.

Vi valde ett äpple som ikon därför att det passar till namnet (M L K) och temat. Det ser fräscht ut och representerar klokhet. Äpplet har en fin grön färg som fångar ens uppmärksamhet och den ser trevlig ut. Om ikonen och loggan ser fräsch och inbjudande ut går tankarna automatiskt till att produkten också är det. M L K M L K

Vi valde att göra en trälåda. Den är lätt och luftig med en staketliknande design som gör att maten inte blir instängd och möglig. Den är rymlig och på ena kortsidan sitter en platta med våran logga. Vi tänker på miljövänlig mat och att det som går, ska vara naturligt och nyttigt. Trälådans design passar in till det konceptet. Den är inte målad, alltså helt naturlig, precis det budskap vi vill få fram. Den känns lite lantig, som om man skulle kunna hitta den utanför dörren med mjölkflaskor i för länge sedan. Det ger den en stil, en känsla som grundar vårt koncept ännu mer.

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~  Gul lök, 1  Morötter, 3  Potatis, 5  Palsternacka eller rotselleri (eller båda), 2 st  Gärna färsk fänkål, 1 st  Citron, ½ st  Hela burktomater,1 burk  Saffran, en nypa (som ½-1 paket)  Vatten 1 dl  Fisk- eller grönsaksbuljong, 1-2 tärningar  Gärna någon färsk örtkrydda (timjan, rosmarin, dragon), en näve – efter tillgång & smak  Olivolja, 3 msk  Lax och sej ca 500 gram  Nordhavsräkor  Blåmusslor (odlade) Källa:

 Vårt första beslut var att ha en fiskrätt. Fisk är nyttigt och om man väljer rätt fisk får man i sig bra fetter bland annat omega3. Det här receptet lät både gott, nyttigt och bra för miljön. Det innehåller många säsongsanpassade grönsaker och all fisk och skaldjur är miljömärkta av KRAV och MSC.  Det var egentligen vin i grundreceptet men eftersom vin är fraktat från varmare länder långt bort är det inte speciellt miljövänligt. Dessutom är vindruvorna besprutade med massor av bekämpningsmedel vilket inte alls är bra! Bekämpningsmedlet finns fortfarande kvar i vindruvan och överförs i vinet som vi sedan dricker.  Vi ersatte istället vinet med vatten som är lätt att få tag på och är miljövänligt, det hittar vi ju direkt i kranen. Soppan får då en lite svagare smak pga av vattenersättningen, och då valde vi att öka på övriga kryddor lite mer.  Vi tänkte på tallriksmodellen när vi valde den här rätten, den innehåller både kolhydrater (potatis), protein (fisken och skaldjur) och fett (olivoljan i stekning, vilket också är det ”bra” vegetabiliska fettet).

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~  200 g palsternackor (2 st)  200 g morötter (2 st)  100 g gul lök  2 msk rapsolja  1 msk curry  1/2 tsk chiliflakes eller 1/4 torkad, smulad röd chilifrukt  400 g krossade tomater  2-3 dl grönsaksbuljong  1/2 tsk torkad timjan  400 g kokta svarta bönor, motsvarar ett paket färdigkokta  100 g fetaost Källa: rotfrukter

 Nästa recept vi valde är ett vegetariskt alternativ. Men det innehåller fortfarande protein i form av bönor. Kolhydraterna finns också med i palsternackan och rotfrukterna, och fettet i rapsoljan till stekning.  Den här rätten är kanske inte att rekommendera till någon som tränar pga av mängden kolhydrater men den är bra utifrån miljöperspektiv. Vi bytte inte ut någonting i rätten för allt som den innehöll var redan bra på alla vis.  Vi valde en vegetarisk rätt därför att kött inte är bra för miljön. Djuren producerar och släpper ut metangaser som påskyndar växthuseffekten och global uppvärmning. Deras foder är också kemikalier som inte heller är bra för miljöpåverkan. När vi äter köttet från djuren som konsumerat kemikalier får vi i vår tur också i oss de kemikalierna, och då är det heller inte bra för vår hälsa.

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~  1 st äpple  300g pumpa 1 st medelstor morot 2 st kycklingfiléer 2 msk rapsolja 100 g salta cashewnötter 200 g äggnudlar 150 g brysselkål  1 kruka koriander  Sås  1 msk sesamolja 2 msk jordnötsolja 4 msk färskpressad limesaft (ca 2 lime) 2 msk ketjap manis 2 msk kinesisk soja 1 dl sweet chilisås Källa: ratter/kyckling_och_fagel/snabb_kyckling

 I det tredje och sista receptet är huvudingrediensen kyckling. Kyckling släpper inte ut så mycket metangas pga av deras mage. Det är också bäst att kolla så att kycklingen kommer från en svensk gård så att den är närproducerad. I vårt recept finns det också mycket grönsaker som är i säsong.  Vi har ändrat receptet lite grann. Från början var det gul och röd paprika i.Vi bytte ut paprikan mot 1 äpple och en bit pumpa. Sockerärtorna blev också ersatta av brysselkål pga att det är en sommargrönsak. Brysselkålen kommer nog dessutom passa bra till resten av ingredienserna och den ser färgglad och vacker ut vilket gör att man har lust att äta den, för man äter delvis med ögonen.  Kyckling kan vara billigt beroende på vilket märke man väljer, ursprung etc. Men det kan vara värt det om man tänker på hälsan och miljön. Kyckling är ganska fettsnålt på det animalistiska fettet (”det dåliga fettet”) och eftersom de flesta inte föds upp på kemikalier får inte vi i oss det heller.

varorDyra varor Biligaste varor Prisskillna d i kr Prisskillna d i % Palsternac kor kr9.90 kr10 kr50 % Morot82 kr11.90 kr70 kr85 % Gullök19.90 kr9.9 kr10 kr50 % Rapsolja67 kr18.50 kr50 kr74 % Curry10 kr/st 0 kr0 % Krossade tomater kr21.90 kr4 kr15,4 % Grönsaks buljong kr 0 kr0 % Timjan10 kr/st 0 kr0 % Svarta bönor kr37.80 kr0 kr13.6 % Feta ost35 kr26 kr9 kr25.7 % Vart ifrån Sverige Sverige/ Belgien Sverige Italien Sverige Kina Grekland

 Vilka konsekvenser kan den livsstil vi har i västvärlden ge ?  Vi bidrar till u-ländernas fattigdom genom att vi ger dom våra överblivna produkter som i grunden framställts av dom, så att dom inte kan sälja sina egna produkter.  Det blir en enorm miljöpåverkan på grund av våran livsstil. Vi släpper ut farliga gaser, ämnen och kemikalier etc. Växthuseffekten påskyndas och ozonlagret förstörs. Klimatet blir varmare vilket kommer skapa framtida naturkatastrofer.

 Nämn några olika faktorer som påverkar människornas möjligheter att driva jordbruk och förklara på vilket sätt det påverkar.  Klimatet kan påverka människornas jordbruk. Marken kan vara för torr, salt eller blöt. Det finns anpassade plantor men alla kanske inte har råd med det. Man kanske inte ens äger mark. Ingen mark = ingen odling, ingen odling = inga pengar. Man kanske äger mark men är för fattig för att driva den.  Hjälpa dom fattiga i u-länderna att komma igång med jordbruket.  Befria dom från skulden!

 Resonera kring hur man skulle kunna göra för att förändra situationen för de fattiga länderna dels hur man skulle kunna göra för att det ska bli mindre miljöförstöring.  Om utvecklingen i u-länderna äger rum kommer miljöförstöringen bli en ännu större faktor. Nytt samhälle = nya bilar, bussar, flygplan osv. vilket innebär ännu mer avgaser och kemikalier.  U-länderna kanske har en annorlunda lösning på miljöproblemen än vi har. Nytt tankesätt?  Utvecklingen kanske blir annorlunda än den blivit i Europa. Den kanske kommer bli bättre, och kanske kan vi hämta inspiration från den.  Upplysa folk mer om de fattigas situation! Det känns inte som att folk förstår hur allvarligt det är, även fast det finns många reklamer på tv, radio och i tidningar.