Patrik Tornberg Ett regionalt perspektiv – vad vinner man på det? Den attraktiva regionen Västmanlands

Branschbredd och regionstorlek Källa: SCB

Fagersta, Skinnskatteberg, Norberg i en Bergslagskontext Bergslagen enligt en kombination av olika definitioner. Källa: Angelstam m.fl. (2013): Learning About the History of Landscape Use for the Future:Consequences for Ecological and Social Systems in Swedish Bergslagen. AMBIO 42: FA Avesta FA Ludvika FA Fagersta

Branschstruktur 2013 (andel sysselsatta inom resp bransch) FA-region FagerstaRiket G01 jordbruk, skogsbruk och fiske3%2% G02 tillverkning och utvinning38%12% G03 energiförsörjning; miljöverksamhet1% G04 byggverksamhet7% G05 handel6%12% G06 transport och magasinering3%5% G07 hotell- och restaurangverksamhet2%3% G08 information och kommunikation1%4% G09 finans- och försäkringsverksamhet0%2% G10 fastighetsverksamhet1%2% G11 företagstjänster5%11% G12 offentlig förvaltning och försvar4%6% G13 utbildning10% G14 vård och omsorg; sociala tjänster16% G15 kulturella och personliga tjänster m.m.3%4% G99 okänt2%1% Branschstruktur enligt SNI Källa: SCB

Sysselsättning per bransch 2013 FA Fagerstas rank bland Sveriges 72 FA-regioner G01 jordbruk, skogsbruk och fiske57 G02 tillverkning och utvinning1 G03 energiförsörjning; miljöverksamhet46 G04 byggverksamhet46 G05 handel72 G06 transport och magasinering68 G07 hotell- och restaurangverksamhet64 G08 information och kommunikation49 G09 finans- och försäkringsverksamhet67 G10 fastighetsverksamhet72 G11 företagstjänster65 G12 offentlig förvaltning och försvar53 G13 utbildning45 G14 vård och omsorg; sociala tjänster60 G15 kulturella och personliga tjänster m.m.68 G99 okänt10 Kommentar: Andelen sysselsatta inom tillverkning och utvinning är högst bland alla 72 FA- regioner i Sverige.

Sysselsättning per bransch 2013 FA-region Fagersta = FNS-kommunerna Branschstruktur enligt SNI 2007 FA Fagerstas rank bland Sveriges 72 FA-regioner FA LudvikaFA Avesta G01 jordbruk, skogsbruk och fiske G02 tillverkning och utvinning1313 G03 energiförsörjning; miljöverksamhet G04 byggverksamhet G05 handel G06 transport och magasinering G07 hotell- och restaurangverksamhet G08 information och kommunikation G09 finans- och försäkringsverksamhet G10 fastighetsverksamhet G11 företagstjänster G12 offentlig förvaltning och försvar G13 utbildning G14 vård och omsorg; sociala tjänster G15 kulturella och personliga tjänster m.m G99 okänt106264

Branschbredd och regionstorlek Källa: SCB

Branschbredd och regionstorlek Källa: SCB

Regionens ekonomiska utveckling  FA Fagersta drabbades relativt hårdare av krisen 2008 än FA Ludvika och FA Avesta i allmänhet och riket i synnerhet  Tillverkning och utvinning – som utgör en stor del av Bergslagens näringsliv – är den bransch som på nationell nivå har drabbats hårdast av krisen Källa: SCB

”Marginalkostnaden för produktion av järnmalm beräknas ligga på runt US dollar/ton. På grund av den långsiktiga ökningen i efterfrågan kan priserna inte ligga under den nivån någon längre tid. Snittpriset på järnmalm under de senaste fem åren har legat på cirka 132 US dollar/ton.” (Dannemora minerals årsredovisning för 2013) Järnmalmspriset China import Iron Ore Fines 62% FE spot (CFR Tianjin port), US Dollars per Dry Metric Ton. Källa: Index Mundi Våren 2014: US dollar/ton Dec 2015: 40 US dollar/ton

En förändrad demografi

Förvärvsfrekvens (20-64 år) efter födelseland Sverige Norden utom Sverige Europa utom Norden Övriga världenTotalt FA Fagersta80%69%58%40%75% FA Ludvika80%69%64%44%77% FA Avesta80%66%62%41%78% Riket82%66%63%52%77%  På riksnivå är förvärvsfrekvensen för utomeuropeiskt födda något lägre inom tillverkningsindustrin och mycket lägre inom ”utvinning av mineral” än inom den totala sysselsättningen.  Branscher där utomeuropeiskt födda är överrepresenterade på riksnivå (t ex transport och magasinering, hotell- och restaurangverksamhet och företagstjänster) är relativt små i FA Fagersta. FA Avesta och FA Ludvika har generellt sett högre andel sysselsatta inom dessa branscher än FA Fagersta. Källa: SCB

Utmaning: Att ta vara på specialiseringens potential och samtidigt minska sårbarheten Möjligheterna att hantera denna utmaning är större på regional nivå än lokal nivå

Bruttopendlingsrelationer (pendlingsvolymer) (2012) Summa av in- och utpendlare till och från Fagersta. (Antal pendlare) Källa: SCB FagerstaNorberg Skinnskatteberg

Nettopendlingsrelationer (2012) Källa: SCB Förklaring Nettopendling = Inpendling - Utpendling Rött: Nettoinpendling Blått: Nettoutpendling Gult: Nettopendling=0 De mörka nyanserna motsvarar de fem starkaste relationerna. FagerstaNorberg Skinnskatteberg

Potentialen finns på regional nivå  Pendlingspotential – bättre matchning på arbetsmarknaden  Kompletterande boendemiljöer/boendemöjligheter

Långsiktiga nettoflyttningsrelationer ( ) Förklaring Nettoflyttning = Inflyttning - Utflyttning Rött: Nettoinflyttning Blått: Nettoutflyttning Gult: Nettoflyttning=0 De mörka nyanserna motsvarar de 20 starkaste relationerna. Källa: SCB FagerstaNorberg Skinnskatteberg

Potentialen finns på regional nivå  Pendlingspotential – bättre matchning på arbetsmarknaden  Kompletterande boendemiljöer/boendemöjligheter  Samordnade investeringar – åtgärder av flera skäl samtidigt

Ex: Investeringar/utbyggnad i Östhammar 19 Från Google Maps Foto: Kv Mästersmeden i Österbybruk. Bildkälla: Östhammarshem. Källa: SCB

Potentialen finns på regional nivå  Pendlingspotential – bättre matchning på arbetsmarknaden  Kompletterande boendemiljöer/boendemöjligheter  Samordnade investeringar – åtgärder av flera skäl samtidigt  Större kundunderlag … minskad sårbarhet och stärkta utvecklingsmöjligheter

Branschbredd och regionstorlek Källa: SCB Hypotetisk sammanslagning av FA Fagersta, FA Ludvika och FA Avesta

Ur ett regionalt perspektiv är varje kommun starkare än sig själv  I ett regionalt perspektiv  är näringslivsstrukturen bredare  är förutsättningarna för matchning på arbetsmarknaden större  är utbudet av boendemiljöer större  är utvecklingspotentialen större  Men: Ju ”regionalare” perspektiv desto fler aktörer…  …alla med egna legitima intressen - i vissa avseenden motstridiga - i vissa avseenden gemensamma  Kräver samverkan utifrån gemensamma nyttor och gemensamma prioriteringar

DAR Västmanland som exempel på framväxten av ett regionalt perspektiv i praktiken  Tar successivt skruv i samverkan mellan kommuner, regionala aktörer och Trafikverket  Gemensam målbild  Gemensamma aktiviteter  I varierande grad även med hänvisning till det regionala perspektivet i aktörernas interna organisationer och ordinarie verksamheter

TACK FÖR MIG! Patrik Tornberg