Kroppens transportsystem Hjärtat, blodet och blodkärl.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Vårt blodomlopp Våra celler behöver hela tiden syre och olika näringsämnen.
Advertisements

Respirationssystemet
Blodet och transporterna
Repetition inför NP i biologi
Din kropp består av miljarder celler!
Syrets väg genom kroppen
Hjärtat & Blodomloppet
Kroppens blodsystem Sambandet mellan Hjärtat Lungorna Matspjälkningen
Hjärtat, lungorna och blodomloppet
Kroppens blodsystem Sambandet mellan Hjärtat Lungorna Matspjälkningen.
Blodet Blodet har många uppgifter
Människans Fysiologi.
Blodet och blodomloppet
Cirkulations- och andningssystemet (respirationssystemet)
Syrets väg genom kroppen
Hjärtat och blodomloppet
Blodomloppet Blodomloppet.
Hjärtat och blodet Blå grupp.
Mål: Människans organsystem, organens namn, placering och funktion.
En pp om blodomlopp och andning alltså andningsystemet
Hjärta & lungor.
Människan: Blodomloppet
Blodomloppet!!! Nu ska vi redovisa vårat arbete som vi jobbat med under början av vårterminen. Vi har jobbat med…
Blodet … och transporterna I vilka delar av kroppen finns det blod?
Välkommen till föreläsningen om Hjärtat & blodomloppet
Blodet och kroppens transportsystem
Segelklaffar Fickklaffar Fickklaffar Segelklaffar Caesar.
Blodomloppet och blodet
ANDNING Sid
Hjärta, lungor och blodomloppet
Blodet och transporterna
Blodet Blodtransport.
Blodomloppet.
BIOLOGI - Människokroppen
Fiskar.
Hjärtat & Blodomloppet
Rörelseorgan skelettet
Musklerna Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa.
Hjärtat & blodomloppet hos människan av: Två elever i klass 8F.
ANDNING =DWRzdBLDDzc.
Cirkulation och fysisk aktivitet - Våra bästa vänner går hand i hand + = Sant.
Hjärta & Blodomloppet. Blodkärl I hela kroppen är det fullt utav blodkärl, bara för att varje cell ska få vad den behöver. Man skulle kunna se blodkärlen.
Andningen Varför måste du andas? Vad kan göra luften farlig att andas?
Segelklaffar Fickklaffar Fickklaffar Segelklaffar Caesar.
Blodet och blodomloppet
- En livsnödvändig funktion
Hjärtat och blodomloppet
Proteiner 10.3.
Lösta molekyler och joner
Fysiologi – hur din kropp fungerar
KOST Grupp forsläsning.
Hjärta & lungor.
Hjärtat.
Hjärtats uppbyggnad Pump och transportsystem
Hjärtat.
Hjärtat och blodomloppet
Människans blodkroppar och immunförsvar
Genomgång av Ögats delar och deras funktioner
Hjärta och blodomlopp.
Respirationssystemet
Andningsorganen O2.
Respirationssystemet
Förenklad bild av kolets kretslopp
Mineralämnen.
Andningsorganen O2.
Andningen.
Människans blodkroppar och immunförsvar
Människans anatomi och fysiologi
Presentationens avskrift:

Kroppens transportsystem Hjärtat, blodet och blodkärl.

Blodet och blodomloppet Blod är en röd vätska som strömmar runt i ett omlopp i blodkärlen i kroppen.

Blodet och blodomloppet En vuxen människa har 5–6 liter blod. Blodet pumpas runt av hjärtat, det är livsviktigt. Om hjärtat slutar pumpa dör man på några minuter.

Blodet har flera olika uppgifter 1. Blodet transporterar fram syre och näringsämnen till kroppens celler och transporterar bort avfallsprodukter. 2. Blodet bildar försvar mot infektioner och mot bakterier och virus. Blodet hjälper till att reglera kroppstemperaturen genom att styra hur mycket blod som passerar genom huden, där blodet normalt kyls ner.

Blodomloppet Blodomloppet är det system i kroppen som gör att blodet går runt i en bana och kommer tillbaka till hjärtat.

Blodomloppet kan delas in i två olika kretslopp. I det lilla kretsloppet pumpas det syrefattiga blodet från hjärtats högra halva till lungorna, där det lämnar koldioxid och hämtar syre. Sedan kommer det syrerik blodet tillbaka från lungorna till hjärtat, men då kommer det till den vänstra halvan.

I det stora kretsloppet pumpas blodet från hjärtats vänstra halva ut till alla delar av kroppen. Där lämnar det ifrån sig syre och näringsämnen samtidigt som det tar upp koldioxid och andra avfallsprodukter. Blodet kommer sedan tillbaka till hjärtats högra halva.

Blodkärl Blodkärl är ett slags ihåliga rör som blodet färdas i.

Artärer Ett blodkärl som leder blod bort från hjärtat kallas artärer. Artärer som finns närmast hjärtat och som inleder det stora kretsloppet heter aortan eller stora kroppspulsådern. Från aortan till förgrenar sig allt mindre artärer till kroppens olika delar

En puls Pulsen är den blodstöt som går genom kroppens artärer varje gång som hjärtat slår ett slag och pumpar ut blod. Blodet sprider i form av tryckvågor via artärerna, och därför artärerna har tjocka och elastiska väggar för att tåla tryckvågorna.

kapillärer Kapillär är de tunnaste blodkärlen som du har i din kropp. De finns överallt, även längst ut i huden. De finns mellan artärerna och venerna. Det är i kapillärerna som blodet lämnar ifrån sig näringsämnen och syre till cellerna och tar upp koldioxid och andra ämnen som cellerna vill bli av med

vener Vener är blodkärl som leder blod tillbaka till hjärtat. Hjärtslagen är inte tillräckligt kraftiga för att pumpa allt blod genom venerna och ända fram till hjärtat. Men med hjälp av musklerna utanför blodkärlen kan hjälpa till. Venerna innehåller klaffar som ser till att blodet trycks fram i rätt riktning.

En blodkropp är en typ av cell som utgör en fast beståndsdel i blodet och har till uppgift att transportera syre eller bekämpa infektioner

Blodet består av blodkroppar och Blodet får sin röda färg av de röda blodkropparna. Deras uppgift är att transportera syre till kroppens celler och forsla bort den koldioxid som bildas när cellerna förbränner syret. Vita blodkroppar finns av flera slag, men alla har sina uppgifter inom immunförsvaret. Blodplättarna har betydelse för att blodet ska kunna stelna, koagulera. Blodet börjar koagulera så fort det kommer utanför blodkärlen, till exempel när man skär sig. Det är livsviktigt att blodet kan koagulera, annars fick man ingen sårskorpa och man kunde förblöda av bara ett litet sår

Hjärtat Övre hålven Undre hålven Höger förmak

Hjärtat Höger förmak Höger kammare Lungartär

Hjärtat Höger förmak Höger kammare Lungartär Lungvener Vänster förmak Vänster kammare Aorta

blodkärlen Artär med blod från hjärtatVen med blod tillbaks hjärtat Vad är detta för ”trassel”?

Lungorna Luft andas in via mun och näsa Alveoler (lungblåsor)

Lungorna Alveoler (lungblåsor) Luft Syrefattigt blod från hjärtat Blod som hämtat syre i lungblåsan

Syrefattigt blod Koldioxid lämnar blodet Alveol (lungblåsa)

Syret i inandningsluften tas upp av blodet Syrerikt blod går mot hjärtat

blodkärlen Blod in i venen Muskler pressar blodet ”uppåt” Klaffar hindar blodet att rinna tillbaka Ven

blodkärlen kapillärer Näring ut till cellerna Röda blodkroppar lämnar syre till cellerna …och plockar upp koldioxid

Blodet består av fyra huvudkomponenter;  Blodplasma -ca 50 % av de 4-6 liter blod vi har, trögflytande, genomskinlig vätska som består av vatten, salt, kolhydrater, protein och hormoner.  Röda blodkroppar  Vita blodkroppar  Blodplättar Blodet Bildas i den röda ryggmärgen i form av blodstamceller som sedan specialiseras till de olika typerna av blodkroppar.

Röda blodkroppar har -Funktion; Transportera syre / koldioxid till/från celler och vävnader med hjälp av proteinet hemoglobin. -Hemoglobin innehåller järn. För att vår syretransport ska fungera optimalt måste vi se till att äta järn i kosten.

blodplättar  Har som främsta uppgift att koagulera blodet vid skador.  De hjälper då till att bilda ett nät av fibrin ”sårskorpa”.  Blödarsjuka innebär att blodplättarna inte fungerar som de ska, blodflödet stoppas inte vid blödningar.

Det finns olika typer av vita blodkroppar Ätarcellerna: T-hjälparceller T-mördarceller T-minnesceller - B-celler (minnesceller) Alla har olika funktioner i vårt immunförsvar. Av alla vita blodkroppar är en mängd av dem ute i kroppens olika vävnader och ”kontrollerar” så att inte kroppen angripits av några främmande virus eller bakterier.

Vid ett angrepp av främmande ( bakterie/virus) sker detta; 1.ätarceller attackerar och ”äter” upp bakterierna. attackerar och ”äter” upp bakterierna. 2.T-hjälparceller ”analyserar” och signalerar till B-celler och ”ätarceller” ifall de behövs. T-mördarceller dödar vissa bakterier (främst virus) direkt.T-hjälparceller 3.B-celler rycker in och bildar antikroppar. 4.Antikropparna binder in till bakterieväggarna och förstör ytan så bakterier spricker och dör. 5.Ifall samma bakterier infekterar kroppen kommer sk. minnesceller (finns både T- och B-minnesceller) agera direkt och bilda mängder av antikroppar så vi hinner inte bli sjuka. Vi har blivit immuna.