Immunförsvaret.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Cellen.
Advertisements

Matspjälkningsprocessen
Respirationssystemet
Blodet och transporterna
Repetition inför NP i biologi
Cellen.
Människokroppen Matspjälkningen.
Kroppens fiender.
Hjärtat & Blodomloppet
Bakterier , celler och andra små saker
Repetition Djur- och växtcellens struktur.
Blodet Blodet har många uppgifter
Matspjälkning.
Blodet och blodomloppet
Immunförsvaret.
Cirkulations- och andningssystemet (respirationssystemet)
Repetition Östersjön.
Blodomloppet Blodomloppet.
Cellen och dess delar.
Människokroppen Matspjälkningen.
Genomgång Kroppen Högre betyg.
Andningen Andningen omfattar: In- och utandning
Hjärtat och blodet Blå grupp.
Hud, skelett och muskler
Hur vi försvarar oss mot angrepp
Mål: Människans organsystem, organens namn, placering och funktion.
En pp om blodomlopp och andning alltså andningsystemet
Kurs år 8 Människokroppen Sex och Samlevnad
Allmänt Bakterier är en grupp encelliga mikroorganismer. De finns överallt omkring oss, på huden (i normalfloran), i luften, i livsmedel osv. Efter sitt.
Hjärta & lungor.
CHAPTER 18 Natural Defenses Against Disease
Människan: Blodomloppet
Blodomloppet!!! Nu ska vi redovisa vårat arbete som vi jobbat med under början av vårterminen. Vi har jobbat med…
Blodet … och transporterna I vilka delar av kroppen finns det blod?
Blodet och kroppens transportsystem
Blodomloppet och blodet
Matspjälkningen spjälka = dela upp i bitar. Enzymen spjälkar stora molekyler Enzymen fungerar som saxar. De kapar långa molekylkedjor i kortare bitar.
Människan som organism
ANDNING Sid
RÖRELSESYSTEMET.
Matspjälkningen Matspjälkningskanalens olika delar och organ Munhålan
Näringsämnen Proteiner: Fett: Kolhydrater: Vitaminer och mineraler
Mineraler och vitaminer
Kroppens försvar.
Blodet och transporterna
MATSPJÄLKNINGEN Station 2: Magsäcken Station 1: Munnen
Smittsamma sjukdomar.
MATSPJÄLKNINGEN.
Försvar, allergi, blodgrupper samt vanliga sjukdomar. Sid
Blodet Blodtransport.
Blodomloppet.
BIOLOGI - Människokroppen
Hjärtat & Blodomloppet
Håkan Tornhagsskolan 2016 I.Organism II.Organ III.Vävnad IV.Cell V.Organell VI.Molekyl VII.Atom VIII.Proton/Neutron/ Elektron IX.Kvarkar Cellandning.
Matstrupe Lever Magsäck Bukspottskörtel Gallblåsa Tunntarm
Blodet och blodomloppet
Matförgiftningar Syftet
Andningen.
Lösta molekyler och joner
Hjärta & lungor.
Ämnet som triggar allergin kallas för allergener.
Näringsämnen i kroppen
Människans blodkroppar och immunförsvar
Matspjälkningen.
Respirationssystemet
Människokroppen - celler i samarbete
Människans blodkroppar och immunförsvar
Blodgruppsindelningen handlar om antikroppar och antigener
Presentationens avskrift:

Immunförsvaret

Immunförsvaret - allmänt Vi är ständigt utsatta för smittoämnen Smittoämnen sprids främst genom vatten, livsmedel eller vektorer (djur inkl. människan) Kroppens försvar kan delas in i: Icke-specifika försvaret (allmänt mot allt främmande) Specifika (särskilda smittoämnen)

Översikt - immunförsvaret Specifika försvaret Icke specifika försvaret Passiv immunitet: Tillförsel av antikroppar Aktiv immunitet: Bildning av minnesceller Fysiologisk barriär: temp, ph, syre etc. Cellförsvar – vita blodkropparna

Icke-specifika immunförsvaret Dessa celler arbetar mot allt främmande och återfinns främst i huden, andningsvägarna & i matspjälkningskanalen Saliv Tårar Svett Magsaft O.s.v.

Icke-specifika immunförsvaret Huden (yttre försvar) Barriär mot mikroorganismer Kemiskt skydd i form av svett Sänker PH

Icke-specifika immunförsvaret Matspjälkningskanalen (yttre försvar) Mycket lågt PH i främst magsäcken vilket tar död på de flesta bakterier (1,5 – 2,0 i PH) Luftvägarna (yttre försvar) Slem fångar upp bakterier & virus som transporteras upp till matstrupen

Icke-specifika immunförsvaret Vita blodkroppar (inre försvar) Förmåga att sluka smittoämnen 3 typer av vita blodkroppar i det icke specifika försvaret Makrofager NK-celler Granulocyter

Icke-specifika immunförsvaret Makrofager Storätare som cirkulerar i blodet i väntan på intrång Vid intrång så kommer de över till vävnadsvätskan och bryter ner det kroppsfrämmande ämnet genom fagocytos

Icke-specifika immunförsvaret NK-celler (mördarceller) Känner igen celler som saknar ett visst proteinkomplex på cellytan och påbörjar nedbrytningen Påkallar samtidigt makrofagernas uppmärksamhet Viktig vid bekämpning av cancerceller & virus infektioner Mördarcell

Icke-specifika immunförsvaret Granulocyter Har struktur av små korn s.k. vesiklar Vesiklarna innehåller lysosomer (små enzymer) som angriper en bakterie & förstör denna En typ av granulocyt (mastceller) avger histamin vilket ökar blodflödet till infekterade området Vesikel Granulocyt

Det lymfatiska systemet Lymfa = vätska mellan cellerna Transporterar bl.a. vita blodkroppar till lymfkörtlarna (knutar) Lymforgan är: Mjälten Brässen Tonsiller/halsmandlar Lymfkörtlar

Det lymfatiska systemet Körtlarna svullnar vid infektion Innehåller mkt vita blodkroppar Svullnaden beror på att vita blodkroppar förökar sig i knutarna & ansamling bildas Vita blodkropparna bildas i benmärgen men lagras i lymfkörtlarna

Översikt - immunförsvaret Specifika försvaret Icke specifika försvaret Passiv immunitet: Tillförsel av antikroppar Aktiv immunitet: Bildning av minnesceller Fysiologisk barriär: temp, ph, syre etc. Cellförsvar – vita blodkropparna

Inflamationsreaktioner Smittoämnet tar sig förbi barriär (hud) Vita blodkroppar intill skadade området avger histamin vilket vidgar blodkärlen Trombocyter (blodplättar) ökar till antal & ”täpper” till skadan Granulocyter & makrofager angriper smittoämnet och förhindrar spridning Var bildas (vid skärsår) = döda granulocyter

Specifika försvaret Det specifika försvaret (immuniteten) utvecklas efter födelse Omfattar lymfocyter & antikroppar Lymfocyterna kan skilja på kroppsegna celler & främmande samt har en minnesfunktion I & med detta reagerar kroppen snabbare vid attack nr 2 & motståndet blir starkare med åren

Specifika försvaret Lymfocyterna är en del av vita blodkroppar & bildas därmed i benmärg samt i brässen Aktivering & lagring sker därefter i övriga lymforgan (mjälte, lymfknutor m.m.) Lymfocyter - lika men ändå olika (p.g.a. receptorer på ytan känner igen protein) Lymfocyter binder – förstör & producerar antikroppar som binder specifikt till mikroorganismen

Specifika försvaret Det finns två typer av lymfocyter B-lymfocyter T-lymfocyter

Specifika försvaret B-lymfocyt Bildas i benmärg & transporteras vidare till lymfkärl, mjälte o.s.v. Reagerar på smittoämnen och bildar antikroppar på cellmembranets yta Antikroppar = protein som verkar mot främmande ämnen s.k. antigener & som produceras av B-lymfocyter. Oskadliggör smittoämnen genom att de gör så att ämnena klumpar ihop sig alternativt spricker.

Specifika försvaret B-lymfocyt Vid igenkännande av antigen så binder b-lymfocyten till ämnet. Börjar därefter dels bilda minnesceller dels bilda plasmaceller som bildar fria antikroppar

Specifika försvaret Aktiv immunitet Immun – inte mottaglig för sjukdomen Utvecklas genom att minnesceller bildas vid infektion. Minnescellerna har en mkt lång livstid och känner igen smittoämnet i ett tidigt skede varpå ämnet inte hinner föröka sig och ge några symptom Vaccination är ett sätt att bilda minnesceller mot en specifik sjukdom. Man tillför smittoämnet som dock är försvagat alternativt inaktiverat så att sjukdom inte uppstår

Specifika försvaret Passiv immunitet Ger ett kortvarigt skydd Här tillför man antikroppar mot smittan vilket kallas för serum. När antikropparna så småningom försvinner så avtar immuniteten Hos barn som ammar överförs antikroppar från mor vilket i sin tur är passiv immunitet

Specifika försvaret T-lymfocyter Kan inte bilda antikroppar men kan själva attackera antigener Attackerar främst virus & tillförda kroppsceller Påkallar även makrofagernas uppmärksamhet

Spel och mer info om immunförsvaret hittar ni här: http://nobelprize.org/educational_games/medicine/immunity/