Mätgivare Mätning av mekaniska storheter och temperatur

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället
Advertisements

Tekniska System - Elvispen
William Sandqvist Motorprincipen En strömförande ledare befinner sig i ett magnetfält B (längden l är den del av ledaren som befinner sig.
Elektroniska filter William Sandqvist En verklig signal … Verkliga signaler är svårtolkade. De är ofta störda av brus och brum. Brum.
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.  Värme är en form av energi.  En viss temperatur hos ett ämne.
Energi!.
Ellära Fysik 1 / A Översiktlig beskrivning av en del av innehållet i Ellära – Fysik A För djupare studier hänvisar jag till kurslitteratur som finns.
Energiteknik Kondensor, värmeväxlare, turbin och generator
William Sandqvist Internet består till största delen av kabelanslutna datakommunikationsutrustningar Att bygga ett stabilt globalt täckande.
William Sandqvist Störskydd William Sandqvist
Elektricitet och magnetism 2
William Sandqvist Maurice Karnaugh Karnaugh-diagrammet gör det enkelt att minimera Boolska uttryck! William Sandqvist
Aldijana Puskar Brinellgymnasiet
Komplexa tal inför Laborationerna
Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar
Elektricitet.
Ellära och magnetism.
IE1206 Inbyggd Elektronik F1 F2
Komparatorn en 1 bits AD-omvandlare
IE1206 Inbyggd Elektronik F1 F2
Hållfasthetslära Repetition.
Induktion, del 2 Induktion innebär att en elektrisk spänning alstras (induceras) i en elektrisk ledare, om ett magnetfält i dess närhet varierar. Detta.
Medicinska sensorer För att mäta:
Exempel. Komplex tvåpol E0
Atomen Det finns drygt 100 st. olika atomer. Atom betyder odelbar.
Förmågor och centralt innehåll
Kraft och tryck Sid
NTC Termistor Resistorer av metalloxid-er är mycket temperatur-känsliga. Resistansen minskar med ökande temperatur så temperaturkoefficienten är negativ.
Asynkronmotorn.
William Sandqvist Lab 1 Några slides att repetera inför Lab 1 William Sandqvist
IF1330 Ellära F/Ö1 F/Ö2 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier
IF1330 Ellära F/Ö1 F/Ö2 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier
Elektricitet Vad är det egentligen?.
Magnetism Hur fungerar det då?.
Superpositionsprincipen
William Sandqvist Optokomponenter Alla halvledarkomponenter har optiska egenskaper och detta utnyttjas numera i en rad viktiga komponenter.
William Sandqvist Sluten strömkrets? Man har två glödlampor för 220 V och två strömbrytare. Nu vill man ansluta de båda lamporna till 220.
Kombinerade serie- och parallellnät
Resistans Resistorsymbolen skrivs på två sätt:
William Sandqvist Lab 2 Några slides att repetera inför Lab 2 William Sandqvist
William Sandqvist Många spännande komponenter passar inte 2,54 mm modulen? Därför finns det ”Breakoutboard” som anpassning, för den som.
Mål för kursmomentet Ellära-Magnetism i ämnet Fysik år 8.
Föreläsning 5 Fordonets elsystem
IE1206 Inbyggd Elektronik F1 F2
Påminnelser Öva problemlösning Förtrogenhet med laborativ verksamhet och några mätinstrument Ämneskunskap Tentaanmälan till IF1613 är obligatorisk, v.g.
Givare och ställdon Introduktion
IE1206 Inbyggd Elektronik F1 F2
IF1330 Ellära Växelströmskretsar j  -räkning Enkla filter F/Ö1 F/Ö4 F/Ö6 F/Ö10 F/Ö13 F/Ö15 F/Ö2F/Ö3 F/Ö12 tentamen William Sandqvist F/Ö5.
Ellära och magnetism.
IE1206 Inbyggd Elektronik F1 F2
IE1206 Inbyggd Elektronik Transienter PWM Visare j  PWM CCP KAP/IND-sensor F1 F3 F6 F8 F2 Ö1 F9 Ö4F7 tentamen William Sandqvist PIC-block.
William Sandqvist Binärkod och Graykod 7 Bitars Kodskiva för avkodning av vridningsvinkel. Skivans vridnings-vinkel finns tryckt som binära.
IE1206 Inbyggd Elektronik F1 F2
Metaller 3 Sid
Frågor och svar Sant eller falskt
Tryck. Tryck=kraft per areaenhet 1 Pa = 1N/m 2.
Ellära och magnetism. Ström En elektrisk ström är vad det låter som, en ström av elektroner. Det måste finnas spänning mellan en pluspol och en minuspol.
KEMI Blandningar, lösningar och aggregationsformer
DEN ELEKTRISKA MOTORN I en elektris motor finns två rektangulära trådslingor som sitter i rät vinkel mot varandra. De omges av en magnetfält. Läs vad som.
Elektrisk energi. Effektlagen Hur stor effekt en elektrisk apparat har räknar man ut genom att multiplicera spänningen med strömmen. Sambandet kallas.
Kretsar och kopplingar För att en krets ska fungera så behöver den vara sluten. En krets består av ledare (som an leda ström) och olika komponenter/delar.
 Vad använder vi elektricitet till?  Hur man använder elektricitet?
Magnetism och elektricitet
Temperaturgivare Värmetransport på 3 sätt: * Värmeledning * Konvektion * Strålning Typer av givare för temperatur: * Beröringstyp (värmetransport.
Elektricitet ELEKTRICITET.
Lärare Mats Hutter Leif Hjärtström
Grundläggande signalbehandling
Lärare Mats Hutter Leif Hjärtström
Givare.
Lärare Mats Hutter Leif Hjärtström
Presentationens avskrift:

William Sandqvist william@kth.se Mätgivare Mätning av mekaniska storheter och temperatur William Sandqvist ISBN 91-44-00054-5 William Sandqvist william@kth.se

Sensorer för inbyggda system Att konstruera ett inbyggt system spänner över många skolämnen. Givarna är nyckelkomponenter, men riskerar trots det att hamna ”mellan stolarna” och ämnesgränserna! William Sandqvist william@kth.se

Mål: Efter kursen kommer deltagarna att kunna se givare överallt! Tex. Vad är det här? William Sandqvist william@kth.se

Ex. slitageytan på ett lager När man belägger ett lager med en slitageyta av ett annat material, bildas det ett termoelement. Blir det ”varmgång” i lagret i någon punkt (”hotspot”) så blir det en termoemk – den emk’en kan varna om ett förestående lagerhaveri! Således en gratis-givare! William Sandqvist william@kth.se

William Sandqvist william@kth.se Wingqvists kullager 1907 Men har det här lagret något med dagens givare att göra? William Sandqvist william@kth.se

Givare integreras numera ofta i rena verkstadsprodukter Hjullagerenhet med integrerad ABS-sensor. SKF. William Sandqvist william@kth.se

Induktiv ABS-givare (spole) Det tandade metallhjulet är inbakat i kullagrets plast-tätning! (ex. SKF) Mer senare i kursen … William Sandqvist william@kth.se

Givare/Sensor/Transmitter … Kärt barn har många namn:  Givare (Mätgivare)/Sensor  Kombinationsgivare ex. gyro + accelerometer (ihopbyggda) Givarsystem ex. flera temperaturgivare (på avstånd) Transmitter standard industrisignal, tex strömslinga  Detektor ON/OFF  Vakt NORMAL/ONORMAL William Sandqvist william@kth.se

Givare / Sensor blockschema ”Fönster” Mekanisk miljöanpassning ( = hölje ) Instorhet Inre signalbe- handling Utstorhet Av- kännare Givar- element Givarfaktor: för linjär givare Matning, Spänning/Ström Aktiv/Passiv givare. En aktiv givare behöver ingen matning. William Sandqvist william@kth.se

Givare / Sensor Avkännare Avkännaren omvandlar den mekaniska instorheten till någon annan (lämpligare) storhet. Lämpliga avkännare finner man i handböcker över maskinelement. Balk, ring, fjäder, rör, strypning, membran, kugghjul, kon, massa … William Sandqvist william@kth.se

Givare / Sensor Avkännare mikromekanik Med liknande metoder som används vid halv-ledartillverkning av elektronik, kan man numera även tillverka komplicerade mekaniska strukturer. Dessa kan användas som avkännare, tillsammans med inte-grerad elektronik, i miniatyrgivare! William Sandqvist william@kth.se

Givare / Sensor Givarelement Givarelementet är den elektriska komponent som samverkar med avkännaren. Tre principer:  Energiomvandling  Direkt fysikaliskt samband  Mekaniskt ingrepp i elektrisk krets William Sandqvist william@kth.se

Energiomvandling – aktiva givare William Sandqvist william@kth.se

Energiomvandling – aktiva givare Takometer-generator Piezoelektrisk kraftmätare Termo- element William Sandqvist william@kth.se

Fysikaliskt samband direkt William Sandqvist william@kth.se

Fysikaliskt samband direkt Resistans-termometer  resistivitet Töjningsgivare  elasticitet Kraftgivare  magnetoelasticitet William Sandqvist william@kth.se

Mekaniskt ingrepp i elektrisk krets – Resistiva givare William Sandqvist william@kth.se

Mekaniskt ingrepp i elektrisk krets – Induktiva givare Grupp Arbetsprincip Givarens benämning Utstorhet William Sandqvist william@kth.se

Mekaniskt ingrepp i elektrisk krets – Kapacitiva givare Grupp Arbetsprincip Givarens benämning Utstorhet William Sandqvist william@kth.se

Några exempel på givarens blockschema William Sandqvist william@kth.se

Exempel – en tryckgivare William Sandqvist william@kth.se

Avkännaren – cirkulärt membran Gas/Vätsketryck omvandlas till deformation/töjning William Sandqvist william@kth.se

Givarelement – töjningsgivare Givarelementet är en speciellt utformad töjningsgivare som klistrats på membranet – mer om det senare i kursen … William Sandqvist william@kth.se

Vad är en töjningsgivare? Jämför med en trädgårdsslang Dra i slangen så den blir ”lång och trång” då ökar motståndet! Mer senare i kursen! William Sandqvist william@kth.se

Inre signalbehandling – Whetstonebrygga Givarelementen är fyra och kopplade som en Whetstonebrygga. Detta ger en önskad inre signalbehandling – mer om det snart i kursen … William Sandqvist william@kth.se

William Sandqvist william@kth.se Matning Whetstonebryggan matas med en konstant spänning. Ofta behövs även elektronik med matning (tex. en förstärkare). William Sandqvist william@kth.se

Avkännare – Givarelement – Signalbehandling Det verkar som om de olika funktionerna ”flyter ihop”. Anledningen till att vi delar upp funktionen enligt blockschemat är för att bättre förstå givaren. Avkännare – Givarelement – Signalbehandling William Sandqvist william@kth.se

Exempel – en induktiv flödesmätare William Sandqvist william@kth.se

En enkel lågprisvariant? 1 st slang, 2 st magneter, 2 st elektroder Vilka funktioner har delarna? William Sandqvist william@kth.se

Arbetsprincipen e = lvB Inducerad spänning i en ledare som rör sig i ett magnetfält. Instorhet: Volymflöde (vätska) qv [m3/s] Electromagnetic flowmeter Faraday försökte 1823 mäta upp Themsens ström-ningshastighet med denna metod. B var då jordens magnetfält. Experimentet misslyckades … William Sandqvist william@kth.se

Avkännare – Givarelement – Matning Rörets tvärsnittsarea som ”omvandlar” strömningshastighet till volymflöde.  Givarelement: Elektroderna som fångar upp spänningen. Nödvändigt är också att vätskan är ledande, och att röret är isolerat mot vätskan och elektroderna vid mätstället.  Matning: Magneterna som ger upphov till magnetfältet B. Nödvändigt är också att röret måste vara av omagnetiserbart material vid mätstället. William Sandqvist william@kth.se

William Sandqvist william@kth.se Avkännaren? Avkännaren, ”röret” – ingår i alla tre delarna! Avkännare/Givarelement/Matning Att ansvara för avkännaren är inte bara att hitta ett rör med passande diameter …  Röret måste vara isolerat  Röret får inte vara magnetiserbart  Vätskan måste vara åtminstone något ledande William Sandqvist william@kth.se

William Sandqvist william@kth.se Den som skall tillverka en givare måste således vara klar över alla de ingående delarnas olika funktioner och andra önskade egenskaper! William Sandqvist william@kth.se

William Sandqvist william@kth.se Vad är det här? En kugghjulsflödesmätare (detta är ju en givarkurs) – men bilden skulle ju lika gärna kunna föreställa en kugghjulspump? William Sandqvist william@kth.se

Dualitet Givare – Ställdon De flesta givare har sin motsvarighet i något ställdon! Varvtal: Generator – Motor Därför kan man numera ha en kombinerad ”starter-generator” till bilmotorn i stället för en startmotor och en generator William Sandqvist william@kth.se

Dualitet Givare – Ställdon De flesta givare har sin motsvarighet i något ställdon! Temperatur: Resistanstermometer – Värmelement William Sandqvist william@kth.se

William Sandqvist william@kth.se En motor med överhettad lindning. Bild tagen med IR-kamera. En motors lindningstemperatur. Mäter man lindnings-resistansen, kan temperaturen beräknas – någon temperatur-givare behövs ej. Lindningen är både ”värme-element” och ”resistanstermometer”. William Sandqvist william@kth.se

Dualitet Givare – Ställdon De flesta givare har sin motsvarighet i något ställdon! Temperatur: Termoelement – Peltierkylare/Värmelement William Sandqvist william@kth.se

Dualitet Givare – Ställdon De flesta givare har sin motsvarighet i något ställdon! Position: Induktiv givare – Dragmagnet Dragmagnetens induktans påverkas av kärnans position – kanske kan man undvara positionsgivaren om man redan har en dragmagnet? William Sandqvist william@kth.se

Givarelement i inbyggda system Hur hittar man mätgivare med rätt prestanda och till rätt pris? Processorn i ett inbyggt system har en avsevärd beräknings-kraft – detta kan utnyttjas till att kompensera de brister som finns hos enklare givarelement. Vet man vad givarna innehåller och hur de fungerar – då kan man börja se givare överallt! Resultatet kan mycket väl bli okonventionella givarlösningar. ( Givar-branschen är mycket konservativ, mycket återstår att uppfinna! … ) William Sandqvist william@kth.se