Akut försämring av KOL (exacerbation) Ökad andfåddhet/tungandning Mer hosta Mer slem Purulent (färgat) slem Mer pip och väs Underbenssvullnad pga. vätskeretention Allmänpåverkan Cyanos, konfusion, hypoxi, koldioxidretention

Ofta beror en KOL-exacerbation på en luftvägsinfektion (bronkit) - virus och bakterier lika ofta Behandlingsprinciper vid KOL-exacerbation: Luftrörsvidgande mediciner Antibiotika Peroral steroid Vid svårare exacerbationer krävs sjukhusvård och iblan andningsunderstöd Akut försämring av KOL (exacerbation)

Respiratorisk insufficiens (andningssvikt) pO2 6,5 kPa Orsak: KOL (emfysem), lungfibros, cancer, post-polio, kyfo-skolios Symtom: andnöd, bensvullnad, trötthet, avmagring

Behandling Rökstopp Optimerad medicinsk behandling –Bronkvidgare, ev kortison, ev antibiotika, hjärtsviktsbehandling Nutrition Sjukgymnastik Syrgasbehandling (syrebrist) Ev nattventilator (CO 2 - retention)

Syrgasbehandling Krav Optimalt skick pO 2 < 7,5 kPa Icke rökare, ej gasspis > 16 tim/dygn Behandling Syrgaskoncentrator Ev O 2 tuber Blodgaskontroller Mål: pO 2 >9,0 kPa OBS! Ev förhöjt CO 2 – koldioxidretention

Lungcancer Vanligaste cancersjukdomen i världen Sverige: ca 900 fall/år 1950, idag ca 3000 Vanligare hos män än kvinnor, men frekvensen ökar hos kvinnor och sjunker hos män 4:e vanligaste cancerformen i Sverige Cancer som orsakar flest dödsfall i Sverige

Rökare, ex-rökare 80-90% Övrigt Passiv rökning Radon Asbest Yrkesexponering Luftföroreningar Ärftlighet Lungcancer - riskfaktorer Icke-rökare 10-20%

Lungcancer - symptom Varierande symtombild Hosta/ Blodhosta Viktminskning/nedsatt aptit Pneumoni(er) Bröstsmärta Andfåddhet Heshet Skelettsmärta Neurologiska symptom Hormonella rubbningar - förhöjt s-calcium

Lungcancer indelning: Småcellig (SCLC) Ca 20 % Icke småcellig (NSCLC) Skivepitelcancer Adenocarcinom Storcellig cancer Övriga Stadieindelning sker i TNM

Lungcancer utredning Rutin: Lungröntgen Datortomografi över lungor och övre buk Blodprover, bla lever, saltbalans, kalcium Lungfunktionsundersökning- spirometri Bronkoskopi Övrigt: Tex scintigrafi, PET, MRT

Lungcancer - behandling Kirurgi: NSCLC –Operabel tumör + patient (lungfunktion), ej metastaser Cytostatika –Kurativt syftande: SCLC –Palliativt: NSCLC Strålbehandling –Kurativt syftande (+ cytostatika): SCLC –Palliativt: Övrigt

Pneumothorax (luft i lungsäcken) Primär Unga, (”gängliga män”) Rökning Ärftlig risk Väderomslag- tryckfall? Sekundär Känd lungsjukdom : KOL/emfysem, tumör mm Traumatisk

Pleuranära lungblåsa Blåsan spricker- öppet bronk-pleura Pleuradrän med sug Negativt pleura- tryck – lungan expanderad Pleuratryck utjämnat- lungan faller ihop Pleuratryck negativt- lunga expanderar igen Spontan pneumothorax- mekanismer

Pneumothorax-forts Symptom Bröstsmärta, plötslig, andningskorrelerad Andfåddhet Behandling Liten: observation Större: dränbehandling Refraktär / recidiv: kirurgi (Ev kemisk pleurodes) Procent recidiv

Pleurautgjutning-vätska i pleura Många orsaker: - pneumoni/infektion - hjärtsvikt - malignitet - inflammatorisk systemsjukdom Vätskeinnehåll varierar beroende på orsak: blod, protein, celler, lymfa Pleurit (=inflammation i pleura): används ofta felaktigt för alla tillstånd med pleuravätska

Malign pleurit Primär tumör 5% (mesotheliom) Asbest Rökning ej riskfaktor Prognos: dålig Sekundär tumör 95% (metastaser) Lungcancer, bröstcancer, äggstockscancer mm Prognos: varierar

Symptom Dyspné Hosta Smärta –ibland; och då oftast initialt Tyngdkänsla Asymptomatiska (25%)

Pleurodes Indikationer Recidiverande pleurit Tappning bör ha givit symtomlindring Hyfsat allmäntillstånd och rimligt lång förväntad överlevnad Genomförande Tappning + luftinlägg Thorakoskopi –Inspektion –Biopsier –Dräninläggning Pleurodes –Retande ämne (mepakrin, talk) sprutas in och inflammationen leder till hopläkning av pleurabladen och lungan hålls expanderad

Tuberkulos Mycobakterier = ”syrafasta stavar” Tuberkulos: –M. tuberculosis, (bovis) Atypisk mykobakterios: –M. Avium intracellulare mfl Infektion är inte detsamma som sjukdom

Tuberkulos- Global situation Hela jordens befolkning 33% infekterade 10 milj insjuknar i TBC/år 3 milj dör i TBC/år

Tuberkulosförloppet I lungan fagocyteras bakterien av makrofager som inom ett par månader bildar granulom, i denna fas har man vanligen milda symptom Efter månader-årtionden (eller aldrig!) aktiveras sedan sjukdomen igen (och kan spridas till flera organ) och ger mer symptom. Granulomen växer och smälter samman och innehållet kan tömmas till en bronk eller till lungsäcken. Kvar finns en luftförande hålighet sk cavern. Det bakterierika innehållet hostas upp och smittar = “öppen TB”

Diagnos-lungtuberkulos Lungröntgen Sputumprov Bronkoskopi (Ventrikelsköljning) Direktmikroskopi Odling: 6-8 veckor-resistensmönster Snabbtester: PCR m fl PPD - hudtest med tuberkulin

BCG-vaccination _ + Levande vaccin Biverkningar Viss skyddseffekt Riskgrupper

Behandling 3-4 antibiotika (tuberkulostatika) Lång behandlingstid: minst 6 månader ”Tuff” behandling - biverkningar vanliga

Pneumoni Akut infektion i lungparenkymet Vanligtvis orsakad av bakterie, men även virusorsakad förekommer (tex SARS!) Samhällsförvärvad-sjukhusförvärvad (=nosokomial) Predisponerande faktorer: - lungsjukdom, tumör, nedsatt ciliefunktion mm - immundefekt - narkos/intubering - imobilisering - kräkning - aspiration - nedsatt allmäntillstånd

Klinisk bild Lätt-svår allmänpåverkan Feber Hosta Hållsmärta Andfåddhet Övrigt: mag-tarmsymptom och huvudvärk

Diagnos Klinisk bild + lungauskultation Blodprover; vita blodkroppar, sänka, CRP Lungröntgen Odling:sputum, nasopharynx, blod Bronkoskopi Serologi

Behandling Allmäntillstånd avgör behandlingsnivå Antibiotika dagar (vanligen) 21 dagar (tex legionella) Prognos: God i allmänhet Mortalitet: Terminalt sjuka, åldringar, predisponerande faktorer Kontroll 6 veckor med lungröntgen - tumör?

Bronkiektasier Säckformiga utbuktningar i bronkerna Förvärvade Recidiverande infektioner - immunbristsjukdomar - cystisk fibros mm Medfödda

Symptom Variga, rikliga upphostningar, ofta blodiga och ofta korrelerade till kroppsläge Recidiverande feber Recidiverande pneumonier (samma område)

Utredning/ behandling Datortomografi (syns oftast inte på lungröntgen men röntgen kan användas för att följa förloppet och se pneumonier) Odlingsprov-ofta återkommande bakterie Dränage teknik - sjukgymnastik Antibiotika Ev kirurgi: lobektomi/lungtransplantation

Interstitiella lungsjukdomar Vid interstitiella lungsjukdomar föreligger en inflammation i alveoler och stödjevävnad (interstitiet) i lungan. Inflammationen ger upphov till ärrbildning dvs bindvävsinlagring, sk fibros Fibroseringen gör lungan stel och ger upphov till en restriktiv ventilationsinskränkning Spirometri visar nedsatt VC, nedsatt TLC och diffusionskapaciteten är ofta också nedsatt

Interstitiella lungsjukdomar Primär lungfibros (fibroserande alveolit) är en ovanlig, men allvarlig sjukdom med oklar genes. Rökning utgör dock en riskfaktor Ofta ses interstitiell lungsjukdom med inflammation och fibrosbildning sekundärt till, eller i samband med, andra sjukdomar, tex reumatoid artrit, systemisk skleros, SLE, sarkoidos och vaskuliter eller efter exponering för skadliga ämnen, tex kisel, eller läkemedel, tex vissa cytostatika

Interstitiella lungsjukdomar Symptom: – oftast smygande debut med tilltagande andfåddhet och ev torrhosta, men kan debutera akut –Mycket varierande förlopp, kan sluta med respiratorisk insufficiens Utredning: –Röntgen och datortomografi, bronkssköljning med cellanalys och biopsi, spriometri och blodprover

Interstitiella lungsjukdomar Behandling: –Utsättande av utlösande läkemedel eller upphörd exponering –Behandling mot grundsjukdom, tex reumatisk sjukdom eller systemsjukdom –Syrgasbehandling om respiratorisk insufficiens –Vid tecken till aktivitet: Steroider, cytostatika