Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Det digitala läsandet Maria Rasmusson

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Det digitala läsandet Maria Rasmusson"— Presentationens avskrift:

1 Det digitala läsandet Maria Rasmusson
Avdelningen för utbildningsvetenskap Mittuniversitetet Maria Rasmusson Rikskonferens för specialpedagogik, Växjö 10 augusti 2015

2 Vem är jag? Undervisar på Mittuniversitetet, sedan 2001
IKT-pedagogik Läs- och skrivutveckling Statistik Handleder examensarbeten Arbetar med PISA-undersökningen, sedan 2007 Läsförståelse Det datorbaserade provet Forskning om digital läsning, PIAAC m.m. Undervisar i förskollärarutbildningen i läs- och skrivkurser och i statistik och kvantitativa metoder i C-kursen i pedagogik.

3 Utgångspunkt - förändrade vanor
Bokläsandet har minskat Användandet av Internet har ökat 100 procent av unga i åldern år använder Internet dagligen 86% har egen dator/platta (13-16 år) 95% har egen smart mobil (13-16 år) Skillnader mellan pojkar och flickor Flickor - sociala medier Pojkar - datorspel En utgångspunkt för mitt intresse för digital läsning är våra förändrade vanor som kräver mer digital läsning och de krav samhället ställer på att vi tar del av en allt större mängd information via Internet. Ungar & Medier: Nästan varannan pojke spelar mer än tre timmar/dag vid 13 års ålder. Ungefär 46%... Användningen av datorer och annan modern teknik tycks vara något som ungdomar väljer att lägga tid på i större utsträckning än på exempelvis traditionell bokläsning. Litteraturutredningen: I gruppen 9–17-åringar har bokläsandet minskat med sju procent hos pojkarna och sex procent bland flickorna från år 2000 till år 2010. Användandet av Internet ökade med 29 procent bland flickorna och 39 procent bland pojkarna under samma period. 78 procent använder Internet via sin mobiltelefon. I en undersökning år 2011 framkom att flickor i 12–15-årsåldern ägnade mest tid åt sociala medier medan pojkarna föredrog spel (Findahl, 2011). Höglund (2012) menar att pojkarnas datorspelande är mer tidskrävande än flickornas Internetaktiviteter och att detta kan vara en av förklaringarna till att pojkars bokläsande minskat mer än flickornas.

4 Jag kommer att gå igenom hur jag använde begreppet läsförståelse, i allmänhet och i relation till traditionella och digitala texter. Begrepp

5 Jag börjar med läsförståelse på en övergripande nivå.
Av traditionella texter på papper Av digitala texter Av traditionella texter på skärm Jag börjar med läsförståelse på en övergripande nivå.

6 En traditionell syn på läsförståelse
Avkodning x Språkförståelse = Läsförståelse Läsförståelse består av två centrala processer: att känna igen ord att förstå texten Dessa två processer samspelar med tidigare kunskap och flera andra språkliga funktioner såsom ordförråd, satsanalys och lingvistiska system för att läsaren ska skapa förståelse för texten (Perfetti, Landi & Oakhill, 2005) Avkodning x Språkförståelse är Gough & Tunmers kända definition som kallas ”The simple view of reading”. Ibland lägger man även till motivation. Det är möjligt att se läsning som läsning oavsett text och kontext men en hypotes i mitt avhandlingsarbete har istället varit att det krävs delvis olika förmågor för läsförståelse beroende på typ av text, textens form och kontext. I arbetet har jag därför utgått från indelningen: läsförståelse av traditionella texter, läsförståelse av digitala texter och läsförståelse av traditionella texter på skärm. Det tycks vara så att den läsförståelse som ett flertal forskare (se t.ex. Gough & Tunmer, 1986; Pearson & Gallagher, 1983; Perfetti et al., 2005) intresserar sig för är reducerad till traditionell text och därmed utelämnas centrala delar som krävs för läsförståelse av digitala texter.

7 En vidare definition av läsförståelse
Läsförståelse är förmågan att förstå och använda de skriftspråkliga former som krävs av samhället och/eller värderas av individen Förmågan att kunna reflektera och engagera sig i texter för att uppnå sina egna mål, utveckla sina kunskaper och sin potential Detta innebär att läsare kan skapa mening från en mängd olika texter för att lära sig om olika saker och för att delta i det samhälle de lever i En kombination av de definitioner som används av PISA och PIRLS. Den här definitionen är mer inriktad på användningen och läsförståelsens funktion för individen. Det är en mer inkluderande definition.

8 Av traditionella texter på papper Av digitala texter
Läsförståelse Av traditionella texter på papper Av digitala texter Av traditionella texter på skärm

9 Läsförståelse av traditionella texter
Innebär att läsa och förstå texter på papper som till exempel romaner, läroböcker och tidningar Texten är ofta linjär och kan innehålla illustrationer

10 Av traditionella texter på papper Av digitala texter
Läsförståelse Av traditionella texter på papper Av digitala texter Av traditionella texter på skärm

11 Läsförståelse av digitala texter
Innebär att läsa och förstå text som erbjuds via digitala artefakter och kan innehålla hyperlänkar, bilder, symboler, animationer och ljud Även läsning av traditionella texter som presenteras på skärm istället för på papper

12 Av traditionella texter på papper Av digitala texter
Läsförståelse Av traditionella texter på papper Av digitala texter Av traditionella texter på skärm

13 Läsförståelse av traditionella texter på skärm
Handlar om text med i stort sett samma utformning som texten skulle haft på papper, som läses från en digital skärm Texterna är oftast linjära och saknar hyperlänkar Det kan exempelvis vara böcker som läses på en läsplatta men även traditionella läsförståelsetest som ges i en elektronisk version

14 Hur läser du en dagstidning?
https://b.socrative.com/login/student/ Skriv in koden: VRDVORGX

15 Nu ska jag berätta om en videoobservationsstudie som jag gjorde och som var mest inriktad på själva läsprocessen. Process

16 Video-observationer Studie i tre steg Intervjuer – uppgifter
7 elevpar Elev åk 4 + elev åk 9 Analys –kategorier Förmågor som är viktiga för det digitala läsandet Studien gjordes i tre steg. I ett första steg genomfördes semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer utgjorde sedan underlag vid konstruktionen av de uppgifter som eleverna utförde under videoobservationerna i steg två. I steg 2 deltog totalt sju elevpar i studien, vilket resulterade i fyra timmar och nio minuter videofilm. I det sista steget intervjuade jag de elevpar som deltagit i videoobservationerna för att se hur de uppfattade uppgifterna. Detta gjorde jag för att eventuellt justera uppgifterna.

17 I en av studierna fick ett elevpar i taget samarbeta med uppgifter som krävde digital läsning på internet. Den ena eleven i paret gick i årskurs fyra och var den som satt vid tangentbordet. Den andra eleven, som gick i årskurs nio, vägledde och gav stöd till den yngre eleven vid utförandet av de uppgifter de fick. Skärmen videofilmades och en ljudupptagning gjordes av samtalet, såväl eleverna sinsemellan som mellan eleverna och testledaren.

18 Exempel på en uppgift: Hitta Bamses släktträd och visa hur Bamse är släkt med Anna-Cilla. Öppna i större fönster? Använda zoom och/eller drag. Den här typen av läsning av ett släktträd är ganska annorlunda mot om det hade varit tryckt på papper. Läsaren måste förstå hur navigationsrutan nere till vänster fungerar för att kunna se hela släktträdet.

19

20 Viktiga förmågor för digital läsning
Traditionell skriftspråklig förmåga Multimodal literacy Navigation IT-kunskaper Informationskompetens När jag analyserade videofilmerna så sökte jag efter kategorier och fann fem övergripande förmågor som var viktiga. Dessa kategorier går delvis in i varandra. Kritiska situationer där eleverna stötte på problem tog jag till vara på och analyserade extra noga för att se vad det var som gjorde att de fick problem och inte kom vidare. Möjligheten att kombinera traditionell text, illustrationer, ljud och rörliga bilder och inbäddade hyperlänkar är textegenskaper som har betydelse för det digitala läsandet. Jag ska nu gå in på var och en av dessa kategorier och berätta vad de innebär.

21 Traditionell skriftspråklig förmåga
Skriva och stava Traditionell läsning Jag blev överraskad av att förmågan att kunna skriva och stava var en viktig nyckel för elevernas meningsskapande på Internet. Stavade fel på svininfluensa. Pojken upptäckte detta och försökte igen. Stavade fel igen men denna gång gav sökmotorn förslag på rätt stavning. Reino Banse – flickorna upptäckte inte sitt misstag. De fastnade på sidan och jag fick till slut hoppa in för att hjälpa dem vidare.

22 Multimodal literacy Semiotiska resurser Multimodalitet
Har meningspotential T.ex. en linje i en bild Semiotisk modalitet Multimodalitet Ord, bilder, tal, video, musik Sprungen ur en annan disciplin, sociosemiotiken, är en kompletterande aspekt av läsning som speciellt behandlar ett vidgat textbegrepp där text även innefattar exempelvis bilder, symboler, video och ljud. Socio­semiotik inkluderar, utöver studiet av tecken, även sociala aspekter som analys av meningsskapande i sociala miljöer och sociala interaktioner (Björkvall, 2009). Det sociosemiotiska begreppet ’semiotiska resurser’ syftar på handlingar och artefakter i kommunikation. Resurserna har en meningspotential och därmed skiljer de sig från det semiotiska begreppet tecken som har en konstant innebörd (Björkvall, 2009). Exempel på en semiotisk resurs kan vara en linje som skiljer två föremål från varandra i en bild. När flera semiotiska resurser är organiserade tillsammans på ett meningsfullt sätt representerar de en semiotisk modalitet, till exempel bilder eller skrivna texter. Texter som innehåller olika modaliteter (dvs. skriven text, bilder, tal och/eller musik) benämns multimodala texter (Björkvall, 2009). Att kunna identifiera en hyperlänk på en webbsida är ett exempel på detta. Personer med dyslexi fick försämrad läsförståelse när texten innehöll bilder (Wennås Brante, 2014)

23 Navigation Välja ”rätt” väg Sökstrategier Upptäcka återvändsgränder
Navigation, den tredje kategorin, behandlade vikten av att ha en strategi för att hitta en webbplats som kunde besvara de frågor eleverna hade. De flesta elever valde att använda en sökmotor men några valde att gå direkt till en specifik webb­adress. Studien visade även att eleverna använde olika strategier för att hitta den efterfrågade informationen när de väl var inne på en relevant webbplats. Olika typer av sökfunktioner för olika ändamål kan finnas på en och samma webbplats. Variationen av verktyg och konventioner för hur en webbplats är strukturerad kan ibland vara ett hinder för navigationen och därmed indirekt även för läsförståelsen.

24 IT-kompetens Hantera “apparaten”
Förmåga att hantera webbläsaren/mjukvara Kunskap om konventioner hos webbadresser ”Apparaten” – dator, surfplatta, smart mobil med mera belyser de IT-förmågor som behövs, däribland en generell förmåga att hantera datorn, kunskaper om hur webbläsaren fungerar och kännedom om konventioner för webbadresser.

25 Informationskompetens
Identifiera genre Förstå informations-arkitekturen Källkritik Den sista kategorin, förmåga att hantera information, berör tolkningen av innehållet och innehållets struktur. I kategorin ingår förmågan att känna igen olika genrer som exempelvis bloggar och dagstidningar förmågan att kunna vara källkritisk och värdera innehållet på internetsidor. Därutöver innebär internets många olika informationsstrukturer och individuella lösningar att läsaren ständigt behöver rikta en del av uppmärksamheten mot att skapa en förståelse för hur just den aktuella webbplatsen är uppbyggd.

26 Jag går nu över från den studie som var mer inriktad på processen till de studier där jag använt lästest och fokuserat på elevernas resultat på en aggregerad nivå. Det betyder alltså att jag inte kan säga något om individuella skillnader. Den här typen av kvantitativa studier har sina speciella för- och nackdelar. Resultaten blir reliabla och valida och går att generalisera. Nackdelarna är såklart att man bara får en ögonblicksbild av elevernas prestationer vid ett tillfälle när de gör testet. Resultat

27 Papper - skärm 235 elever i 14-15-års åldern deltog
Alla elever gjorde testet på både skärm och papper (balanserad design) Testet på skärm utformades så att det var så likt papperstestet som möjligt I min allra första studie gjorde jag en enkel jämförelse av ett lästest från IEA-studien på papper och på skärm. Hälften av eleverna började med att göra testet på dator och den andra hälften började på papper. Efter några veckor fick de göra samma test igen i den andra versionen. Det gick inte att stryka under text eller göra anteckningar i skärmversionen av testet.

28 Papper - skärm Bättre resultat på lästestet på papper än på skärm
Skillnaden störst för texter med mycket fakta och information Större skillnad mellan testen för pojkarna än för flickorna I min allra första studie gjorde jag en enkel jämförelse av ett lästest från IEA-studien på papper och på skärm. En möjlig förklaring är att provsituationen medför att det construct som testas delvis skiljer sig åt då datorn finns med som det som Lave och Wenger (1991) beskriver som en strukturerande resurs för läsningen. Det kan vara så att provet på skärm kräver mer av läsaren eftersom datorn måste hanteras utöver själva läsningen. Man behöver skrolla upp och ner på sidan vilket kan antas ta en del kognitiva resurser i besittning som annars kunde ha ägnats åt att skapa mening av texten. Läsaren får heller inte samma taktila ledtrådar som vid läsning på papper. Förståelsen av faktatexterna och de korta texterna, som bestod av två informationstexter (documents) och en faktatext, underlättades troligen av möjligheten att stryka under text och göra anteckningar i marginalen vilket inte var möjligt i skärmversionen av testet.

29 Papper - skärm Texter med kartor, diagram, formulär, information och faktatexter klarade eleverna bättre på papper När texter som till exempel innehåller diagram ska läsas så är det möjligt att pappret underlättar. Det går att stryka under, man kan använda en linjal för att jämföra staplarna i ett diagram eller man kan anteckna i marginalen. Pappret gör också att man rent fysiskt känner när man vänder sida och kan alltså fungera som en strukturerande resurs för läsningen. Å andra sidan så kan test som kräver att man formulerar egna svar vara mer krävande om man är tvungen att skriva för hand än när man använder tangentbord för en del elever.

30 Papper - skärm Större stresspåslag och trötthet vid lästest på skärm (Wästlund, 2007) Texter på papper och skärm används på olika sätt (Hillesund, 2010) Arbetsminne och visuo-spatial förmåga vid navigation (Naumann et al., 2008, Pazzaglia et al., 2008) Illustrationer och text försvårar förståelse vid dyslexi (Wennås Brante, 2014) En möjlig förklaring kan återfinnas i de studier som gjorts av Wästlund (2007) och Hillesund (2010). Wästlund visade att personer som gjorde ett läsförståelsetest på skärm hade ett större stresspåslag och visade mer trötthet än de personer som gjorde samma test på papper. Hillesunds studie visade att intervjupersonerna valde att läsa längre texter på papper eftersom läsningen på skärm inte gav samma översikt. Tryckta texter uppfattades underlätta sammanförande och slutledning men däremot tjänade den digitala läsningen ett syfte när det gäller att skumläsa för att på ett effektivt sätt hitta den information man vill ha. Längre texter på läses papper Tryckta texter upplevdes underlätta sammanförande och slutsatser Digitala texter skumlästes och för att hitta information Pazzaglia: visuo-spatiala funktioner krävs för att kunna skapa mentala representationer av strukturen i multimediala resurser. Naumann ser att arbetsminnet blir överbelastat när elever både ska använda lärstrategier och samtidigt navigera i ett digitalt material.

31 Jag kommer nu att prata om PISA-undersökningen
Jag kommer nu att prata om PISA-undersökningen. Till att börja med ska jag berätta om de senaste resultaten i läsförståelse och sedan kommer jag in på mina studier. PISA-undersökningen 2012

32 PISA-undersökningen OECD:s Programme for International Student Assessment 15-åringar Matematik, läsförståelse och naturvetenskap 65 deltagande länder, varav samtliga 34 OECD-länder Prov, elevenkät, skolenkät År 2012 deltog deltog knappt svenska elever i 209 skolor i pappersprovet. I det digitala provet deltog ca elever Matematik var huvudområde år 2012 (naturvetenskap 2015, läsning 2018) År 2018 är det tredje gången som läsning är huvudområde (2000, 2009 och 2018).

33 PISAs traditionella lästest
ATT BORSTA TÄNDERNA Blir tänderna renare och renare ju längre och hårdare vi borstar dem? Brittiska forskare svarar nej. De har faktiskt prövat många olika alternativ och kommit fram till det perfekta sättet att borsta tänderna. Två minuters borstning, utan att borsta för hårt, ger det bästa resultatet. Om man borstar hårt, skadar man tandemaljen och tandköttet utan att få loss matrester eller plack. Bente Hansen, som är expert på tandborstning, ger rådet att hålla tandborsten på samma sätt som man håller en penna. ”Börja på ena sidan och borsta längs med hela tandraden”, säger hon. ”Glöm inte heller tungan! Den kan faktiskt innehålla massor med bakterier som kan ge dålig andedräkt.” ”Att borsta tänderna” är en artikel från en norsk tidskrift. Använd ”Att borsta tänderna” här ovan för att besvara följande frågor. Fråga: Varför ska man borsta tungan, enligt Bente Hansen? Full poäng: Hänvisar till bakterier ELLER att bli av med dålig andedräkt, ELLER båda. Svaret får skriva om texten eller citera den direkt.

34 Exempel på en fråga: Vad är syftet med att ha med en jumbojet i denna bild?
Full poäng: Hänvisar direkt eller indirekt till höjden. Kan hänvisa till en jämförelse mellan jumbojeten och varmluftsballongen. För att visa hur högt ballongen for. För att understryka det faktum att ballongen for enormt högt. För att visa hur imponerande hans rekord verkligen var – han for högre upp än jumbojetar! För att ge en referenspunkt avseende höjden. För att visa hur imponerande hans rekord verkligen var. [minimum]

35 Resultaten 2000-2012 Resultatutveckling i Sverige 2000-2012.
Skalan är konstruerad av OECD, medelvärdet 500 och standardavvikelsen 100 vid första genomförandet år Sedan dess har mv och sd ändrats något kring dessa värden beroende de deltagande ländernas varierande resultat över åren.

36 Likvärdighet läsning En jämförelse av percentilvärden för prestationer i Sverige med motsvarande percentilvärden för OECD som helhet. I läsning var utvecklingen fram till 2006 inte särskilt dramatisk, även om en viss nedgång syntes för de mest lågpresterande eleverna. Då låg fortfarande det svenska totalresultatet över OECD-nivå. Vid 2009 års undersökning sjönk resultatet till OECD-nivå, och i 2012 års undersökning ligger Sverige klart under OECD-medelvärdet. Som framgår i figuren är förklaringen den mycket kraftiga nedgången för lågpresterande elever, vilket också står i samklang med den stora ökningen av andelen elever på de lägsta nivåerna (under nivå 2) i läsning.

37 Andel elever under nivå 2 i läsning

38 Skillnad pojkar- flickor

39 PISA 2012 Svenska 15-åringar har haft den sämsta resultatutvecklingen av samtliga OECD-länder. Försämringen har skett inom samtliga tre kunskapsområden – matematik, läsförståelse, naturvetenskap. De svenska kunskapsresultaten ligger numera under OECD-genomsnittet i alla tre kunskapsområden. Pojkar och lågpresterande elever är de som har tappat mest. Likvärdighetsmåtten ger olika bilder i matematik jämfört med i läsförståelse och naturvetenskap.

40 Hur tycker du att PISA-resultaten stämmer om du jämför med dina egna erfarenheter av svenska 15-åringars läsförmåga? Skriv in ditt svar – ett ord med max 20 tecken Hur tycker du att PISA-resultaten stämmer om du jämför med dina egna erfarenheter av svenska 15-åringars läsförmåga?

41 Mina två studier utifrån Pisa-data (2009)

42 PISAs digitala lästest
Det är ganska stor skillnad på lästestet i traditionell läsning och det i digital läsning i PISA. Exempel på uppgifter. Liknar läsning på Internet med navigation, länkar, e-post m.m.

43

44 Unika aspekter i digital läsning
I en av mina studier använde jag en metod som heter strukturell ekvationsmodellering. Med den metoden kan man se hur olika faktorer är relaterade till varandra. Utifrån elevernas resultat i de tre delskalorna i det traditionella lästestet + resultaten från det digitala testet fick jag ut en faktor som jag kallade övergripande läsförmåga. Jag kunde sedan identifiera en faktor under den övergripande läsförmågan som visade på det som var unikt i det digitala lästestet. Kön finns med och på en övergripande nivå lyckades flickorna bättre än pojkarna i båda testen. Något som förvånade mig var att pojkarna var bättre än flickorna i den här delen som var unik för den digitala läsningen. Jag började då fundera på hur detta kunde förklaras.

45 Pojkar och datorspelande
Pojkarna lyckades bättre i de aspekter som var unika för det digitala läsandet Den mertid som pojkarna ägnade åt datorspelande förklarade denna skillnad Unika aspekter i digital läsning när den traditionella läsningen var borträknad. Det kan röra sig om navigation, tolka symboler m.m. En stor andel av den digitala läsningen bygger på en traditionell läsförmåga. Visuell-spatial förmåga och arbetsminnet har betydelse för förmågan att navigera i digitala texter med hyperlänkar (Pazzaglia et al., 2008; Naumann et al., 2008)

46 Hur ofta använder du en dator för följande hemma?
Spela spel för en spelare Spela online-spel Aldrig eller nästan aldrig En eller tva gånger i månaden En eller tva gånger i veckan Varje dag eller nästan varje dag

47 Förmågor som övas upp av vissa datorspel
Visuo-spatial förmåga – navigera i texter med hyperlänkar Datorvana – hantera datorn, tolka symboler och bilder Läsaktiviteter kopplade till spel (wikis, forum m.m.) Engelska

48 Kulturellt och ekonomiskt kapital
I både svenska och norska data fanns ett samband mellan kulturellt kapital och den övergripande läsprestationen Däremot återfanns inte något samband mellan den unika digitala läsfaktorn och faktorn för kulturellt kapital I in andra PISA-studie undersökte jag hur läsresultaten var kopplade till elevernas kulturella och ekonomiska kapital. Jag tittade på resultaten i både Norge och Sverige. Begreppen kommer från Bourdieu och handlar om elevernas socioekonomiska bakgrund. Det kulturella kapitalet kan mätas med hjälp av indikatorer som föräldrarnas utbildningsnivå, antal böcker i hemmet, konst, piano eller liknande. Ekonomiskt kapital mättes med antal badrum, antal mobiltelefoner och antal bilar. Alla elever har tillgång till datorer/surfplattor och liknande i Sverige och Norge. Än så länge ser vi inga klyftor på grund av föräldrarnas kulturella och ekonomiska kapital när det gäller det digitala läsandet.

49 På skolnivå, i Sverige, kunde jag se att elever i friskola presterade bättre i traditionell läsning än elever i kommunal skola. I Norge hade istället elever med föräldrar som var mer engagerade i skolan högre resultat. På elevnivå påverkade det kulturella kapitalet elevernas prestationer i den övergripande läsningen i både Sverige och Norge. I Sverige hade även det ekonomiska kapitalet en viss inverkan på den övergripande läsningen men däremot inte i Norge. Det kan bero på att det finns ett högre samband mellan kulturellt och ekonomiskt kapital i Sverige än i Norge. Inga effekter på den unika delen av digital läsning.

50 Läsförståelse påverkas av sitt sammanhang
Avslutningsvis ska jag nu komma in på mina huvudsakliga slutsatser. Det verkar som att läsförståelse påverkas av hur texterna är uppbyggda och hur de presenteras. På papper eller på skärm. Med länkar, symboler, ljud, video m.m. Viktigt att komma ihåg att en stor del traditionell läsförmåga krävs.

51 Mina slutsatser Digital läsning påverkas av den kontext som texterna presenteras i Speciella förmågor och kompetenser krävs för digital läsning Större likvärdighet  i digital läsning än i traditionell läsning 1. De digitala texternas starkt multimodala karaktär ställer krav på förmågan att tolka och förstå kombinationen av texter, bilder, videofilmer och diagram 2. Läsaren måste kunna identifiera vilken genre texten tillhör för att kritiskt kunna värdera innehållet. När det gäller texter på papper, skiljer sig exempelvis en dagstidning skiljer sig från en roman till form, utseende och den taktila känslan av papperskvaliteten, medan sådana skillnader inte uppträder mellan texter på Internet. Där befinner sig istället texter ur olika genrer med olika budskap och författare bara ett klick ifrån varandra på Internet. 3. Avhandlingens resultat visar att bakgrundsfaktorer såsom könsskillnader såväl som påverkan av SES skiljer sig något mellan läsförståelse av traditionella och digitala texter. Noggrannheten som flickorna uppvisade i studie IV, vilket dessutom flickornas färre överhoppade uppgifter i studie I pekade på, kan vara till fördel för de strategier och förmågor i traditionell läsning som bland andra Pearson och Gallagher (1983) har lyft fram, exempelvis reflektion, slutsatser, summering och läsning mellan raderna. I PISA-undersökningen lyckas pojkarna bättre på det digitala läsprovet än på det traditionella. I jämförelse med de nordiska länderna så kan det konstateras att ekonomiska tillgångar inte tycks samvariera med tillgång till Internet i samma utsträckning som i USA. Den digitala klyftan tycks i det avseendet vara mindre de i nordiska länderna än i USA.

52 Framtidens läsning? “Once I was a scuba diver in the sea of words. Now I zip along the surface like a guy on a Jet Ski.” “En gång var jag en dykare i ett hav av ord. Nu far jag fram på ytan som en kille på en Jet Ski.” (Carr, 2008)

53 Rasmusson, M. (2015). Reading Paper – Reading Screen, Nordic Studies in Education, 35(1), 3-19.
Rasmusson, M. & Åberg-Bengtsson, L. (in press). Does performance in digital reading relate to computer game playing? A study of factor structure and gender patterns in 15-year-olds’ reading literacy performance. Scandinavian Journal of Educational Research. doi: / Rasmusson, M. (2014). A Multilevel Analysis of Swedish and Norwegian Students’ Overall and Digital Reading Performance with a Focus on Equity Aspects of Education. Manuscript submitted for publication. Rasmusson, M., & Eklund, M. (2013). ”It’s easier to read on the Internet—you just click on what you want to read…” Abilities and skills needed for reading on the Internet. Education and Information Technologies, 18(3), doi: /s

54 Det digitala läsandet Begrepp, processer och resultat Mittuniversitetet Avhandling nr 209 ISSN X ISBN

55 Tack för att ni lyssnade!
Maria Rasmusson e-post:

56 Referenser Wästlund, E. (2007). Experimental studies of human-computer interaction: working memory and mental workload in complex cognition. (Doktorsavhandling). Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för psykologi. Hillesund, T. (2010). Digital reading spaces: How expert readers handle books, the Web and electronic paper. First Monday, 15(4). Naumann, J., Richter, T., Christmann, U., & Groeben, N. (2008). Working memory capacity and reading skill moderate the effectiveness of strategy training in learning from hypertext. Learning and Individual Differences, 18(2), Pazzaglia, F., Toso, C., & Cacciamani, S. (2008). The specific involvement of verbal and visuospatial working memory in hypermedia learning. British Journal of Educational Technology, 39(1), Wennås Brante, E. (2014). Möte med multimodalt material. Vilken roll spelar dyslexi för uppfattandet av text och bild? (Doktorsavhandling). (Göteborg Studies in Educational Sciences, 354). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

57 Källor till bilder ”The heart of the library” https://www.flickr.com/photos/katerha/ ”Keyboard” https://www.flickr.com/photos/laurahendersondesign/ ”The High Coast Bridge” https://www.flickr.com/photos/nillanilzon/ ”Reading for bad weather” https://www.flickr.com/photos/elsie/ ”Kindle” ”Editing a paper! https://www.flickr.com/photos/nics_events/ ”Computer screen” https://www.flickr.com/photos/blakespot/ ”Dungeon LAN” https://www.flickr.com/photos/allaboutchase/ ”Testing time” https://www.flickr.com/photos/comedynose/ Skärmdumpar från Kamratposten, Bamse, Aftonbladet


Ladda ner ppt "Det digitala läsandet Maria Rasmusson"

Liknande presentationer


Google-annonser