Skriva meningar i huvudsats Alla meningar måste innehålla minst ett verb. Verbet kommer alltid på andra plats i en huvudsats. En mening kan ha flera verb!

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Om verb Olika former Introduktionsfilm Hanna Hägerland
Advertisements

Den engelska ordföljden
Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –
Pronomen.
P, S, O, PF, ATTR, ADVL, OIV AKTIV &PASSIV, HS&BS
Allmän grammatik SATSDELAR
Igår var Lisa på bio..
Luncha & lär! Indirekt tal ii.
Satsdelar.
Satsdelar Predikat Subjekt Direkt objekt Indirekt objekt Adverbial
Beskriver vilken funktion orden har i en sats.
presens, preteritum och futurum
Subjekt, predikat, objekt, predikatsfyllnad och adverbial
Luncha och lär! hjälpverb.
” kommer att, Tänker eller ska”?
När ska man använda de och när ska man använda dem.
Huvudsatser och bisatser
Tryck på F5 för att börja. ”Klicka” sedan för att fortsätta.
Subjekt, predikat, objekt Huvudsats, bisats
Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –
Mening eller fråga TRYCK F5.
Satsdelar En satsdel kan vara ett eller flera ord.
FRASER. En sats, som alltså kan vara antingen en huvudsats eller en bisats, består i sin tur av…
Grammatik - satslära Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
Ordföljden i svenskan (syntaxen)
Ordföljd.
Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –
Börja och avsluta med tid
Meningar med bisats När vi skriver texter är det bra att använda bisatser. Det är bra att använda bisatser i meningar av många olika anledningar. Dels.
GRAMMATIK - SATSLÄRA Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
ORDFÖLJD OCH HJÄLPVERB I SVENSKAN SFI 2015 Åsa Olsson.
Presens, preteritum, perfekt och futurum Presens beskriver något som sker NU. Om vi ska uttrycka något som relaterar till nu använder vi: Perfekt: För.
SATSLÄRA Huvudsats och bisats Satsdelar. HUVUDSATS OCH BISATS En huvudsats kan stå för sig själv och bilda mening En bisats kan inte stå för sig själv.
Grammatik.
Presens Verb i presens beskriver något som händer nu men vi: använder också verb i presens när vi pratar om något allmänt. Det regnar på hösten eller Många.
Satsschema - Hur använder man det?.
Språksystemet, huvudsats/bisats Lars-Gunnar Andersson Inst. för svenska språket.
Satsadverbial Du måste alltid tänka på satsadverbialen när du läser, lyssnar, skriver och talar! Satsadverbial är viktiga eftersom de ändrar meningens.
Konjunktioner Vad är en konjunktion? En konjunktion binder ihop huvudsatser.
Grammatik och språkriktighet
Åsa Karlsson, Nösnäsgymnasiet, Stenungsund –
GRAMMATIK – SATSLÄRA 2 Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
Huvudsats och huvudsats
Satsdelar.
Vad är en konjunktion? En konjunktion binder ihop huvudsatser.
Sats och mening En fullständig sats består alltid av två delar: subjekt och predikat. Ex. Fåglarna flyger. s p = fullständig sats Saknas subjekt eller.
Skriva meningar i huvudsats
Verb (Något man gör) Verb beskriver något som man gör. Verbet kan böjas i olika tempus. Tempus = tid. Verb kan beskrivas på olika sätt. Imperativ Infinitiv Presens.
Ordföljd huvudsats.
Skriv stor bokstav och punkt i alla meningar. Kurs B: tala och skriva Skriv stor bokstav och punkt i alla meningar.
Åsa Karlsson, Nösnäsgymnasiet, Stenungsund –
Satsdelar Så här hittar du dem!.
Pronomen Subjekt och objekt
Vecka 40 Tisdag den 3:e oktober 2017 Dagens namnsdag Evald Osvald.
Vecka 39 Onsdag den 27:e september 2017 Dagens namnsdag Dagmar Rigmor.
Pronomen Subjekt och objekt
Basic Swedish 1 Lektion 4, den 15 februari Välkomna
Vad är en konjunktion? En konjunktion binder ihop huvudsatser.
Samordnade konjunktioner
Pronomen Subjekt och objekt
Svensk grammatik Satslära (Del 2).
Subjekt, predikat, objekt Huvudsats, bisats
Ordföljd huvudsats.
Satsschema - Hur använder man det?
Satsschema - Hur använder man det?.
Possessiva pronomen.
Pronomen Subjekt och objekt
Grammatik - satslära Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
Vad är en konjunktion? En konjunktion binder ihop huvudsatser.
Svensk grammatik ORDKLASSER 1.
Presentationens avskrift:

Skriva meningar i huvudsats Alla meningar måste innehålla minst ett verb. Verbet kommer alltid på andra plats i en huvudsats. En mening kan ha flera verb!

Några uttryck Subjekt= Svarar på frågan vem? Vad? Vilka? Oftast ett pronomen eller substantiv. Verb= Något man gör. Objekt= Speglar subjektet och beskriver vad, vem, vilka, till. Adverbial= Tid och plats. Beskriver var, när, hur och varför.

Kom ihåg verb på andra plats i alla meningar. Det brukar kallas för v2 regeln. Jag går på bio. Klockan börjar SFI undervisningen. Hon köpte en väska. Vi ska läsa en bok. Observera skillnaden mellan meningar och frågor. Frågor börjar med verb. Fråga: Börjar du klockan 12.30? Fråga: Köpte du en väska?

Adverbial= Tid, plats och sats. Det finns olika adverbial till exempel Tidsadverbial= Klockan 8.00, igår, förra veckan. Jag kallar det för tid i satsschemana på följande sidor! Rumsadverbial= Anger plats. Jag kallar det för plats i satsschemana på följande sidor! Tips: Börja eller sluta meningen med tidsadverbialet.

Rak ordföljd i huvudsats Meningar kan skrivas med hjälp av: Rak ordföljd Subjekt + verb+ objekt + Adverbial: Plats +Tid Jag + åker + buss + till skolan + klockan Hon + köpte + en väska+ på HM+ igår.

Omvänd ordföljd i huvudsats Omvänd ordföljd. Tid+ verb+ subjekt+ objekt+ plats. Klockan åker+ jag+ buss+ till skolan. Igår+ köpte+ hon+ en väska+ på HM.

Alltså Rak ordföljd Subjekt + Verb+ Objekt + Plats + Tid. Omvänd ordföljd Tid+ Verb+ Subjekt+ Objekt+ Plats. Plats+ Verb+ Subjekt+ Objekt+ Tid.

Hjälpverb Ibland använder vi hjälpverb. Det finns många olika hjälpverb. Exempel på vanliga hjälpverb som kan böjas i tempus. Kunna (kan, kunde), Vilja (vill, ville), Ska (skulle), bruka (brukar, brukade) och Bör (bör, borde). Kom ihåg att ett hjälpverb aldrig kan bilda en mening utan du måste ha ett huvudverb i meningen.

Hjälpverb i rak ordföljd Rak ordföljd Hjälpverbet står alltid före huvudverbet. Observera att huvudverbet skrivs i infinitiv och alltid direkt efter hjälpverbet. Subjekt+ hjälpverb+ verb+ plats+ tid. Jag+ ska+ åka+ buss+ till skolan+ klockan Hon+ vill+ köpa+ en väska+ på HM+ imorgon.

Hjälpverb i omvänd ordföljd Omvänd ordföljd : Subjektet skrivs mellan mellan hjälpverbet och huvudverbet. Tid+ hjälpverb+ subjekt+ verb+ objekt+ plats Klockan ska+ jag+ åka+ buss+ till skolan. Imorgon+ vill+ hon+ köpa+ en väska+ på HM.

Du kan alltså skriva samma information med rak och omvänd ordföljd Jag+ ska+ åka+ buss+ till skolan+ klockan Klockan ska+ jag+ åka+ buss+ till skolan. Hon+ vill+ köpa+ en väska+ på HM+ imorgon. Imorgon+ vill+ hon+ köpa+ en väska+ på HM.