Behövs tillväxt? 1
Hur ska det gå för Christina? 2
Åldersstruktur – 18 år 65 + år
Folkvandring! 4
Illusioner är farliga! Demokrati och välfärd är inte något som vi äger - de måste återskapas och försvaras, dag för dag. Om vi tar dem för givet förlorar vi dem 5
Vill du påverka? Frågan är inte om ändringar kommer - utan om du vill påverka hur de kommer! 6
Frågor kring tillväxt Hur mäter vi tillväxt? Hur har tillväxten sett ut historiskt? Varför behövs tillväxt? 7
Hur mäter vi tillväxt? Bruttonationalprodukt (BNP) BNP/capita BNP för ett land BNP för världen 8
Hur ser tillväxtens historia ut? Först, levde vi under miljontals år som jägare/samlare i en flock på 30 – 50 individer Sedan, var vi under några hundra år som bofasta jägare/ samlare på väg mot jordbruk och tamboskap levde vi under år som jordbrukare upplysningstiden öppnade för demokrati och industriell revolution under talen Nubor mer än hälften av jordens befolkning i städer Samtidigt svälter hundratals miljoner. 9
Världens BNP-tillväxt 10
BNP per capita världen, USD 11
Behövs tillväxt? total befolkning och extremt fattiga (miljoner) 12
Behövs tillväxt? Kan vi låta bli att hjälpa dem? Kan vi hjälpa dem utan tillväxt? 13
Kan vi låta bli att hjälpa? En snabbt växande andel av världens befolkning har tillgång till en bättre utbildning och ser på Internet hur andra lever. Den nya folkvandringen handlar om både * flykt från krig och elände och * flykt till hoppet om ett bättre liv. 14
Varför behövs tillväxt? Välfärdens finansiering i Sverige Välfärd 1.0 kommer (allt annat lika) att ha ett underskott i finansiering på över 200 miljarder år
Kostnad olika åldrar kostnad per individ 2012 (kommunsektorn) 16
Kostnad olika åldrar kostnad per individ 2012 (totalt) 17
Välfärd 1.0 svenskarnas ekonomiska stötskydd Svenskarnas tillgång på ”egna pengar” (fattigaste tiondelen till vänster, rikaste till höger) 18 Den fattigaste tiondelen Den rikaste tiondelen
Offentliga utgifter 2014! 19
Välfärd talets människosyn är - trots de nya forskningsresultaten - fortfarande en viktig utgångspunkt för sociallagstiftningen (Välfärd 1.0), liksom för hur vi utformat arbets- och bostadsmarknaderna 20
Välfärd 1.0 Problemet är att mycket vill ha mer när ”någon annan” betalar! Våra förväntningar på stötskydd känner inga gränser! 21
Lappande och lagande... Regeringen följande riktade (specialdestinerade) program i gång: AntalMiljarder program kronor Skolan 34 14,8 Sjukvården 14 6,9 Äldrevården 4 2,4 Stadsbyggande 4 2,8 Övriga (kommuner 12 2,0 Övriga (landstingen) 7 1,6 22
Så gör vi med invandrare! 23
Arbetsmarknaden Arbetsmarknadens regler är präglade av två perspektiv: Socialdemokratins historiska syn på företagandet som ett nollsummespel – det en tjänar förlorar en annan. Företagande är därmed ett utslag av själviskhet, girighet. Socialdemokratins ambition att skydda anställda mot denna girighet. 24
Arbetsmarknaden konsekvenser Varifrån kommer de skattepengar som betalar för Välfärd 1.0? 25
Lagstadgade lägstalöner 26
Lagstadgade lägstalöner 27
Lägstalöner Svenska lägstalöner: / kronor i månaden Euro TKR Sverige 1.965/ / Tyskland England Frankrike USA
Bostadsmarknaden Varför byggs det så få bostäder? Byggkostnadsutvecklingen Hyressättningsreglerna Kraven på tillgänglighet Tillgången på, och kostnaderna för mark. 29
Bostadsmarknaden byggkostnadsindex 30
Bostadsmarknaden 31
Välfärd 1.0 Vi har byggt samhällssystem som gjort individen beroende av ’samhället’ - och nu klarar inte ’samhället’ sitt uppdrag längre 32
Konsten att färdas väl genom livet Sociologen Aaron Antonovsky flyttade på sjuttiotalet fokus från externa faktorer som orsak till ohälsa till individens förmåga att hantera dessa faktorer som orsak till hälsa. 33
Konsten att färdas väl genom livet Sociologen Aaron Antonovsky flyttade på sjuttiotalet fokus från externa faktorer som orsak till ohälsa till individens förmåga att hantera dessa faktorer som orsak till hälsa. Han utvecklade begreppet ’känsla av sammanhang’ för att beskriva förutsättningen för att människor ska må väl, förbli friska. Vi människor, sade han, behöver ha en grundläggande upplevelse av att det som sker är förutsägbart, begripligt och meningsfullt. 34
Konsten att färdas väl genom livet social miljö En bra social miljö: minskar risken för dödsfall i hjärt-/kärlsjukdomar med 30 – 40 % minskar risken för demens/Alzheimers med 30 – 50 %. Vi vet också att en dålig social miljö är lika farlig för hälsan som att storröka! Ensamhet ökar risken för hjärt-/kärlsjukdomar, Alzheimers, fetma, sämre sömn, lägre motståndskraft mot infektioner, alkoholism, depressioner och självmordstendenser 35
Konsekvenser för Välfärd 2.0? Bygg på individens behov av att behålla befälet i sitt liv! Tänk ”incitament” och ”ansvar för egna val” – snarare än mer ingenjörskonst! Underlätta för alla att bygga samla resurser! 36
Frågan är inte om ändringar kommer - utan om du vill påverka hur de sker! 37
Vad får jag för att jag lever i en demokrati? 38
Vad krävs för att jag ska kunna leva i en demokrati? 39
Vad krävs av mig för att jag ska kunna leva i en demokrati? 40
Antal medlemmar i politiska partier 41
Dags att summera! Akuta påfrestningar: Vi blir för få som är i arbetsför ålder; Vi klarar inte att finansiera Välfärd 1.0; Vi utsätter människor som flytt för sina liv för omänskliga påfrestningar. 42
Dags att summera! Akuta påfrestningar: Vi blir för få som är i arbetsför ålder; Vi klarar inte att finansiera Välfärd 1.0; Vi utsätter människor som flytt för sina liv för omänskliga påfrestningar. Påfrestningarna förvärras av: Politiker som är rädda om sina egna jobb; 43
Dags att summera! Akuta påfrestningar: Vi blir för få som är i arbetsför ålder; Vi klarar inte att finansiera Välfärd 1.0; Vi utsätter människor som flytt för sina liv för omänskliga påfrestningar. Påfrestningarna förvärras av: Politiker som är rädda om sina egna jobb; Väljare som vill ha kvar sina ”bekväma” bidrag; 44
Dags att summera! Akuta påfrestningar: Vi blir för få som är i arbetsför ålder; Vi klarar inte att finansiera Välfärd 1.0; Vi utsätter människor som flytt för sina liv för omänskliga påfrestningar. Påfrestningarna förvärras av: Politiker som är rädda om sina egna jobb; Väljare som vill ha kvar sina ”bekväma” bidrag; Särintressen som sätter sina medlemmars nytta före landets; 45
Läs mer på: 46