Tiggarna på våra gator – hur ska vi förhålla oss? Lars Calmfors Kungl. Myntkabinettet 25 november 2015

Farhågor inför EUs utvidgning Diskussion om social turism/välfärdsturism - utnyttjande av vårt sociala välfärdssystem Men i stället tiggare som vädjar till vår privata givmildhet

Calmfors, L., ”Tiggarna på våra gator – hur ska vi förhålla oss?” i Swedenborg, B. (red.), Svensk ekonomisk politik – då, nu och i framtiden. Festskrift tillägnad Hans Tson Söderström, Dialogos 2015.

Motstridiga känslor Negativa känslor Vill helst inte se fattigdom på nära håll Irritation över ständiga uppmaningar att ge Positiva känslor ”Relation” till tiggare som vi ständigt möter Möjlighet ”göra goda gärningar”

Mina egna förhållningssätt Inte ge därför att människor bör försörja sig genom eget arbete. Ge till dem som utför en aktiv motprestation – musik i tunnelbanan – men inte till passiva tiggare. Inte ge till dem som musicerar i tunnelbanan därför att jag blir störd. Ge till just passiva tiggare därför att de ser ut att vara i särskild nöd. Ge gåvor in natura – mat eller kläder – i stället för pengar.

Enkla lösningar Det är inte ett problem för oss utan bara för Rumänien och andra hemländer Förbjud tiggeri Förbjud gåvor till tiggare (Bo Rothsteins förslag)

Ställningstaganden Som enskilda individer Som samhällsmedborgare

Vårt individuella agerande - utgångspunkter Avtagande marginalnytta - interpersonella jämförelser? Omfattningen av en aktivitet beror dess förväntade nytta i förhållande till andra aktiviteter - gåvor innebär högre förväntad inkomst av att komma hit och tigga Negativa externaliteter - obehag för andra se fler tiggare - dåligt för anförvanter i hemlandet - normer om att tiggeri är ett sätt att försörja sigupprätthålls bland romer: permanentning av utanförskap - normer i det svenska samhället påverkas (Svante Nycander)????

Alternativt individuellt förhållningssätt Ta ställning till hur mycket du kommer att ge till tiggare det närmaste året Ge i stället detta belopp till organisationer som hjälper romer på plats i hemlandet - mer effektiv hjälp - större träffsäkerhet - höjning av den förväntade inkomsten i hem- landet jämfört med Sverige

Tidsinkonsistensproblem Svårt hålla fast vid strategin när vi möter tiggare här Tidsinkonsistenta preferenser Många kommer att fortsätta ge till tiggare här – men sannolikt mindre Fortfarande höjning av den förväntade inkomsten i hemlandet jämfört med Sverige Vi ger totalt sett mer

Når gåvor till hemländerna fram? Utbredd korruption Många tycks bekymra sig över det Argument för att ge via svenska eller internationella organisationer De flesta har kyrklig anknytning Förslag om särskild insamlingsstiftelse (Per Kågeson) - politiska partier - berörda företag (livsmedelshandeln) - kommuner

Agerande på samhällsnivå ”First best” är att hemländerna själva åtgärdar sina fattigdoms- och integrationsproblem - all anledning för oss utöva påtryckningar - utnyttja existerande EU-stöd Mer generösa transfereringar från andra EU- länder - mindre krav på medfinansiering - moral hazard

Insatser av socialtjänsten och samhällets acceptans för olagliga boenden i Sverige Basala hjälpinsatser (enkla härbärgen, mat, kläder, toaletter i tältläger) Mer tillåtande attityd till olagliga boenden Den förväntade nyttan av att tigga i Sverige ökar Effekterna på migrationen hålls tillbaka av att den privata givmildheten trots allt är begränsad - mindre gåvor per tiggare om tiggarna blir fler

Jobb i Sverige för tiggarna? I samklang med arbetslinjen Varför har inte jobb kommit till i privat sektor? - sannolikt mycket låga reservationslöner - arbetsuppgifter som inte utförs Avsaknad av utbildning och språkkunskaper - bara mycket enkla uppgifter Troliga motargument - ”osund konkurrens” - ”exploatering av människor i underordnad situation”: ny under- klass? Offentlig sektor? - kommunerna - statliga arbetsmarknadsprogram

Harris-Todaro-modellen Arbetsmarknadsekonomisk modell som använts för att analysera migration från landsbygd till stad i utvecklingsländer Människor på landsbygden har ett val - stanna kvar och få låg men säker inkomst - flytta till staden där man antingen får jobb med hög inkomst eller blir arbetslös med lägre inkomst än på landsbygden Så många flyttar att den förväntade inkomsten i staden blir densamma som den säkra inkomsten på landsbygden Den förväntade inkomsten i staden = Sannolikheten att få jobb i staden × Inkomsten som sysselsatt + Sannolikheten att bli arbetslös i staden × Inkomsten som arbetslös Sannolikheten att få jobb = Sysselsättningsgraden = Antalet sysselsatta migranter/Totala antalet migranter Sannolikheten att bli arbetslös = 1 – Sysselsättningsgraden = 1 – Antalet sysselsatta migranter/Totala antalet migranter

Harris-Todaro-modellen forts. Så många migrerar till staden att: Inkomsten på landsbygden = Sysselsättningsgraden × Inkomsten som sysselsatt i staden + (1 – Sysselsättningsgraden) × Inkomsten som arbetslös i staden Så många migrerar till staden att det blir arbetslöshet där Arbetslösheten sätter en gräns för hur många som migrerar - visserligen högre inkomst för sysselsatt i staden men den förväntade inkomsten hålls nere av risken för arbetslöshet

Harris-Todaro-modellen för tiggare Inkomsten i hemlandet = (Antalet sysselsatta/Antalet migranter) × Inkomsten som sysselsatt i Sverige + (1 – Antalet sysselsatta/Antalet migranter) × Inkomsten av att tigga i Sverige Sysselsättningen för tiggare kan vara både vita och svarta jobb Vad skulle hända om vi skapade enkla jobb för ett antal tiggare? Det skulle komma fler migranter Enligt modellen skulle antalet migranter öka så mycket att antalet som tiggarer blir fler trots att fler fått jobb

Annan användning av modellen Liknande modellresonemang kan användas för att analysera effekterna av att erbjuda mer social- hjälp, bättre boende med mera till ett visst antal migranter - den förväntade nyttan att komma till Sverige ökar - så många fler kommer att det blir fler som le- ver i misär här Slutsatserna gäller enligt modellen så länge vi inte kan hjälpa alla som kommer (vilket är omöjligt)

Ställningstaganden Altruism Samhälleliga insatser för migranterna hjälper ett antal utsatta människor Prioritering av vår egen välfärd Samhälleliga insatser för migranterna innebär flera tiggare, vilket kan minska vår egen upplevda välfärd

Samma logik som för vårt enskilda handlande Allra bäst att ge medel för att ordna jobb/utbildning i migranternas hemländer Men det förutsätter fungerande mekanismer för det Tiggare som en nyttig påminnelse om fattigdomen i vår omvärld - ”marknadsförare” för en mer altruistisk attityd från vår sida - eller sker det en tillvänjning så att vi blir mer förhärdade och mindre altruistiska? (Svante Nycander)