Sparebankforeningen i Norge 20. oktober 2006 Jón Sigurðsson

Översikt JS - okt Invånare 0,3 millj. Servicegrenar 68 % av GDP GDP per capita 5. högsta Konkurrensförmåga bästa Ekonomisk frihet 5. bästa Internet förbindelser 1. plats Livslängd längsta Offentlig sektor 47 % av GDP

Räntan JS - okt Repo-ränta 1. nov ,40 % -12. nov ,30 % - 2. nov ,25 % - 7. juni ,50 % - 6. des ,50 % - 4. apr ,50 % -18. mai ,25 % - 6. juli ,00 % aug ,50 % -14. sept ,00 %

Valutaindex JS - okt Nov ,9 Nov ,1 Nov ,1 Nov ,7 Nov ,7 Mai ,5 Juli ,2 Aug ,1 Sept ,2

Utvecklingen JS - okt Utbildning – vägar – kommunikationer Informationsteknik Fiskerisystem – löneavtal – EEA – detaljhandeln Liberalisering – privatiseringar – globalisering Kapitalmarknad – kapitalrörelser – kapitalisering Skattesatser – köpförmåga Bankprivatiseringar Storinvesteringar – högkonjunktur Bostadsmarknaden – bostadslåner

Bytesbalansen JS - okt Bytesbalans av GDP 2005(- 16,1 ) % 2006(- 18,7 ) % 2007 *(- 10,7 ) % 2008 *(- 3,8 ) % Investeringar (förändring f.f. året) ,6 % ,3 % 2007 *(- 21,6 ) %

Investeringar utomlands JS - okt Milliarder US$ : Norge 38 Sverige 150 Danmark 82 Finland 73 Island 1,5

Finanssystemet JS - okt Fria räntor (´84-87) – fria kapitalrörelser (´90-95) Börsen (´85) Konkurrenstillsynet (´93) Finanstillsynet (´98) EEA (´94) – stadgar och regler Ny lag om Islands Centralbank (´01) Fritt flytande marknadsvaluta (´01) Privatisering av banksystemet (´98-03)

Centralbankens roll JS - okt Stabilitet i inflation Numerärt årligt inflationsmål Stabilitet och säkerhet i finanssystemet Den isländska kronan Valutareserver Internationellt samarbete Statistik Samarbete med Finanstillsynet

Bankväsendet JS - okt Före banker och finansföretag Statsägda banker dominerar Sammanslagning och konsolidering > 4 banker 2002 de sista bankerna privatiseras Från 2003 snabb tillväxt och kapitalisering multinationell utveckling bostadslåner diversifierade funktioner

Bostadsmarknaden JS - okt Hus och lägenheter överväldigande i privat ägo Hushållens skulder 97 % av GDP Hushållens skulder 48 % av egen egendom Den statsägda Bostadslånefonden Räntorna sänks 2004 – 2005 Bankernas andel av bostadslåner stiger stärkt Explosion i bostadslåner 2004 – 2006 Lugnare på marknaden

Statistiken 2005 JS - okt GDP + 7,5 % f.f.år Inflation 4,0 %- Privat konsumtion+ 12,3 %- Investeringar+ 37,6 %- Bytesbalans ( - 16,1 % av GDP) Arbetslöshet 2,1 % f.f.år M3+ 23,2 % - Lägenhetspriser+ 31,0 %- Börspriser+ 71,0 %-

JS - okt Utvecklingen: >storinvesteringar och underskott i bytesbalansen >bostadslåner och bankerna invaderar på marknaden >förväntningar om skatter och storinvesteringar >inflation på bostadsmarknaden och utlåneökning >spekulationer utomlands med valutan >bankernas tillväxt och högre räntor i finansieringen >högkonjunktur i byggnadsbranchen >ökad efterfrågan och inflationsförväntningar >devaluering och inflationsvåg

Utsikter JS - okt f.f.år Prognos 1 om inflation 8,19,75,7 % ,34,52,5 % Prognos om GDP 4,81,8 (- 0,5) %

Nya näringsgrenar JS - okt Turismen Aluminiumindustrin Energisektorn Finanssektorn

Penningpolitik JS - okt Självständighet och eget ansvar 3 governörer och specialister Beslut sex gånger i året Formella regler om beslutsfattande Inflationsmål : 2,5 % Memorandum om årligt numerärt inflationsmål Inflationsmål och “tål-gränser” (+/- 1,5 %) Resultat efter 18 – 24 månader varje gång

Penningpolitikens aspekter JS - okt Storinvesteringarna – arbetsmarknaden Bytesbalansen Låneutvecklingen – M3 Bostadspriserna – börspriserna Valutaindexet – valutans inflytande Statsfinanserna Avtalsrörelserna Exportnäringsgrenarnas intressen

Rapporter om bankerna JS - okt Barclays Capital Credit Sight Fitch Ratings Merrill Lynch Jyske Bank Morgan Stanley DrKW Standard & Poor´s Danske Bank Bank of America

Ratings-företagen JS - okt Moody´s Fitch S&P Kaupthing Bank A1 P-1 A F1 Glitnir Bank A1 P-1 A F1 A- A-2 Landsbanki A2 P-1 A F1 Isländska staten Aaa AA AA-