Krav på markvård vid ett förändrat klimat, ökande skördar och allt större maskiner? Johan Arvidsson, SLU.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Algblomning i Östersjön 2005
Advertisements

Mineralkväve i marken 3-5 ggr per år, återkommande markkarteringar
LANDHÖJNINGEN Det stora trycket från inlandsisen gjorde att jord- skorpan pressades ner … ända upp till 700 m. När isen dragit sig tillbaka låg därför.
Tryck.
Bilder om erosion - underlag till fosforstrategi
Lektion 1 Hur kommer det sig att man kan bestämma massan på en kork genom att släppa ner den i ett mätglas innehållande vatten?
Planera för ett förändrat klimat – ansvarsfrågor Plan-, bygg och bostadsdagar, Luleå 20 november 2013
Underlag till modul 12A Markpackning
Svavelgödsling.
© Aduct AB voxpop ”folkets röst” ett webb-baserat beslutstödssystem.
Case Aneby Vilka är vi?.
Minska markpackningen 24 oktober 2013
Enheter. Innehåll Vad är en enhet Prefix Tid Hastighet Vikt Volym Volym på två sätt: dl - cm 3.
Gräsliga ogräs och lite till
Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD)
Forskningsteam Johan Stendahl1, Cecilia Akselson2*, Magnus Simonsson1, Bengt Olsson3, Ingrid Öborn4 1Mark och miljö (SLU), 2Naturgeografi (Lund), 3Ekologi.
Enheter: vikt 1 ton = 1000 kg 1 kg = 10 hg 1 hg = 100 g 1 kg = 1000 g.
Underlag till markpackningsmodul
Kvävestrategi. Förluster av kväve och pengar Utlakning ton (44% av totala utsläppen till hav) Ammoniak ton (90% av totala avgången) 157.
Och annat runt omkring det!
Förluster av bekämpningsmedel och fosfor genom yterosion En bilddokumentation av Henrik Nätterlund HIR Malmöhus i samarbete med Örjan Folkesson, SJV.
Lönsammare med NPK! Presentationen finns att hämta
Ekologiskt lantbruk som föregångare och metodutvecklare Erik Steen Jensen Agrosystem, SLU Alnarp.
Dagens bruknings- praxis Vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Fosforläckage -hur stora risker? -hur minimera?. Fosforförluster från åkermark sker främst genom erosion Fosforförluster från åkermark.
Provtagning i vatten Jens Fölster Inst. För vatten och miljö, SLU
Transportforum B-WIM VÄGNING AV TUNGA AXLAR I FART. ETT PROJEKT FÖR ATT UNDERSÖKA BELASTNINGARNA PÅ VÄGNÄTET. Arne Lindeberg, ITS-sektionen.
Ljud = vågrörelse En rörelse som sprids genom ett medium, tex luft
NPK bättre än N+PK Sammanfattning. Varför NPK? Sammanfattning 1.Nytillförd fosfor och kalium har en högre effektivitet och ger ”lite extra” skörd (
Strängläggning och direktskörd av timotej Tabell 1. Skördemetoder i timotej. 1 försök Siffrorna i parantes visar datum för stränglägg- ning eller.
Min handduk ht 2013! Av: Ronja Petarsson! .
Ytterligare utrustning
Hackning eller borttagning av fröhalmen i engelskt rajgräs Tabell 1. Effekt av hackning respektive borttagning av fröhalm på fröskörden i en andraårsvall.
Dagens brukningspraxis Hans Nilsson Jordbruksverket.
Utnyttjande av återväxt i engelskt rajgräs Tabell 1.Utnyttjande av återväxten i engelskt rajgräs efter första fröskörd. Effekt på fröskörden i andraårsvallarna.
Demografi - Befolkningsutveckling
Cecilia Akselsson, Lunds universitet Gunilla Pihl Karlsson, IVL
Ekosystemet Skogen Ekosystem.
Utformning av provtagning för representativ provtagning
LandscapeLM-Maskin Maskinsäkerhet Säkert Bondförnuft Fortbildning för handledare 2012 Thor Andersson.
Välkomna till Agrovästs markvårdsdag! Agroväst vill satsa miljonbelopp på markvård – var med och påverka inriktningen på satsningen! Förmiddag – 8 inspirerande.
Christer Nilsson Mindre jordbearbetning ger bättre markvård, bättre ekonomi och mindre miljöpåverkan Christer Nilsson Odling i Balans / Agonum.
Band eller däck? Markvårdsdag Vara Mattias Larsson Bitr. Forskare JTI.
Gruppövning Exponeringsvägar och exponeringsparametrar Kurs Länsstyrelsen i Stockholm
Klorerade kolväten Från upptäckt till detaljplan
Anpassa samhället till klimatets förändringar
Ökande markvärden som grund för medfinansiering -inte bara Sverigeförhandlingen Kommek 2016 Seminarium 8.
2. ETABLERING AV GRÖDA/KULTUR SAMT ÅTGÄRDER I VÄXANDE GRÖDA
Enheter: längd 1 mil = 10 km 1 km = 1000 m 1 m = 10 dm 1 m = 100 cm
ASEK/Samgods-värden IVV
Rådgivarnas kompetens
Klimatförändringar i Skånes län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Stockholms län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Västmanlands län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Västerbottens län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Hallands län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Västernorrlands län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Gotlands län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Jönköpings län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Värmlands län Del 2 (3)
Hur kan digitala flöden underlätta, effektivisera och stärka ärendehanteringen?
Klimatförändringar i Gävleborgs län Del 2 (3)
Polisrapporterade skadade på väg, fyrhjulingar
Klimatförändringar i Jämtlands län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Kronobergs län Del 2 (3)
Stallgödselkalkylen Pernilla Kvarmo Jordbruksverket.
Klimatförändringar i Blekinges län Del 2 (3)
Minska markpackningen 24 oktober 2013
Enheter.
Tunga och långa fordon Johan Ullberg
Presentationens avskrift:

Krav på markvård vid ett förändrat klimat, ökande skördar och allt större maskiner? Johan Arvidsson, SLU

Markvård Bevarande av markens bördighet För europeiska förhållanden – främst erosion och jordpackning Också viktigt – tillräcklig mullhalt i markens ytlager

Ledningsförmågan ökar med pordiametern 4 Leder undan liter vatten per dygn Leder undan 1 liter vatten per dygn

Brahmehem, packat med betupptagare 1995 Provtagning 2009 Bild från Dorthe Wildenschild

Markens genomsläpplighet, 10 platser i Skåne och Uppland. Mätningar gjorda respektive 1997

Miljöövervakning av alvjordarnas fysikaliska egenskaper Startades 2003 Mätning av fysikaliska egenskaper, bl.a. konduktivitet på 30 platser 5 platser om året i olika delar av Sverige Efter 6 år tillbaka till samma plats Hittills gjorda mätningar – genomgående låg konduktivitet

Genomsläpplighet – mätningar på 5 platser i Västergötland 2006 JordartGenomsläpplighet cm, cm/h MSL0,01 ML0,21 ML0,29 SL0,04 LL1.05 Riktvärde för god genomsläpplighet 1 cm/h

Beräknad risk för packning på 50 cm djup vid körning med 8 tons hjullast

Plöjt – plöjningsfritt?

Försök med olika bearbetningsdjup Samtliga svenska försök (78 försök) Plöjning100 Grund plöjningsfri odling98 Djup plöjningsfri odling98

Fasta körspår – CTF?

Sammanfattning Risk för alvpackning störst för tröskor, betupptagare och gödselspridare Kan ofta hanteras när det gäller traktorer Tekniska lösningar, exempel -begränsa hjullast (ex. 3 ton) -begränsa ringtryck (ex. 0,6 bar) -begränsa beräknat tryck visst djup (ex. 0,5 bar på 50 cm djup) -dubbelmontage, band -slangbaserad gödselspridning -fasta körspår Odlingsmässiga -reducerad bearbetning, direktsådd -grödval (höstsådd, fleråriga grödor) -anpassning till markens hållfasthet (jordtyp och vattenhalt) -strukturuppbyggande system (ex. avseende mullhalt)

Beräknat tryck för traktor och tröska

Exempel tröska New Holland 9090 Vikt tom 17 ton Tankrymd liter Antag max vikt på framaxel 18 ton Däck 1050/50 R32 Rek. ringtryck 1,6 bar

Traktor John Deere 9030 ( hk) Vikt kg Antag axelbelastning kg inkl. viktöverföring Däck 710/70 R42 Enkla hjul: 1,6 bar Dubbla hjul: 0,6 bar

Traktor dubbelmontage 3 tons hjullast 710 däck 0,6 bar Tröska 9 tons hjullast 1050 däck 1,6 bar Traktor dubbelmontage 3 tons hjullast 710 däck 0,6 bar

Traktor 6 tons hjullast 710 däck 1,6 bar Traktor dubbelmontage 1,5 tons hjullast 580 däck 0,4 bar