Paleoekologi Myrarnas postglaciala utveckling Håkan Rydin Evolutionsbiologiskt centrum Växtekologi och evolution Vissa bilder från Stefan Wastegård, Sthlm univ

BP Från Born & Andersen 1994

Klimat i Skandinavien över år  Tre istider: Elster, Saale & Weichsel (varaktighet – år)  Tre interglacialer: Holstein, Eem & Holocen ( år),  Två varma interstadialer dunder tidig Weichsel: Brørup, Odderade Nationalatlas, Berg och jord Holstein EemHolocen Saale Elster Brørup Odderade Weichsel 200’100’150’50’ 10’250’

korridor? isfri men torr!

Makrofossil Carex Brunmossa Rhynchospora frukt Eriophorum

Mikrofossil (pollen, diatomer, foraminiferer amöbor etc.) Makrofossil (växt-och djurrester) pH, humifieringsgrad (von Post-skalan) Stratigrafiska studier använder många indikatorer (”Multi-proxy” approach)

Blytt (1876), Sernander (1908): växtmakrofossil för att rekonstruera den postglaciala klimatutvecklingen Lennart von Post: utvecklade pollenanalys för att rekonstruera den postglacial vegetationsutvecklingen Tidiga stratigrafiska studier Lennart von Post

Blytt-Sernanders schema över klimatutveckling under Holocen, baserat på torvstratigrafi Period 14 C år BPKlimatIndikator Subatlantic0-2500Kall, fuktigLåghumifierad Sphagnum-torv Subboreal Varm, torrTallstubbar i humifierad torv Atlantic Varm, fuktigHöghumifierad Sphagnum-torv Boreal Varm, torrTallstubbar i humifierad torv Preboreal TorrSubarkiska makrofossil

Boreal Atlantisk Subboreal Subatlantisk von Posts bild av de klimatiska perioderna

Postglacial vegetationsutveckling i Skandinavien, SNA

Kärrsköldpadda Sjönöt – Trapa natans Uroxe Holocena utdöenden i Sverige

Lilla istiden Glaciärer expanderar Marknad på Themsens is

Sphagnum-makrofossil används för att ”rekonstruera” paleoekologiska förhållanden och paleoklimat vid utbredning över norra hemisfären goda indikatorer för pH, fuktighet etc Gignac, 1992

Rikkärr pH 7 HWT 5 cm >1500 år brunmossor Mosse pH 4.3 HWT 10-20cm 2000 år mest Sphagnum Gorham & Janssens 1992 År Djjup (cm) HWT, Height above water table (cm) pH Intermediärt kärr, några decennier Exempel på rekonstruktion från makrofossil

Skalamöbor (”testate amoebae”)  Artrikaste djurgruppen i Sphagnum  Ca per m 2  Reagerar snabbt på miljöförändringar  Koloniserar snabbt  Många arter har vid utbredning och är goda indikatorer

Observerad vattennivå (cm) Predikterad vattennivå (cm) y = x

Datering med 14 C (”radiocarbon”) 14 C BP inte samma sak som kalenderår Start på Holocen definieras som C BP (ca kalenderår BP) Rötter kontaminerar djupa lager med yngre C CH 4 bubblar upp och kontaminerar ytlager med äldre C Atmosfärens halt av 14 C har varierat Osäker metod för ung torv (halveringstid 5568 år) ”Wiggle-matching” –många prov (t.ex. varje 2 cm) –fluktuationer i 14 C i torve matchas med fluktuationer i 14 C i årsringar över senaste 1000 åren –noggrann datering, men dyrt

Andra dateringsmetoder 210 Pb (halveringstid 22,3 år) 137 Cs från atombombstest eller Tjernobyl (halveringstids 30,2 yr) Vulkanaska (”tefra”) från vulkanutbrott vid kända tider

Spridning av tefra från isländska vulkanutbrott Ca 25 tefralager från senaste åren har hittats i Norden Hekla

Tefradatering kombinerat med 14 C Kortlandamossen, W Värmland Borgmark, 2005