1 Mehlqvist och Gustafsson, uppdat. av Åkerlind, Maj 2006 NorFor Kort sammanfattning Maria Mehlqvist och Anders H Gustafsson Uppdaterad av Maria Åkerlind, Maj 2006

2 Mehlqvist och Gustafsson, uppdat. av Åkerlind, Maj 2006 Del 1 Översiktlig beskrivning av NorFor

3 Mehlqvist och Gustafsson, uppdat. av Åkerlind, Maj 2006 Kort om NorFor Utvecklat från vårt gamla AAT/PBVsystem men med ny kunskap Foderstaten som helhet i fokus Värderingen av vall vidareutvecklad Bättre beskrivning av fodrets egenskaper och nedbrytning

4 Mehlqvist och Gustafsson, uppdat. av Åkerlind, Maj 2006 Vad är nytt med NorFor? Foderstatens näringsinnehåll varierar med foderintag och foderstatens sammansättning Enskilda fodermedel saknar fasta energi- och AAT-värden Nya foderfraktioner Samma begrepp men nya beräkningar Nettoenergi Beräkning av foderintag Strukturvärdering

5 Mehlqvist och Gustafsson, uppdat. av Åkerlind, Maj 2006 Översikt av NorFor

6 Mehlqvist och Gustafsson, uppdat. av Åkerlind, Maj 2006 Indata - djuruppgifter Ras Förväntad vuxenvikt (kg) Aktuell levandevikt (kg) Tillväxt för kvigor och förstakalvare (kg/dag) Vikt vid kalvning (kg) Hull vid kalvning (1-5) Dagar efter kalvning Dräktighetsdag Avkastningsnivå i besättning (kg ECM/årsko) Mjölkavkastning (kg mjölk/dag) Mjölkens sammansättning (protein och fett) Lösdrift/uppbundet Fullfoder/separat tilldelning av foder Hullförändring (hull/dag) Vikt för en hullpoäng (kg/hull)

7 Mehlqvist och Gustafsson, uppdat. av Åkerlind, Maj 2006 Inadata - foderuppgifter Behandlig (finmalt, grovmalt, krossat, hackat, ohackat) Partikelstorlek (mm) Vallensilage (ja/nej) Kemisk sammansättning Nedbrytningshastighet i vommen (stärkelse, NDF och protein) Smältbarhet för organisk substans

8 Mehlqvist och Gustafsson, uppdat. av Åkerlind, Maj 2006 Aska Råfett Restfraktion Fermentationsprod. Stärkelse Råprotein NDF Potentiellt nedbrytbart Totalt osmältbart Lösligt Potentiellt nedbrytbart Totalt osmältbart Ammoniumkväve Aminosyrainnehåll Löslig Potentiellt nedbrytbar Totalt osmältbart Fettsyror Socker Mjölksyra Flyktiga fettsyror Fodrets kemiska sammansättning

9 Mehlqvist och Gustafsson, uppdat. av Åkerlind, Maj 2006 Standardfodervärden Additiva värden för energi (MJ/kg ts), AAT (g/kg TS) och PBV (g/kg TS) Anges för enskilda fodermedel i fodermedelstabellen Beräknas vid 8 och 20 kg TS Skall användas som exempelvärden, ej för additiva beräkningar i systemet! Till nytta för bl. a foderindustri och vid växtodlingsberäkningar (t ex markutbyte)

10 Mehlqvist och Gustafsson, uppdat. av Åkerlind, Maj 2006 Utdata från NorFor Alla beräkningssteg i modellen möjliga utdata! Foderstatskontroller; AATp, PBVp, NEL, AAT/MJ, tuggningstid (min/kg ts), stärkelse, råprotein, NDF…. Beräknat foderintag, kg TS/dag Skattad produktionsrespons; kg ECM/dag, gram mjölkprotein/dag MEN……..

11 Mehlqvist och Gustafsson, uppdat. av Åkerlind, Maj 2006 …..utdata beror på hur man använder modellen Konsekvensberäkning: Foderstat anges. Tilldelad energi och näringsämnen beräknas. Optimering: Foderstat beräknas. Maximal differens mellan mjölkintäkt och foderkostnader när alla ”optimeringskrav” är uppfyllda. Autobalansering: Foderstat beräknas. Krav på energi- och näringsförsörjning skall uppfyllas utan hänsyn till ekonomi.

12 Mehlqvist och Gustafsson, uppdat. av Åkerlind, Maj 2006 ”Optimeringskrav” Krav på foderstatens innehåll av olika näringsämnen Exempel; AAT/MJ, PBV, tuggningstid, fosfor, kalcium….. Användaren skall själv kunna lägga till eller ta bort optimeringskrav och ändra på vissa gränser

13 Mehlqvist och Gustafsson, uppdat. av Åkerlind, Maj 2006 Del 2 Viktiga beräkningar i NorFor

14 Mehlqvist och Gustafsson, uppdat. av Åkerlind, Maj 2006 Foderintagsberäkning Fodrets fysiska fyllnad av vommen i förhållande till kons intagskapacitet; fyllnadsvärde = foderintagskapacitet Foderintagskapaciteten beror på djurparametrar (mjölkavkastning, ras, vikt mm) och managementparametrar (stallsystem, utfodringsmetod) Fyllnadsvärde är konstant för kraftfoder. För grovfoder beror den av smältbarhet för organisk substans, NDF och fermentationsprodukter i ensilage

15 Mehlqvist och Gustafsson, uppdat. av Åkerlind, Maj 2006 Strukturvärdering För att tillgodose djurets behov av fysisk struktur i foderstaten (upprätthålla en god vomfunktion) Strukturvärdet uttrycks som tuggningstid, min/kg ts Tuggningstid = idisslingstid + ättid Beräknas additivt för varje enskilt fodermedel Beror av partikelstorlek, NDF och kvoten iNDF/NDF

16 Mehlqvist och Gustafsson, uppdat. av Åkerlind, Maj 2006 Mag-/tarmkanal och intermediär metabolism

iNDFpdNDF iST pdSTsST Rest CHO iCPpdCPsCPCFatFPF FiberStärkelse”Socker”ProteinLipider NH 3 Energi och kväve för mikrobiell tillväxt iNDF pdNDFpdSTsST Rest CHO iCP pdCPsCPCFat iST mSTmCPmCFateCP AAT Energi PBV Endogent utsk. N TUNNTARM GÖDSEL VOM FODER UREA 4,6% av CP fôr INTERMEDIÄRT TJOCKTARM Energi och kväve för mikrobiell tillväxt Mikrobiell tillväxt iST Energi Mikrobiell tillväxt 0,1 0,9 0,09 0,010,90,1 Grf. 0,5 kd NDF / kp 1 + kp 2 / kp krf (NDF/lev.vekt, grf:krf) kd pdST / kp KRF (TS/lev.vekt, grf:krf) kd løys. / kp væske (TS/lev.vekt, grf:krf) kd pdCP / kp KRF /kp GRF (TS/lev.vekt, grf:krf) kd løys. / kp væske (TS/lev.vekt, grf:krf) Kd løys. / kp væske (TS/lev.vekt, grf:krf) Krf. 0,1 Grf. 0,7 Grf. 0,3 Krf 0,15 CHO 38g / kg 105g / kg CHO 30% 45g/ kg CHO 0,150,4 30g / kg OM til duodenum + 60g i tjock och bakre tuntarm 0,2 Krf. 0,85 Grf 0,65 Kkrf 0,85 0,73 0,5 0,95 0,85 MCP * 0,63 0,35 0,1 Endogent urin-N AAT till mjölk AAT till hår och hudprod. ”Outnyttjat” Protein i mjölk Tillväxt / mobilisering Styrt av NEL balansen Glyserol, galaktose NEL Mjölkavkastning

18 Mehlqvist och Gustafsson, uppdat. av Åkerlind, Maj 2006 AAT/PBVsystemet:Konstant passagehastighet och nedbrytningshastighet NorFor:- Passagehastigheten olika för vätska och partiklar. Skillnad mellan grf-/krf-partiklar. - Variabel nedbrytnings- hastighet för olika parametrar. Viktiga skillnader mellan NorFor och dagens system

19 Mehlqvist och Gustafsson, uppdat. av Åkerlind, Maj 2006

20 Mehlqvist och Gustafsson, uppdat. av Åkerlind, Maj 2006

21 Mehlqvist och Gustafsson, uppdat. av Åkerlind, Maj 2006 Passagehastigheter vs TS-intag 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0 16, TS-intag, kg/dag Passagehastighet, %/timme vätska krf grf

22 Mehlqvist och Gustafsson, uppdat. av Åkerlind, Maj 2006 Skillnader… AAT/PBVsystemet:Konstant faktor för bildat mikrobprotein / kg kolhydrat NorFor:- Variabel faktor för bildat mikrobprotein. - Tar hänsyn till foderintag och andel lättnedbrutna kolhydrater i foderstaten - Smältbar organisk substans istället för enbart kolhydrater.

23 Mehlqvist och Gustafsson, uppdat. av Åkerlind, Maj 2006

24 Mehlqvist och Gustafsson, uppdat. av Åkerlind, Maj 2006 AAT/PBVsystemet:Ammoniumkväve och ensilagets grad av fermentation ej med i systemet. NorFor:Både ammoniumkväve och fermentationsprodukter ingår i beräkningen av AAT. Skillnader…

25 Mehlqvist och Gustafsson, uppdat. av Åkerlind, Maj 2006 Ökad mängd fermentationsprodukter från 40 till 140 g/kg TS i ensilage (foderstat med vallensilage, korn och krf-blandning)

26 Mehlqvist och Gustafsson, uppdat. av Åkerlind, Maj 2006 AAT/PBVsystemet:Konstant tarmsmältbarhet för grovfoder NorFor:- Variabel tarmsmältbarhet för protein, stärkelse och råfett. - För mikrobiell organisk substans konstant tarmsmältbarhet. Skillnader…

27 Mehlqvist och Gustafsson, uppdat. av Åkerlind, Maj 2006 AAT/PBVsystemet:Ingen direkt hänsyn till recirkulation av kväve i vommen. NorFor:Antas att 4.6 % av tillfört foderprotein återförs till vommen. Detta tas hänsyn till i beräkningen av PBV. Skillnader…

28 Mehlqvist och Gustafsson, uppdat. av Åkerlind, Maj 2006 Tidigare nämnda skillnader resulterar i: AAT/PBVsystemet:Additiva värden NorFor:Hänsyn till samspel mellan djur och foder: - totala foderintaget - Foderstatens sammansättning  Ej additiva värden för fodermedlens innehåll av energi och AAT Foderstaten som helhet intressant!

29 Mehlqvist och Gustafsson, uppdat. av Åkerlind, Maj 2006 Energivärde Energi beräknas som nettoenergi (anges i MJ) Nederländska nettoenergi-systemet är grunden Samma energifaktorer som i nederländska systemet används (för smältbart råprotein, fett och kolhydrater) Värdena för smältbarheten bestäms enligt NorFor där hänsyn tas till foderintag och foderstatens sammansättning Skattad ECM-avkastning baseras på energitillförseln

30 Mehlqvist och Gustafsson, uppdat. av Åkerlind, Maj 2006 Effekt av foderintag på foderstatens energivärde

31 Mehlqvist och Gustafsson, uppdat. av Åkerlind, Maj 2006 Beräkning av AAT AAT (g/dag) = aminosyror mikrober + aminosyror foder + aminosyror endogent

32 Mehlqvist och Gustafsson, uppdat. av Åkerlind, Maj 2006 Effekt av foderintag på foderstatens AAT-värde

33 Mehlqvist och Gustafsson, uppdat. av Åkerlind, Maj 2006 Del 3 Sammanfattning och konsekvenser av det nya systemet

34 Mehlqvist och Gustafsson, uppdat. av Åkerlind, Maj 2006 Sammanfattning Mer detaljerad beskrivning av fodret Flera ”nya” faktorer påverkar foderstatens näringsinnehåll skillnader mellan foderstater i NorFor och AAT/PBVsystemet Skillnader beror på: - Kraftfoderandel (NDF smb, mikrob-AAT) - Nedbrytningshastighet för NDF (energi, AAT) - Fermentationsprodukter (AAT, foderintag) - Foderintag (energi, mikrob-AAT)

35 Mehlqvist och Gustafsson, uppdat. av Åkerlind, Maj 2006 Vad blir konsekvenserna för rådgivaren? Mer fokus på ämnesomsättningen hos kon Större möjlighet att beakta fodermedlens egenskaper Chans till bättre foderutnyttjande Möjlighet till fler (och i vissa fall nya) foderstatskontroller Ny fodertabell Fler parametrar på foderanalyssvaret