Geriatrik- Åldrande - Mirek Surowiak Geriatriska Kliniken Karolinska Universitetssjukhus Huddinge.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Vårt blodomlopp Våra celler behöver hela tiden syre och olika näringsämnen.
Advertisements

Biologi 2 Niklas Dahren Hälsingegymnasiet
Tarmar, Levern, Njurar, Tänder, Hjärna, Nerver, Öga, Öra, Näsa, Tunga
”Ett skratt förlänger livet”
Ben- och fotsår ur Hudklinikens bildarkiv
Sinnena 4C Vt 2013.
Männisokroppen.
Människokroppen.
Hjärtat Hjärtat är en muskel, som är något större än din knutna hand. Hjärtats uppgift är att pumpa runt blodet i din kropp. Hjärtat har fyra sammankopplade.
HUR FUNGERAR KROPPEN? Bild 2
Viaskolan Ht – 13 Ninweh, Ilona & Björn
Cellen.
att förebygga fall, trycksår och undernäring
Cellen och dess delar.
Fira med oss.
Egenvård Virus eller bakterie? Förkylning Lunginflammation Halsfluss
Näringsämnen i kroppen
Idrottsskador.
Min hälsa Nu och i framtiden!!! Varför skall vi träna/röra på oss?
Sjukdomar i stöd och rörelseorganen. Artros Ledbrosket förstörs. I början förkommer smärta vid belastning, senare även då man är stilla. Minskar ledens.
En liten pp om vårt energisystem
Matsmältningssystemet
Träningslära Kondition
Hud, skelett och muskler
Mutationer – en förändring i arvsmassan
Mål: Människans organsystem, organens namn, placering och funktion.
En pp om blodomlopp och andning alltså andningsystemet
Äldres mat och hälsa Undernäring och hälsoekonomi
Idrott och hälsa Vannhögskolan
Blodet … och transporterna I vilka delar av kroppen finns det blod?
Blodomloppet och blodet
Mutationer – en förändring i arvsmassan
Vilka sjukdomar lider finländare av?
Människan som organism
”Varför tar du dina droppar?”
RÖRELSESYSTEMET.
Teorigenomgång Teori – ca. 30 minuter. Vilka är vi? Vad är puls?
Ögat Ögat sett i genomskärning.
Sinnesorgan, nervsystem, hjärna, hormoner
Fysisk aktivitet, kost och hälsa
Kroppens organ.
Historik Omkring år 1600 konstruerades de första mikroskopen. Då blev det möjligt att tränga in i en värld som tidigare varit okänd för oss människor.
Äldres hälsa och ohälsa
Atomfysik och kärnfysik
Fysikaliska arbetsmiljöfaktorer
Allt om ögat med Felix Mortensen av Danmark.
BIOLOGI - Människokroppen
Musklerna Ca 50 % av kroppsvikten.
Läkemedel och Äldre Geriatrikdagen i Norrköping 2016 Mirek Surowiak, spec.läkare i geriatrik.
Hjärtat & Blodomloppet
Nervsystemet styr din kropp
UTHÅLLIGHET (KONDITION) Uthållighet är förmågan att stå emot trötthet vid långvarig belastning UTHÅLLIGHET Aerob Anaerob En persons uthållighet kan testas.
BALANS SE-HÖR-GÖR-DAGEN SE-HÖR-GÖR-DAGEN Högskolan Dalarna Leg. Sjukgymnast Helena Fridberg, Högskolan Dalarna Leg. Sjukgymnast Christina Mahammid,
TYP 1 DIABETES OM DIABETES TYP 1 BRITT-MARIE WEIDBY SEPTEMBER 2013.
KOST Varför måste vi äta och dricka? En bil behöver bränsle för att fungera. Med kroppen är det likadant, den behöver bränsle för att orka leka, springa,
Pharmanex® Bone Formula
ÖGAT Regnbågshinna, ger färgen på dina ögon! Näthinnan Pupill
MÄNNISKOKROPPEN Biologi åk 7 HAGABODASKOLAN – VALDI IVANCIC.
Rörelseappartaten - Skelett & muskler
Näringsämnen i kroppen
Hjärtat och blodomloppet
Matspjälkningen.
Anatomi - hur är din kropp byggd?.
Respirationssystemet
Människokroppen - celler i samarbete
Hjärnan Hjärnan som är skyddad av kraniet och av hjärnhinnor, omges av vätska som hjälper till att dämpa eventuella stötar mot huvudet. Hjärnan är aktiv.
Öppna jämförelser Säker vård-2015 (-16) års resultat
Munhälsans betydelse för allmänhälsan och livskvalité
Presentationens avskrift:

Geriatrik- Åldrande - Mirek Surowiak Geriatriska Kliniken Karolinska Universitetssjukhus Huddinge

Gerontologi: läran om åldrandet Geriatrik: läran om det sjuka åldrandet

Antal personer 80+ (Källa: Statistiska Centralbyrån)

Vanliga diagnoser hos äldre  Hjärt/kärl sjukdom: - Hypertoni hos 25% av FF hos 10% av 75+ och 30% av 90+ -Hjärtsvikt: 10% av 80+ har hjärtsvikt  Stroke: - 750/ , dubblering var 10 år efter 55 åå  Frakturer: - Kotkompressioner 25% av kvinnor, 10% av män vid 85åå, - ca höftfrakturer/år

Andra vanliga diagnoser hos äldre Parkinson KOL Diabetes Depression Demens Konfusion Osteoporos

Geriatrik = kompetens inom Internmedicin Infektionsmedicin Ortopedi Psykiatri Neurologi Endokrynologi

Den geriatriska patienten: Svikt i flera organsystem – och svikt i ett medför svikt i flera Små marginaler Förlorad social säkerhet Avsaknad av symtom eller ”fel” symtom Storkonsumtion av sjukvård sista 1 – 2 åren av livet

När blir man gammal? Finns ingen precis definition på ”gammal” Vanligen avses dock 65 år och äldre Äldre befolkningen mycket heterogen – kronologisk ålder motsvaras inte alltid av biologisk ålder Inom geriatriken talas ofta om yngre- äldre (65–79 år) och äldre-äldre (80 år och över)

Speciella diagnostiska problem hos äldre 1. Multipatologi flera sjukdomstillstånd uppträder samtidigt 2.Svårt att avgränsa sjukdomssymtom från det normala åldrandet 3.Sjukdomssymtomen blir vagare vid högre ålder 4.Den äldre patienten behöver mer tid för att beskriva och förklara sina symtom

Teorier om åldrandet Genetiska teorier:Den biologiska klockan Biokemiska teorier:Fria radikaler Fysiologiska teorier: Neuroendokrina förändringar Immunsystemets åldrande Barker-hypotesen: Intrauterina förhållanden kan programmera sjuklighet senare i livet

Det biologiska åldrandet Akumulering av skador Med tiden tilltagande försämring i organsystemens kapacitet ◦Förändringar i celler ◦Vävnader ◦Organ

Det biologiska åldrandet Åldersutveckling varierar mellan vävnader och uppkommer genom ackumulerade skador på cellernas funktioner Försämring beror på ◦oxidativ stress ◦Glykerering ◦mutationer

Det biologiska åldrandet oxidativ stress ◦I mitokondrier produceras energi ◦Energin binds i energirika molekyler ◦I processen bildas reaktiva atomer (syret) därefter reaktiva molekyler bl annat vätesuperoxid, hydroxylgrupper ◦H 2 O 2 leder till reaktiva syreföreningar. ◦Proteiner, DNA, fettsyror, cellmembran skadas

Det biologiska åldrandet oxidativ stress bidrar till: ◦Ischemisk hjärtsjukdom ◦Cancer ◦Demenser ◦Andra degenerationer i hjärnan t.ex.  Parkinson sjukdom

Det biologiska åldrandet Glykerering (bl. annat vid diabetes) ◦Glukos irreversibelt förändrar strukturen inne och utanför cellerna – bindning till proteiner ◦Det bildas AGE (advanced glycosylated endprodukt) ◦Ackumulation i senor och ledband ◦Ackumulation i ögats lins – leder till grå starr ◦Ackumulation i basal-membraner  Kärlsammandragning  Proppbildning

Det biologiska åldrandet Glykerering ◦Skydd finns inte ◦Bästa prevention att hålla blodsockerkoncentrationen låg

Det biologiska åldrandet Mutationer (plötsliga förändringar i arvsanlagen) ◦Mutationer i generna successivt ansamlas ◦Mest i celler som slutat dela sig ◦Sviktande cell funktion påverkar vävnaderna och de organ som de ingår i. ◦Kroppens möjlighet att klars stress och skador försämras alltmer med stigande åldern

Åldersförändringar på makronivå - Huden epidermis ◦Förnyelse ändras från 2-3 veckor hos yngre till det dubbla efter 70-årsåldern ◦Antalet melanocyter minskar och huden blir blekare  Pigmenteringen förändras  Ställvis försvinner  Stälvis klumpar sig samman ◦Vattenhalten minskar och medför torrare hud som lätt kan ge klåda

Åldersförändringar på makronivå - Huden Dermis ◦20% tunnare ◦Kollagen halveras ◦Elastisk fibrerna förlorar ◦Nästan helt sin funktion ◦med åren ◦60% mindre produktion från talgkörtlarna ◦Sårläkning fördubblas från 30 =>70 års åldern

Åldersförändringar på makronivå - Huden Fotoåldrandet - soleffekter på huden ◦UV ljuset förändrar hornlagret  Elastiska fibrerna fragmenteras  Kollagen minskar medan grundsubstansen ökar med inslag av inflammation  Man får en rynkig hud av läderkaraktär ◦ Hypo eller hyperpigmenterad Håret växer långsammare och kroppsbehåringen förändras

Geriatrisk dermatologi Klåda Den vanligaste orsaken är torr hud. Beror på nedsatt vattenhalt i huden, varför hornlagret lätt torkar ut. Eksem Särskild på medialsidan av underbenen vanliga hos äldre (sk hypostatiskt eksem). Patienten har ofta anamnes på djup ventrombos eller kommunikant- insufficiens.

Bensår Venös insufficiens orsakad av djup ventrombos, kommunikantinsufficiens och nedsatt arteriell genomblödning pga arterioskleros är vanliga orsaker till sår på nedre extremiteten. Det venösa såret är oftast smärtfritt, stort och välavgränsat och förekommer ofta i ankelregionen nära den mediala malleolen. Ofta ses ett hypostatiskt eksem runt såret. Såret kan uppträda spontant eller efter trauma.

 Ischemiska sår Ses distalt på tår, fotryggar, hälar. Smärtsamma sår, täckta av nekros. Huden runt såret är blek och kall. Avsaknad av eller svaga perifera pulsar.  Trycksår Ses hos gamla patienter som blivit sängliggande efter exempelvis en stroke eller benbrott. Anemi, malnutrition och kroniska sjukdomar är andra riskfaktorer. Såret uppkommer alltid pga tryck mot utskjutande ben som ryggrad, höfter och hälar, vilket leder till kapillär- kompression med nedsatt cirkulation, vävnadsskada och nekros som följd. En lätt rodnad över området är första tecknet på trycksår under utveckling.

Trycksår 40% i sacrumregionen 30% på hälarna Läkningsfördröjning pga: Fortsatt lokalt tryck Nekrotisk såryta Lokal infektion Låg 0 2 -tillförsel (tryck, art.skleros)

Verruca seborrhoicum: Den vanligaste tumören hos äldre, benign, lokaliserad till huvud, hals och bål, välavgränsad, gulbrun till svart, Vanligast 2-3 cm i diameter. Tumörer : Verruca seborrhoicum

Välavgränsad, ljusröd till brun förändring på ljusexponerad hud, vanlig på handryggar och i ansiktet, benign övergår i ett par % i skivepitelcancer. Tumörer : aktinisk keratos

Basalcellscancer (basaliom): Vanligaste typen av hudcancer, förekommer efter medelåldern, långsamt växande, lokalt invasiv, metastaserar sällan, vanlig i ansiktet. Tumörer : basaliom

Förekomsten ökar med åldern, rödbrunt eller hudfärgat plaque som så småningom går i nekros och ulcererar, vanlig lokaliserad till ansikte eller handryggar. lokalt invasiv Tumörer : Skivepitelcancer

Tumörer : Malignt melanom Associerat med UV-exposition. Obs! Kliande, växande, blödande, oregelbunden färg/form. Aggressivt växande, fjärrmetastaser.

Åldersförändringar på makronivå - - hjärt och kärlsystemet Hjärtat ◦Minskad fyllnadsvolym ◦Förlängd fyllnadsfas ◦Vänter förmak(som pumpar blod i kammare) förstoras  Risk för förmaksflimmer => STROKE Aortaklaffar stelare –> stenos = motstånd Bindväv inlagring i sinusknutan ◦Förmaksflimmer ◦Arytmi

Åldersförändringar på makronivå - hjärt och kärlsystemet Hjärtfrekvens ◦Lägre den maximala i samband med ansträngning  20 åå – 200/min  Minskning med 2-3 slag per år (100 vid 70 åå) ◦ Mindre adrenalin receptorer ◦Samma i vila

Åldersförändringar på makronivå - luftväggarna alveolyta ◦ca 75 m2 vid 20 åå ◦ca 50 m2 vid 80 åå gasutbyte i alveolerna minskar ◦tunnare väggar ◦minskad antal kapillärer residualvolym (mängd luft kvar efter utandning) ◦25% vid 25 åå ◦40% vid 80 åå ◦70% vid 100 åå

Åldersförändringar på makronivå: - luftväggarna = Lungorna verkningsgrad och syresättning minskar

Åldersförändringar på makronivå - magtarm kanalen Mun och svalg ◦Tunnare slemhinna ◦Opåverkad salivproduktion ◦Käkbenet tillbakabildas  Tandcementen kommer fram- risk för karies Nedsatt koordination av sväljningsrörelser ◦felsväljning och aspiration

Åldersförändringar på makronivå - magtarm kanalen Magsäcken ◦Minskad tonus i övremagmunnen  Halsbränna Saltsyra oförändrat Minskad produktion av bikarbonat, mucin, PgE

Åldersförändringar på makronivå - magtarm kanalen Tunntarmen ◦Tarmludden och tarmyta oförändrat ◦Försämrad rörlighet som svar på föda= förstoppning ◦Avtagande absorbtion av  Kalcium  Järn  Laktos  Vitamin D  En del spårämnen

Åldersförändringar på makronivå - rörelseapparaten Muskulaturen ◦Muskelmassan minskar ◦Muskelstyrkan minskar 30-50% ◦Typ I fibrerna reduceras i mindre omfattning och därför ökar relativt sett ◦I första hand de snabba typ II fibrerna atrofierar och försvinner först ◦Försämrad muskelfunktion med sämre precision (mindre motorenheter)

Sarcopeni Förlust av muskelmassa, styrka samt ökad uttröttning orsakad av ålder Hos friska äldre beror inte detta på ökad nedbrytning utan på minskad muskelsyntes

Åldersförändringar på makronivå - rörelseapparaten Brosk och leder ◦Brosk har begränsad läkningsförmåga som försämras ytterliggare med stigande åldern ◦Antal broskcellerna minskar ◦Lederna blir stelare ◦Rörelseomfång minskar ◦Minskad tålighet för  Belastning  Brosket spricker, blir mjuk och försvinner ur leden (artros)

Åldersförändringar på makronivå - rörelseapparaten Skelettet ◦Benmassan ökar upp till åå ”peak bone mass” ◦Kvinnor 15-25% lägre benmassa än men ◦Från åå förlust av benmineral  0,5% per år för männen  1% per år för kvinnor ◦ Kring menopausen 2- 5% per år i 5-10 årefter menopausen 1% per år ◦Efter 70 åå accelerering för båda könen

Åldersförändringar på makronivå - nervsystemet Hjärnans vikt minskar med ca 10 % Stor reservkapacitet trotts åldersrelaterad degeneration upp till % i vissa delar av hjärnan Nätverken mellan neuronen blir allt glesare Neurotransmittorer minskar

Åldersförändringar i nervsystemet - frisk hjärna och demens

Åldersförändringar på makronivå - sinnesorganen Synen ◦Minskad tårproduktion -> torra ögon ◦Hornhinnan mer gråaktig och reagerar sämre för olika skadliga retningar ◦”Arcus senilis” degenerationsring utan funktionell betydelse ◦Linsen fotooxiderar – grå starr ◦Linsens elastisitet minskar (ackommodation avtar vid 60 åå - läsglasögon)

Åldersförändringar på makronivå - sinnesorganen Synen ◦Glasskroppen skrumpnar  Synfältsbortfall ◦Näthinnan blir tunnare

Vanliga ögonsjukdomar hos äldre  Katarakt = grå starr 50% av befolkningen över 75 år lider av grå starr. Orsakas av att olösliga proteiner ansamlas i linsen som blir grumlig. Behandling: Operation (linsen avlägsnas).  Glaukom = grön starr 5% hos befolkningen över 70 år. Orsakas av för högt tryck intraokulärt, kan leda till skador på synnerven. Behandling: Ögondroppar.  Senil maculadegeneration- Åldersförändringar i gula fläcken Orsakas av degenerativa förändringar i ögonbotten, i gula fläcken, som är centrum för det skarpa(färg) seendet (tappar) (torr sakta/våt snabb) Behandling:– våt laser/torr ingen

Åldersförändringar på makronivå - sinnesorganen Hörseln ◦Ytterörat  Segt och torrt vax som lätt bildar proppar  Trumhinnan förtjockas och rör sig sämre ◦Degeneration i hörselbenen ◦Innerörat  Degeneration av hårceller  Förlust av neuron i hörselnerven

Åldersförändringar på makronivå - sinnesorganen Balansen ◦Efter 70 åå bortfall av balansorganets celler ◦Reduktion av nervfibrer i nerv VIII = YRSEL, BALANSPROBLEM, FALL

Åldersförändringar på makronivå - urinvägarna Urinblåsan och urinröret ”Svarare både att bli av med urinen och att behålla det”

Åldersförändringar på makronivå - urinvägarna Trängningsinkontinens ◦Minskad blåsvolym (500 > 300) ◦Residualvolym (svagare glatt muskulatur) ◦Fördröjd tömningsreflex (”Det är brottom” - reflex till vattenkasstning utlöses förs när blåsan nästan överfylld =Frekventa och starka trängningar = TRÄNGNINGSINKONTINENS

ANSTRÄNGNINGINKONTINENS STRESSINKONTINENS Urinblåsan och urinröret hos kvinnor ◦Bäckenbottensmuskulatur tillbakabildas tillsammans med menopausen  Urinläckage vid ◦ Ökad buktryck som vid hosta, nysning eller skratt ◦ Ökad tryck i blåsan

Åldersförändringar på makronivå - urinvägarna Urinblåsan och urinröret hos MÄN ◦Hos över 80% av äldre män förstoras prostatan i regeln efter 40 åå ◦Urinblåshals pressas samman ◦Urinpassagen försvaras  Svag urinstråle  Igångsättningssvarigheter  Residual urin

tack för Er uppmärksamhet