandling inget hinder för träning Lokala infektioner inget hinder för träning inklusive PC behandlad öroninflammation.
Weronica Helleberg Idrottslärare Finnbacksskolan
Bättre omhändertagande av patienter med psykisk ohälsa
Psykiskt funktionsnedsättning
Tips och råd för att förhindra fallolyckor
Bostäder anpassade för äldre?
Förebyggande av skador
FRIIDROTT ÅR TRÄNINGSLÄRA.
Försäkringsmedicinsk definition
EN BRA LEKTION Skapa en lektion utifrån fem angivna mål
Förslag till samarbete tandvård/Vårdcentral Annette Holmén
Närsjukvårdsmöte
Munhälsans betydelse för allmänhälsan och livskvalité
Fotbollsfysiologi Träning, skador, rehabilitering Åsa Lönnqvist Fysioterapeut, specialist idrottsmedicin.
Tips och råd för att förhindra fallolyckor
Presentationens avskrift:

BALANS SE-HÖR-GÖR-DAGEN SE-HÖR-GÖR-DAGEN Högskolan Dalarna Leg. Sjukgymnast Helena Fridberg, Högskolan Dalarna Leg. Sjukgymnast Christina Mahammid, Borlänge kommun Leg. Fysioterapeut Victoria Bäckvik, Falu lasarett

Varför? Allteftersom vi blir äldre ökar risken att drabbas av yrsel och ostadighet. Ostadighet leder ofta till minskad aktivitetsnivå och livskvalitet samt ökar risken för fall. Fallhändelser är den vanligaste orsaken till skada hos äldre. Fallhändelser orsakar stort lidande för individen men medför också stora kostnader för samhället.

Vestibulära systemet: balansorganet och balansnerven registrerar huvudets rörelser Somatosensoriska systemet: receptorer i leder, muskler, senor och hud registrerar vår kroppshållning och hur vi rör oss i förhållande till underlaget. Visuella systemet: synen registrerar hur vi rör oss i förhållande till vår omgivning och kan exempelvis ge information om hinder som vi behöver undvika. Centrala nervsystemet: sammanställer informationen från de ovanstående systemen och skickar instruktioner om hur kroppen ska justeras för att vi ska bibehålla vår balans. Hur fungerar balanssystemet?

Vad kan vi göra? Om det är oklart, utred orsaken till obalans. Undvik att se yrsel och ostadighet som ett naturligt fenomen på grund av åldrande. Var observant på kortvarig yrsel som uppkommer när man lägger sig i sängen. Det kan bero på ”kristallyrsel” och är normalt lätt att behandla hos yrselkunnig läkare eller sjukgymnast. Balansträna, balansträna, balansträna…goda resultat ses oavsett ålder eller hur länge man haft sina besvär. Styrketräna

Varför balansträning? Effektivt en av de absolut viktigaste åtgärderna för att öka balansförmåga och minska fall för äldre i eget boende. God effekt för multisjuka personer i annat boende. Starkt vetenskapligt stöd för träning vid många olika sjukdomstillstånd där nedsatt balansförmåga och besvär av yrsel och ostadighet finns med. Balansträning leder till ökad balansförmåga, minskad fallrisk och fallskador, ökad tilltro till den egna förmågan, minskade självupplevda besvär av yrsel och ostadighet samt ökad livskvalitet.

Hur ska vi göra? Hur ofta? Regelbundet! Sluta aldrig! Helst varje dag men minst 3 gånger/vecka. Hur länge? Sammanlagt minst 2 timmar/vecka. Vilken intensitet? Övningarna ska vara utmanande med medel till hög intensitet och stegras successivt.

Vilka övningar? Utför komplexa övningar där flera delar av balanssystemet provoceras samtidigt. Övningarna bör vara individuellt utformade utifrån vilka delar i balans systemet som ”haltar” och vilka krav personen har på sin balans. Försök göra övningar som efterliknar normala rörelser som vi gör i vardagen. Träna på det som är svårt och känns viktigt i vardagen. Försök överföra tankesättet ”oj vad yr jag blir av det här! Det här måste vara bra träning för mig!” Var ska träningen utföras? Hemma, hos sjukgymnast/fysioterapeut, enskilt, grupp, gym, äldreboende, kommunen, primärvården? Vad kan du bidra med? ? Hur ska vi göra?

TACK! balanstraning-vid-yrsel/