DIVISION Närsjukvård Behandling vid KOL Kroniskt obstruktiv lungsjukdom Sami Sawalha, ST-läkare Lung- och Allergisektionen Sunderby sjukhus Doktorand OLIN-studierna.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
BLF:s sektion för barn- och ungdomsallergologi, höstmötet i Lund 28 september 2007 Aktuell astmabehandling Göran Wennergren Avd för Pediatrik, Göteborgs.
Advertisements

Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg
Kristin Falk, leg.ssk, Fil.dr. Jonna Norman, leg.ssk, MBSR instruktör
Uppdrag: färre fall - en möjlig utmaning!
Nationella riktlinjer för diabetesvården Centrala rekommendationer
Astma behandlingsrekommendationer större barn
Kardiovaskulär sjukdom - ett farmakologiskt område
”Rehabilitering som omfattar fysisk träning ger god effekt på livskvalitet, andnöd och funktionell arbetsförmåga hos patienter med måttlig KOL.” (SBU-rapport.
AT-undervisning - Undernäring
Ursula Scheibling Medicinsk ansvarig läkare
SAMHÄLLSFÖRVÄRVADE NEDRE LUFTVÄGSINFEKTIONER
Farmakologisk behandling av nedre luftvägsinfektioner i öppen vård
Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården
Handlingsöverenskommelse, HÖK Norrbottens läns landsting 2013
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och levnadsvaneprojektet Raija Lenné Raija Lenné 2014.
KOL skola 1 förmedlar kunskap om sjukdomen KOL. Hur man får diagnosen
Adherence Vad är det?.
Lars Weinehall, prioriteringsordförande
Säkrare vård och omsorg
Levnadsvanor vid sjukdom - etiska aspekter
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Riktlinjer för rehabilitering vid Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom, (KOL). – Landstinget Kronoberg Eva Edfeldt, leg. sjukgymnast.
Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Katarina Ossiannilsson Sjukgymnast/Rehabchef.
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Farmakologisk behandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL)
Underhållsbehandling av astma hos barn
Nationella riktlinjer Astma KOL
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
0/00 Birgitta Rolfsdotter 2004 FYSS står för FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling
- tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor
Riktlinjernas viktigaste konsekvenser för vården av astma
Användningen av luftvägsantibiotika minskade under början av 2000-talet. Sedan 2004 har förbrukningen dock ökat.
Sjuksköterskeledd mottagning
Illustration över lungor och luftvägar
DIVISION Närsjukvård. DIVISION Närsjukvård DIVISION Närsjukvård.
Tobaksenheten Presentation av tobaksenheten.
SBU-rapport Behandling av depression hos äldre Medicinsk grupp Äldre
AVGRÄNSNIGNAR Läkemedelsbehandling-ej grundbehandling KOL Astma: läkemedelsbehandling endast ej välkontrollerad. Vissa undergrupper barn och gravida.
Att visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken ”Infoga”och klicka på ikonen sidhuvud/sidfot Klistra in text: Klistra in texten, klicka på ikonen (Ctrl),
Astma och allergier – effekter av miljön?
Läkemedelsbehandling vid KOL - behandlingsrekommendation
Behandling av astma Docent Anne Lindberg, överläkare Lung- och Allergisektionen Sunderby sjukhus OLIN-studierna Institutionen för Folkhälsa och Klinisk.
Äldre och läkemedel Rekommenderade läkemedel 2016 Terapigrupp Äldre och läkemedel Hanne Guro Hauge Medicinkliniken, Sjukhuset i.
Akut exacerbation av KOL – handläggning på vårdcentral Regionala Strama Västra Götaland.
” Allt som väser är inte astma” ”Astma väser inte alltid” ”Långdragen hosta kan vara astma” ”Alla med astma hostar inte ” Astmautredningens hörnstenar.
C-A Hederos OPTIFLOW ”Syrgasgrimma”- mjuk, bra och dyr Befuktare Ger 3-4 i CPAPtryck vid flöde = (kgvikt + 1) l Behöver ej kopplas.
Astma eller KOL? ACOS?? Asthma & COPD overlap syndrom Docent Anne Lindberg, överläkare Institutionen för Klinisk Medicin och Folkhälsa, Umeå Universitet.
Vaccination för riskgrupper Sanne Hovmöller Överläkare Infektionskliniken Sunderby sjukhus.
Bodil Björ Albin Stjernbrandt Bengt Järvholm.
Spirometri: Hur mäter vi? Jenny Hallberg, BMA, Med Dr Sachsska Barnsjukhuset.
Anna Johnsson Leg. Sjukgymnast Skånes Onkologiska Klinik, Lund Fysisk aktivitet vid cancersjukdom.
DIVISION Närsjukvård Astma/KOL-mottagning Sjuksköterskans roll Caroline Stridsman Fil dr. i omvårdnad, Leg. ssk.
DIVISION Närsjukvård Christos Belias Specialistläkare Lung- och allergi sektionen, Sunderby sjukhus.
DIVISION Närsjukvård HOSTA L-G Larsson, med dr, överläkare Lung- och Allergisektionen Sunderby Sjukhus.
ASIT AllergenSpecifik ImmunTerapi Docent Anne Lindberg, överläkare Lung- och Allergisektionen Sunderby sjukhus OLIN-studierna Institutionen för Folkhälsa.
Presentationsrubrik: Century Gothic, bold 26pt Rubrik: Century Gothic, bold 14pt Namn: Century Gothic, bold 14pt Nationella riktlinjer för vård vid astma.
2016 ASTA dagarna 2016 Harmonisering med riktlinjerna! Kerstin Fjällman Schärberg Rikskoordinator Bitr. Registerhållare
Socialstyrelsens nationella riktlinjer, hur berör det oss sjuksköterskor? Ann-Britt Zakrisson Ordförande i ASTA Distriktssköterska, med dr UFC/HTA-enheten.
DIVISION Närsjukvård Inhalationsläkemedel Dirk Albrecht.
Psykiatri och Primärvård Diagnosfördelning och remittering.
Bakgrund, klinisk bild och behandling
Vårdrelaterade infektioner
KOL-sköterskans roll i primärvård
Hur kan jag värdera min enhets säkerhet?
EVO-träff 8/ Inför Lungmånaden.
Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL
Akut exacerbation av KOL – handläggning på vårdcentral
Bakgrund: KOL är underdiagnostiserat och många går utan behandling, astma likaså. Genom att tidigt identifiera riskpatienter, diagnostisera och behandla.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson
Astma och KOL Inhalationsbehandling, AKT, CAT och screening av KOL
Presentationens avskrift:

DIVISION Närsjukvård Behandling vid KOL Kroniskt obstruktiv lungsjukdom Sami Sawalha, ST-läkare Lung- och Allergisektionen Sunderby sjukhus Doktorand OLIN-studierna Institutionen för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Distriktsläkare

DIVISION Närsjukvård Läkemedelsverkets och socialstyrelsens rekommendationer för behandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) publicerades hösten 2015

DIVISION Närsjukvård Agenda Baserat på nuvarande rekommendationer Icke farmakologisk behandling Farmakologisk behandling Symtomreduktion Riskreduktion Ko-morbida tillstånd

DIVISION Närsjukvård Icke-farmakologisk behandling Rökavvänjning Fysisk aktivitet och träning – Ledarstyrd konditions- och styrketräning – Energibesparande arbetssätt Patientutbildning – Interprofessionell samverkan Nutrition

DIVISION Närsjukvård Patientutbildning Med fördel multidiciplinärt! Information om sjukdomen och läkemedel mekanismen bakom dyspné, förväntad behandlingseffekt Andningsteknik - sekretmobilisering Inhalationsteknik Strategi vid exacerbationer, dyspné/ångest Fördelar med fysisk träning/aktivitet energibesparande arbetssätt Nutritionsbehandling BMI<22 Skriftlig behandlingsplan

DIVISION Närsjukvård Rökstopp Sjukvårdens mest kostnadseffektiva insats ? Motiverande samtal Ångest, depression, psykosociala faktorer Farmakologisk behandling – Nikotinersättningsmedel – Vareniklin – Bupropion Mer kvinnor försätter röka

DIVISION Närsjukvård Farmakologisk behandling Inhalationsbehandling Ordinationsföljsamhet Pulverinhalator Inhalationsaerosol Spacer Inhalationsteknik Träna! Bristande inhalationsteknik medför ofrivillig bristande följsamhet till medicinering

DIVISION Närsjukvård Behandlingsmål Symtomreduktion – Minska hosta och dyspné – Öka ansträngningstolerans och livskvalitet – Förbättra lungfunktion Riskreduktion – Minska sjukdomsprogress – Förebygga och behandla exacerbationer – Minska mortalitet

DIVISION Närsjukvård Underhållsbehandling Terapival styrs av Symtombild (CAT, CCQ, mMRC) Exacerbationsbenägenhet Spirometrisk klassifikation (En steg mot individualiserad behandling)

DIVISION Närsjukvård Väl validerade symtomskalor CAT, CCQ + mMRC mMRC weden.htm _2015/utbildningsdag/8-riktlinjer-praktiken/mMRC-skalan.pdf

DIVISION Närsjukvård Läkemedelsgrupper SABAShort Acting B2-Agonist LABA Long Acting B2-Agonist – Långverkande b2-stimulerare SAMA Short Acting Muscarin Agonist – Kortverkande antikolinergikum LAMA Long Acting Muscarin Agonist – Långverkande antikolinergikum ICS Inhaled CorticoStereoids – Inhalationsstereoid Roflumilast

DIVISION Närsjukvård

DIVISION Närsjukvård Långverkande antikolinergika (LAMA) - glykopyrron, tiotropium, umeklidinium (1 gång/dag) - aklidinium (2 ggr/dag) Indikation först vid FEV symtom +/- exacerbationer Monoterap eller i kombination med LABA Förbättrar livskvalitet, minskar dyspné Minskar antal svåra exacerbationer (ffa tiotropium) Endast en liten ökning i FEV 1 Ej påvisad effekt på mortalitet

DIVISION Närsjukvård Långverkande beta-2-agonister (LABA) - indakaterol, olodaterol (1 gång/dag) - formoterol, salmeterol (2 ggr/dag) - vilanterol (1 gång/dag, finns endast i fast kombinationer med LAMA eller ICS) Först vid FEV symtom +/- exacerbationer Monoterapi eller i kombination med LAMA LAMA är bättre än LABA vid exacerbationer. LABA, (indakaterol) är bättre än LAMA vid dyspné, för livskvalitet. Ingen effekt på mortalitet. LAMA, LABA: utvärdering med symtomskalor, sätta ut om ingen förbättring.

DIVISION Närsjukvård Inhalation steroider (ICS) Minskar exacerbationsfrekvens, OBS!! ALLTID i kombination med LABA ICS i monoterapi har inte någon plats i behandling av KOL Vid exacerbationer, trots LAMA/LABA, – FEV 1 reversibilitet är ej ovanligt vid KOL, SABA kan vara indicerat – Men! FEV 1 reversibilitet i sig utgör EJ indikation för ICS – Risk för för pneumoni vid ICS

DIVISION Närsjukvård Roflumilast Vid svår KOL med kronisk bronkit, exacerbationer trots behandling med LAMA/LABA med eller utan ICS. Endast mot risk för exacerbationer, nästan ingen effekt mot dyspne Biverkningar från GIT är vanliga, LM intolerans

DIVISION Närsjukvård Bakteriella exacerbationer Vid ökad produktion av missfärgat sputum – Antibiotika, steroider – sputum odling Upprepande infektioner  Odla, pseudomonas?, HRCT- bronkiektasier- fysioterapeut för slemmobilisering  långtidsbehandling med makrolider i hos selekterade patienter (specialistfall) Kortison per oralt: minskar risk för behandlingsvikt av exacerbationer, – 4-5 dagars behandling med hög dos lika effektiv som 10 dagars behandling

DIVISION Närsjukvård Behandling av komorbida tillstånd Kardiovaskulär sjukdom, vanligaste komorbida tillstånden Osteoporos Gastroesofageal reflux- komplex tillstånd Diabetes Ångest, depression Identifiera! Behandla enligt gängse riktlinjer!

DIVISION Närsjukvård KOL - ett heterogent syndrom Olika fenotyper ger möjligheter till individanpassad behandling Kronisk bronkit i sig ger risk för exacerbationer och ökad dödlighet, – viktig riskfaktor hos individer med KOL Astmatiker som röker och utvecklar KOL är en potentiell fenotyp (ACOS) – eosinofili i sputum eller i blodet predikterar respons för IL-5 – NO i utandning luft- predikterar respons för ICS 50% av rökare utvecklar KOL, men KOL kan också förekomma hos icke-rökare

DIVISION Närsjukvård Sammanfattning Icke-farmakologisk behandling – Rökstopp!! – Patientutbildning, kost, fysisk aktivitet, mm Farmakologisk behandling – Symtomlindring – Förebygga exacerbationer – Val av device, träna/kontroll av inhalationsteknik Komorbida tillstånd – Identifiera och behandla enligt gängse riktlinjer