DRAMATIK Begrepp och terminologi

En av de tre klassiska genrerna EPIK LYRIK DRAMATIK NOVELL ROMAN EPISK DIKT DIKTER SKÅDESPEL

EPIK OCH LYRIK FÖRFATTARENTEXTEN LÄSAREN DRAMATIK FÖRFATTAREN TEXTEN SKÅDE- SPELAREN PUBLIKEN LITTERÄR KOMMUNIKATION

Många ord för samma sak EN PJÄS ═ ETT SKÅDESPEL ═ ETT TEATERSTYCKE ═ETT DRAMA OBS! EN TEATER ═ETT TEATERHUS

Några nedslag i dramatikens historia

Antikens teater 700 f.Kr. Aischylos, Sofokles, Euripides, Aristofanes Festspel till fruktbarhets guden Dionysos ära Amfiteatrar

KOMEDI = LUSTSPEL TRAGEDI = SORGESPEL ADJEKTIV: KOMISK ADJEKTIV: TRAGISK TRAGIKOMISK

Commedia dell’arte Italiensk fars på 1500-talet Standardfigurer, t.ex. harlekinen Improviserade dialoger och mimik utgående från en bestämd intrig Total behärskning av kroppsspråk Avslöjade mänsklig dårskap, sociala skillnader

Den elisabetanska teatern Rund eller åttakantig byggnad Flera våningar Öppen gård i mitten Scen = en plattform i ena ändan Publiken stod runt scenen, men satt också Musiken spelade stor roll Färggranna dräkter

William Shakespeare Född i Stratford-upon-Avon Började skriva pjäser ca 1590 Skrev tragedier, komedier och sagospel samt historiska spel Teman: hämnd, hat, svek, maktlystnad, kärlek och passion Teatern The Globe

Franskklassicismen 1600-talets Europa Barockteatern kännetecknas av pompa och ståt Allting på scen gick ut på att hylla solkungen i Versailles Tidens – rummets – handlingens enhet Moliére , ansvarig för kungens teater, förde den folkliga teatertraditionen vidare.

Henrik Ibsen och August Strindberg talet Realistiskt samtidsdrama Scenen: vardagsrum i borgerliga hem

DRAMATS TRE ENHETER HANDLINGENS ENHET RUMMETS ENHET TIDENS ENHET VIKTIGAST UNDER ANTIKEN BLEV VIKTIG UNDER MEDELTIDEN OLIKA ”HUS” PÅ SCENEN MÖJLIGGJORDE FÖRFLYTTNING I TIDEN ANTIKEN OCH 1600-TALET HANDLINGENS TID = SPELTIDEN FOKUS PÅ KONFLIKTEN

Involverade personer DRAMATIKER═ PJÄSFÖRFATTAREN DRAMATURG═ KONSTNÄRLIG RÅDGIVARE VID TEATERN, EXPERT PÅ DRAMATIKENS TEORI AKTÖR═SKÅDESPELARE REGISSÖR ═ KONSTNÄRLIG LEDARE, ”HJÄRNAN” BAKOM FÖRESTÄLLNINGEN

KOREOGRAF═ DEN SOM GÖR KOREOGRAFIN, D.V.S. DANSEN TILL FÖRESTÄLLNINGEN SCENOGRAF ═ DEN SOM BESTÄMMER HUR SCENEN SKA SE UT SUFFLÖR═ DEN SOM SUFFLERAR, D.V.S. VISKAR REPLIKER VID BEHOV VID TEATERN ARBETAR OCKSÅ EN MASSA ANDRA PERSONER MED T.EX. REKVISITA, DEKOR OCH KULISSER, LJUD- OCH LJUS, PYROTEKNIK, KOSTYMER, SMINK, PERUKER, MARKNADSFÖRING, PUBLIKARBETE OCH BILJETTFÖRSÄLJNING

Manuset = pjästexten AKT 1AKT 2AKT 3 SCEN 1 SCEN 2 SCEN 3 O.S.V. SCENBYTET MARKERAS AV ATT NYA PERSONER GÖR ENTRÉ ELLER AV ATT DE SOM ÄR PÅ SCENEN GÖR SORTI.

REPLIKER = DIALOG = DET SOM SÄGS + SCENANVISNINGAR = FÖRFATTARENS ANVISNINGAR ═MANUSET MONOLOG = EN PERSON PRATAR ENSAM TILL PUBLIKEN HUR SKÅDESPELARNA SKA RÖRA SIG PÅ SCENEN HUR SCENEN SKA SE UT TID PÅ DYGNET VILKA KÄNSLOR SOM SKA UTTRYCKAS REKVISITA KROPSSPRÅK LJUDEFFEKTER