Kan kvalitet i olika utbildningssystem jämföras? utbildningssystem jämföras? NLS SOMMARKURS Färöarna 28 juni – 2 juli 2006 Ulf Fredriksson CRELL Centre for Research on Lifelong Learning, EU Joint Research Center, Ispra

2 Kan kvalitet i olika utbildningssystem jämföras? I. Vad är kvalitet i utbildning? II. Hur jämför man utbildningssystem? Att jämföra Varför ska man jämföra utbildningssystem? En modell för att jämföra utbildningssystem Vad kan jämföras? Vem jämför? Exempel på hur utbildningssystem jämförs: EU – Lissabonprocessen Utbildning för alla

3 Att jämföra: Vi jämför alltid Jämförelser är ett sätt att få perspektiv Jämförelser - en vanlig vetenskaplig metod Är det fult att jämföra? Med vem jämför man? sig själv, vänner och bekanta (med likar – “peer group”), med de bästa, med de sämsta

4 Sätt att jämföra: Kvalitatativ jämförelse – beskrivande Kvantitativ jämförelse – statistik – siffror – indikatorer Composite indicators (index) Benchmarks Dashboard

5 Varför jämför man utbildningssystem? ökade kontakter mellan länder ökad konkurrens mellan länder (liberalisering av handel) att lära av varandra

6 En modell för att jämföra utbildningssystem InputProcessOutputOutcome kortsiktig Outcome långsiktig Resurser Pengar Lärare m.m vad som händer i skolan vad som kommer ut i form av antal ex. elever / studenter kunskaper i skol- ämnen kunskaper för livet

7 Input Hur mycket satsas på utbildning (pengar)? Offentligt (% av BNP, % av statsbudgeten, kostnad per elev) Privat Mänskliga resurser Lärares kunskaper

8 Process Vilka ämnen som eleverna har i skolan (antal timmar i olika ämnen) organisation metoder hur pengar används (fördelning mellan olika delar av utbildningssystemet, investeringar – löpande kostnader, administration – klassrumsundervisning, lärarlöner)

9 Output antal elever som går ut skolan (olika nivåer) andel av en årskull som genomför en viss utbilding (% av alla ungdomar som går på gymnasiet) dropouts

10 Outcome ( kortsiktig) vad eleverna har lärt sig i olika ämnen nationella test internationella test (PISA, PIRLS, TIMSS)

11 Outcome ( långsiktig) vad människor lärt som har varit viktigt för deras yrkesarbete, privatliv, deltagande i samhällslivet, i kulturlivet Svårt att undersöka IALS

12 Hur hänger olika delar ihop? Påverkar input vilken output och outcome som man får? Påverkar processen vilken output och outcome som man får? Påverkar input processen?

13 Relationship between mean and spread r = Quality above OECD ave Equity above OECD ave Quality below OECD ave Equity above OECD ave Quality below OECD ave Equity below OECD ave Quality above OECD ave Equity below OECD ave Source: OECD (2001) Knowledge and skills for life, Appendix B1, Table 2.3a, p.253

14 Vem jämför utbildningssystem? UNESCO, UNICEF, UNDP, Världsbanken OECD (”Education at a Glance”, PISA) EU (Eurydice, CEDEFOP, Eurostat, CRELL)

15 Två exempel  Lissabonprocessen (EU)  Utbildning för alla (UNESCO, Världsbanken)

16 Lissabonprocessen to become the most competitive and dynamic knowledge-based economy in the world, capable of sustainable economic growth with more and better jobs and greater social cohesion” "Education and training for living and working in the knowledge society” – ett antal åtgarder inom utbildningsområdet – första gången som utbildning angavs som ett instrument för att uppnå stategiska mål

17 The new open method of co-ordination (den nya öppna metoden för samordning)  Ett sätt att uppmuntra till samarbete och att komma överens om gemensamma mål  Utbyte av goda exempel (“good practice”)  Ömsesidiga bedömningar (“peer review”)  Benchmarks och indikatorer

18 Några benchmarks i Lissbonprocessen Öka sysselsättningsnivån till 70% år 2010 Öka sysselsättningsnivån för kvinnor till 60% år 2010 Tillhandahållande av barnomsorg till minst 90% av alla barn i åldern 3 år och skolstartsåldern Investeringarna i forskning ska öka med målet att nå 3% av BNP år 2010 En avsevärd årlig ökning av investeringarna i mänskliga resurser.

19 “Utbildning och yrkesutbildning 2010” Tre strategiska mål ♦ Ökad kvalitet och effektivitet i utbildningssystemen i EU ♦ Underlätta tillgång för alla till utbildningssystemen ♦ Öppna upp utbildningsystemen mot en vidare värld

20 MÅL 1 : Ökad kvalitet och effektivitet i utbildningssystemen i EU 1.Förbättra utbildningen för lärare och handledare (yrkesutbildning) 2.Utveckla kunskaper/färdigheter för kunskapssamhället 3.Ge alla tillgång till IKT 4. Ökat antal studenter inom naturvetenskap och teknik 5. Användande av resurser på bästa sätt

21 MÅL 2: Underlätta tillgång för alla till utbildningssystemen 6.En öppen miljö för lärande 7.Gör lärande mer attraktivt 8.Stöd aktivt medborgarskap, jämställdhet och socialt samförstånd

22 MÅL 3: Öppna upp utbildningsystemen mot en vidare värld 9. Stärk banden mellan arbetsliv, forskning och samhälle 10.Utveckla entreprenörskapsandan 11.Förbättra lärandet av främmande språk 12.Öka mobilitet och utbyte 13. Stärk det europeiska samarbetet

23 Chapter I: Improving the Quality of Teachers and Trainers Indicator n°1 Age of teachers Indicator n°2 Number of young people Indicator n°3 Ratio of pupils to teaching staff Chapter II: Developing Skills for the Knowledge Society Indicator n°4 Completion of upper-secondary education Indicator n°5Low-achieving students in reading literacy Indicator n°6-8Performance in reading, mathematics and science Indicator n°9 Participation in education or training of initially low- qualified people Chapter III: Increasing Recruitment to Scientific and Technical Studies Indicator n°10 Enrolment in mathematics, science and technology Indicator n°11-13 Graduates in mathematics, science and technology Chapter IV: Making Best Use of Resources Indicator n°14 Public expenditure on education Indicator n°15Private expenditure on educational institutions Indicator n°16 Enterprise expenditure on continuing vocational training Indicator n°17-18 Total expenditure on educational institutions per pupil/student Chapter V: Open Learning Environment, Social inclusion and Active citizenship Indicator n°19 Participation in lifelong learning Chapter VI: Making Learning Attractive Indicator n°20-21 Participation in continuing vocational training Indicator n°22 Participation rates in education Indicator n°23 Early school leavers Chapter VII: Improving Foreign Language Learning Indicator n°24Pupils learning foreign languages Indicator n°25 Number of foreign languages learned Chapter VIII: Mobility and Cooperation Indicator n°26 Mobility of teachers and trainers Indicator n°27-29 Mobility of students and trainees Chapter IX: Ensuring Access to ICT for everyone 29 Indicators for Monitoring Progress and Performance in Education and Training

24 Fem benchmarks Benchmark Mål Andel elever som slutar skolan för tidigt 15.7%10 % Studenter inom natur och teknik Avslutad gymnasieutbildning 76.7%85 % Vuxnas deltagande i lärande 9.9%12.5 % Andel elever med svaga läsfärdigheter 19.8%15.5 %

25 Composite Indicator on LLL /04change, % EU 25100,0110,610,6 1Finland198,3226,214,1 2Sweden175,5209,719,5 3Slovenia125,6187,449,2 4Denmark145,4180,324,0 5UK154,4166,07,5 6Ireland147,1149,92,0 7Poland108,6138,427,5 8Netherl.132,8133,10,2 9France118,4130,610,3 10Czech Rep.134,6128,7-4,4 11Lithuania94,7126,833,9 12Austria117,8124,96,0 13Belgium105,5117,811,7 14Slovakia135,3115,9-14,4 15Latvia86,0103,620,5

/04change, % EU 25100,0110,610,6 16Estonia95,2100,55,6 17Germany89,2100,112,2 18Greece78,593,319,0 19Cyprus79,289,913,5 20Hungary80,789,110,4 21Spain85,283,2-2,3 22Luxembourg67,682,922,6 23Italy77,382,56,7 24Portugal55,067,422,5 25Malta55,158,56,1

27 Områden inom vilka indikatorer saknas Lärare Att lära lära Mobilitet Social inkludering Aktivt medborgarskap Yrkesutbildning Språkkunskaper Effektiva investeringar IKT

28 Millenniemålen för minskad fattigdom : Utplåna extrem fattigdom och hunger 2: Uppnå allmän grundskoleutbildning 3: Främja jämställdhet och ökade möjligheter för kvinnor 4: Minska barnadödligheten 5: Förbättra mödrars hälsa 6: Bekämpa hiv/aids, malaria och andra sjukdomar 7: Försäkra en miljömässigt hållbar utveckling 8: Utveckla ett globalt partnerskap för utvecklingssamarbete

29 Jomtien 1990 Utbildning för alla Organiserades av UNESCO, UNICEF, UNDP och Världs- banken 155 regeringar närvarade

30 Löftena från Jomtien primärutbildning för alla före år 2000 förbättra studieprestationerna halvera antalet vuxna analfabeter reducera klyftan mellan antalet analfabeter bland män och kvinnor

31 Skoldeltagande miljoner barn gick inte i skolan fanns minst 17 länder där färre än 50% av barnen i skolåldern gick i skolan 1/4 av alla barn slutade skolan före årskurs 5

32 Utbildningens kvalitet 2000 flera undersökningar bristfälliga kunskaper i läsning bristfälliga kunskaper i grundläggande matematik

33 Alfabetisering ,7 miljoner vuxna analfabeter 24 länder där mindre än 50% av befolkningen kunde läsa

34 Dakar 2000 World Education Forum Organiserades av UNESCO, UNICEF, UNDP och Världs- banken 181 regeringar närvarade deltagare

35 Löftena från Dakar "ensuring that by 2015 all children, particularly girls, children in difficult circumstances and those belonging to ethnic minorities, have access to and complete, free and compulsory primary education of good quality"

36 Löftena från Dakar "no countries seriously committed to education for all will be thwarted in their achievement of this goal by a lack of resources"

37 Löftena från Dakar Bygg ut förskolan Gratis och obligatorisk utbildning Stöd ungdomars och vuxnas lärande av relevanta kunskaper (“life-skills”) Öka andelen läs- och skrivkunninga Eliminera könsklyftan Förbättra utbildningens kvalitet

38 Läget? 100 miljoner barn går inte i skolan (60% är flickor) mer än 850 miljoner analfabeter (550 miljoner kvinnor och 300 miljoner män)

39 Utbildning för alla - när? Tidplanen från Dakar etablera nationella planer avskaffa könsolikheter inom utbildningssystemen grundskoleutbildning åt alla reducera antalet analfabeter med 50%

många länder presenterade inte en nationell plan de nationella planerna dåligt förankrade i det civila samhället

könsklyftan har minskat i många länder könsklyftan har också ökat i några länder tveksamt om målet kommer att uppnås redan 2005

42 Avskaffandet av könsolikheter inom utbildningssystemen i 128 länder kommer ej att uppnås länder kommer att uppnås först länder kommer ej att uppnås för primärskolan länder kommer ej att uppnås för sekundärskolan länder kommer ej att uppnås för varken primär- eller sekundärskolan länder

? 43 länder av 154 kommer inte att uppnå minst ett av Dakar målen 28 länder riskerar att inte uppnå något av målen

44 Slutord I Att jämföra utbildningssystem kan hjälpa oss att bättre förstå hur utbildningssystemen kan förbättras. Ett sätt att jämföra utbildningssystem är att titta på input, process, output och outcome. Hur hänger investeringar, undervisnings- metoder och utbildningsresultat samman?

45 Slutord II En viktig lärdom från internationella jämförelser är att kvalitet och jämlikhet går att förena. Internationella jämförelser av utbildnings- system görs av UNESCO, Världsbanken, OECD och EU Utbildning är ett viktigt instrument för att förverkliga Lissabonprocessens mål.

46 Slutord III EU jämför utbildningssystemen i Europa med hjälp av 29 indikatorer och 5 benchmarks. År 2010 ska utbildningssystemen i Europa ha förbättrats. FNs millenniemål innefattar målet utbildning för alla.

47 Slutord IV Vid de internationella konferenserna i Jomtien (1990) och Dakar (2000) har en rad delmål för hur utbildning för alla ska nås satts upp. Risken är stor att många länder inte kommer att ha uppfyllt målet utbildning för alla år 2015.