Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Genetik - ärftlighetslära Utseende Intelligens Rörelser Humör mm.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Genetik - ärftlighetslära Utseende Intelligens Rörelser Humör mm."— Presentationens avskrift:

1 Genetik - ärftlighetslära Utseende Intelligens Rörelser Humör mm

2 I en cell I cellkärnan KromosomDNAGen – anlag Vi börjar med det mest synliga

3 I cellkärnan finns hela vårt arvsanlag. Det är en samling av alla de anlag vi ärver av våra föräldrar. En cell

4 I cellkärna - ett bestämt antal kromosomer Finns i alla cellers cellkärna. Finns i alla cellers cellkärna. Alla kroppens celler innehåller exakt samma DNA Alla kroppens celler innehåller exakt samma DNA Alla kroppens celler innehåller exakt samma information. Alla kroppens celler innehåller exakt samma information. Ses då cellen delar sig. Ses då cellen delar sig. Människan har 46 st kromosomer (23 par). Människan har 46 st kromosomer (23 par). Arv från två personer. 23st från far (spermien) och 23st från mor (äggcellen). Tillsammans 46st. Arv från två personer. 23st från far (spermien) och 23st från mor (äggcellen). Tillsammans 46st.

5 Kromosom Människan har 23 par Hästen 33 par Potatisen 24 par Krabban 127 par

6 X Vad bestämmer om det blir en flicka eller en pojke? pappa mamma X X Y X X YX X Y

7 Sorterade kromosomer från människocell Sorterade kromosomer från människocell En pojke

8 Sorterade kromosomer person 2 Sorterade kromosomer person 2 En flicka

9 DNA-molekylen har utseendet av en tvinnad repstege som är 3m lång. DeoxiriboNukleinAcid (syra)

10

11

12 GEN Är bestämda delar av DNA-molekylen Är bestämda delar av DNA-molekylen olika gener olika gener Instruktionsbok till det som gör oss till människor. Instruktionsbok till det som gör oss till människor. Olika gener arbetar i olika celltyper, de delar som styr celler liv arbetar i alla celler. Olika gener arbetar i olika celltyper, de delar som styr celler liv arbetar i alla celler. 10% av DNA är gener, 90% skräp kom forskarna fram till att 80% av skräp- DNA styr viktiga funktioner 10% av DNA är gener, 90% skräp kom forskarna fram till att 80% av skräp- DNA styr viktiga funktioner

13 Instruktionsboken är skriven med fyra bokstäver, A (adenin), T (tymin), C (cytosin) och G (guanin). A passar bara ihop med T och C med G. A – T C – G Det är som två pusselbitar som bara kan sitta ihop med varandra. Antalet kvävebaser och ordningsföljden ger olika recept/egenskaper. Kvävebaser

14 Celldelning Mitos, vanlig celldelning. 1.DNA-molekylen kopierar sig själv. Delar sig på längden, kvävebaserna lossnar från varandra. Varje halva fungerar som en mall. Det finns fria kväve- Det finns fria kväve- baser i cellen som baser i cellen som används vid kopieringen. används vid kopieringen.

15 2.DNA-molekylen rullar ihop sig till kromosomer. 3.Kopiorna lägger sig i par 4.Kopiorna skiljs åt till var sin ände i cellen ände i cellen 5. Två nya celler har bildats med 46st kromosomer som är 46st kromosomer som är exakt lika dana som exakt lika dana som ursprungscellen. ursprungscellen.

16 Meios, Reduktionsdelning 1.DNA-molekylen kopierar sig själv genom att dela sig på längden. 2.DNA-molekylen rullar ihop sig till kromosomer. till kromosomer. 3. Paren lägger sig bredvid varandra med sina kopior. varandra med sina kopior. 4. Kromosomparet delas åt och kopian följer med. kopian följer med.

17 5. 2 celler har bildats med 46st kromosomer i varje cell. kromosomer i varje cell. 6. Eftersom kopiorna fortfarande hänger ihop lägger de sig i hänger ihop lägger de sig i mittplan igen för ytterligare mittplan igen för ytterligare en delning. en delning. 7. Kopiorna skiljs åt till var sin ände. 2celler har blivit 4 celler ände. 2celler har blivit 4 celler (4st spermier eller 4st äggceller) (4st spermier eller 4st äggceller) med 23 kromosomer i vardera cell. med 23 kromosomer i vardera cell.

18 Anlag (gener) för färg på ögonen Brunögd dominant anlag = B B B Brunögd dominant anlag = B B B Homozygot = lika anlag Homozygot = lika anlag Heterozygot = olika anlag B b Heterozygot = olika anlag B b Blåögd recessivt = b Blåögd recessivt = b (måste ha blått anlag i båda (måste ha blått anlag i båda kromosomerna för att bli blåögd) b b kromosomerna för att bli blåögd) b b Korsningsschema Korsningsschema Brunögd Brunögd med blått anlag Blåögd (Kromosompar där ögonfärgsanlaget sitter)

19 Korsningsschema för en homozygot brunögd och en heterozygot brunögd föräldrar och sedan får ett av de barnen barn. B b B B b b B BB b B b Bb Första generationen 50% homozygot brunögda 50% heterozygot brunögda Andra generationen 25% homozygot brunögda 50% heterozygota brunögda 25% homozygot blåögda

20 Arv eller miljö? Är det bara arvet som bestämmer vilka egenskaper vi få? Är det bara arvet som bestämmer vilka egenskaper vi få? Många gener är i samspel med miljöfaktorer. Många gener är i samspel med miljöfaktorer. Ögonfärg Ögonfärg Muskelstorlek Muskelstorlek Blodgrupp Blodgrupp Solbränna Solbränna

21 Mutation – en förändring i DNA Mutation – en förändring i DNA Fel vid kopieringen när en cell delar sig 1fel/1miljard Fel vid kopieringen när en cell delar sig 1fel/1miljard DNA skadas av kemikalier och av strålning från radioaktiva ämnen eller solen. DNA skadas av kemikalier och av strålning från radioaktiva ämnen eller solen. Mutationer i kroppsceller går ej i arv Mutationer i kroppsceller går ej i arv Mutationer i könscellerna går i arv Mutationer i könscellerna går i arv Finns enzymer som har till uppgift att leta upp skadade partier och laga detta. Finns enzymer som har till uppgift att leta upp skadade partier och laga detta. Ex på följder: Cancer Cancer

22 Kromosomförändringar Kromosomförändringar Downs syndrom: -för många kromosomer – 47 st -för många kromosomer – 47 st -funktionshindret kan variera men många behöver hjälp av en vuxen. -funktionshindret kan variera men många behöver hjälp av en vuxen. -En extra kromosom i 21 -En extra kromosom i 21 paret. Se bild paret. Se bild

23 Könsbundet arv De gener som sitter i X kromosomen kan inte täckas upp av Y kromosomen. De gener som sitter i X kromosomen kan inte täckas upp av Y kromosomen. Blödarsjuka Blödarsjuka Färgblindhet Färgblindhet Kan du se siffror? Kan du se siffror? Vilket kön får oftast dessa sjukdomar och varför?

24 Könsbundet arv De gener som sitter i X kromosomen kan inte täckas upp av Y kromosomen. De gener som sitter i X kromosomen kan inte täckas upp av Y kromosomen. Exempel på gener som sitter i X- kromosomen Exempel på gener som sitter i X- kromosomen Blödarsjuka Blödarsjuka Färgblindhet Färgblindhet Kan du se siffror? Kan du se siffror? Vilket kön får oftast dessa sjukdomar och varför?


Ladda ner ppt "Genetik - ärftlighetslära Utseende Intelligens Rörelser Humör mm."

Liknande presentationer


Google-annonser