Stroke

Fakta insjuknar varje år insjuknar varje år är nyinsjuknanden är nyinsjuknanden 20 % är under 65 år 20 % är under 65 år Stigande incidens med ökande ålder Stigande incidens med ökande ålder efter 40 årsåldern fördubblas incidensen vart 10:e år efter 40 årsåldern fördubblas incidensen vart 10:e år

Medelålder för kvinnor 77 år, män 73 år Medelålder för kvinnor 77 år, män 73 år Nr 1 orsak till fysiskt handikapp Nr 1 orsak till fysiskt handikapp Nr 2 orsak till demens Nr 2 orsak till demens Nr 3 orsak till död (12%) Nr 3 orsak till död (12%) (1=ischemisk hjärtsjd, 2=cancer) (1=ischemisk hjärtsjd, 2=cancer)

Fler vårddagar på sjukhus/sjukhem än någon annan somatisk sjukdom Fler vårddagar på sjukhus/sjukhem än någon annan somatisk sjukdom vårddagar på sjukhus vårddagar på sjukhus Genomsnittlig kostnad för en strokepatient kr/år, totalt 12,3 miljarder/år Genomsnittlig kostnad för en strokepatient kr/år, totalt 12,3 miljarder/år högre för kvinnor än män, pga de är äldre och har sällan en hemmavarande partner som kan vårda dem högre för kvinnor än män, pga de är äldre och har sällan en hemmavarande partner som kan vårda dem

Typer av stroke 80 – 85 % infarkt 80 – 85 % infarkt 10 – 15 % blödning 10 – 15 % blödning 5 % övriga orsaker 5 % övriga orsaker

De viktigaste diffdiagnoserna EP/postiktala symtom EP/postiktala symtom Hjärntumör Hjärntumör Metabola rubbningar - hyperglykemi - hypoglykemi - hyponatremi Metabola rubbningar - hyperglykemi - hypoglykemi - hyponatremi SDH, epiduralhematom SDH, epiduralhematom Encefalit Encefalit Sepsis Sepsis Migrän Migrän Psykogena bortfall Psykogena bortfall 29% har inte stroke/TIA 29% har inte stroke/TIA

Riskfaktorer Individnivå Individnivå Höggradig, symtomgivande carotisstenos Höggradig, symtomgivande carotisstenos FF, tid TIA/stroke FF, tid TIA/stroke Diabetes Diabetes Hypertoni Hypertoni Rökning Rökning Låg fysisk aktivitet Låg fysisk aktivitet Befolkningsnivå Befolkningsnivå Hypertoni Hypertoni FF FF Diabetes, låg fysisk aktivitet Diabetes, låg fysisk aktivitet Rökning Rökning TIA/stroke, carotisstenos TIA/stroke, carotisstenos

Strokeinsjuknande skulle kunna minskas med 1/3 om 50 % av de med icke upptäckta/ej bra behandlade riskfaktorer åtgärdades adekvat Strokeinsjuknande skulle kunna minskas med 1/3 om 50 % av de med icke upptäckta/ej bra behandlade riskfaktorer åtgärdades adekvat

Hypertoni 45 % av alla stroke kan förklaras med bristande BT-kontroll… 45 % av alla stroke kan förklaras med bristande BT-kontroll… Exponentiell riskökning både sBT och dBT Exponentiell riskökning både sBT och dBT BT-sänkn 2 mm Hg  10 % minskad risk för stroke och CVD BT-sänkn 2 mm Hg  10 % minskad risk för stroke och CVD BT-sänkning 10 mm Hg  30 % riskreduktion BT-sänkning 10 mm Hg  30 % riskreduktion

Risk för återinsjuknande i stroke är 5 – 15%/år Risk för återinsjuknande i stroke är 5 – 15%/år För TIA-pat är risken för insjuknande i stroke 10% de första 7 dagarna 15% inom 3 månader För TIA-pat är risken för insjuknande i stroke 10% de första 7 dagarna 15% inom 3 månader

Risk för 2:a vaskulära händelsen Riskökn för MI stroke Om första =MI stroke2-3 9 PAD 4 2-3

Enskilt viktigaste prognostiska faktorn för korttidsöverlevnad är medvetan- degrad tidigt efter insjuknandet Efter 3 månader lever >90% som är vakna vid inkomst till sjukhus >90% som är vakna vid inkomst till sjukhus 50% som är medvetandesänkta men väckbara 50% som är medvetandesänkta men väckbara 20% av de som är komatösa 20% av de som är komatösa

Sämre prognos om samtidig hjärtsvikt Sämre prognos om samtidig hjärtsvikt Även diabetes ger sämre prognos Även diabetes ger sämre prognos 2/3 av strokepat har rubbad glukosomsättning… 2/3 av strokepat har rubbad glukosomsättning… 30 min motion/dag minskar risken 58% att IGT utvecklas till diabetes under 7-årsperiod

Skydda hjärnan – hur? Kroppstemp <37,5 Kroppstemp <37,5 Normoglykemi Normoglykemi Inget glukosdropp de första 2 dygnen Inget glukosdropp de första 2 dygnen Låt BT vara de första 5 dygnen (om ej <220/120) Låt BT vara de första 5 dygnen (om ej <220/120) Undvik krampanfall Undvik krampanfall Undvik FF Undvik FF Höjd huvudände 30 grader om blödning Höjd huvudände 30 grader om blödning Snabb duplexus Snabb duplexus

Kardiella embolier 25% av pat m hjärninfarkt har kardiell embolikälla 25% av pat m hjärninfarkt har kardiell embolikälla 2/3 av embolierna når hjärnan 2/3 av embolierna når hjärnan 3:e vanligaste orsaken till cerebral infarkt 3:e vanligaste orsaken till cerebral infarkt Parox FF minst lika farligt som kroniskt FF Parox FF minst lika farligt som kroniskt FF ASD kan ge paradoxal emboli vid Valsalvamanöver ASD kan ge paradoxal emboli vid Valsalvamanöver i Norden får tromboemboliska komplikationer av FF, varav 1/3 är invalidiserande eller fatala i Norden får tromboemboliska komplikationer av FF, varav 1/3 är invalidiserande eller fatala

WARAN !!! WARAN !!!

Blödningsrisk vid Waranbeh INR 2-3 i 75 % av mätningar INR 2-3 i 75 % av mätningar  1,5% risk/år  1,5% risk/år INR 2-3 i 60 % av mätningar INR 2-3 i 60 % av mätningar  3,7% risk/år  3,7% risk/år Jämför med risk för återinsjuknande i stroke på 5-15%/år Jämför med risk för återinsjuknande i stroke på 5-15%/år