På spaning efter socialt arbete – utmaningar och möjligheter idag och i framtiden FORSA Syds Temadag Socialhögskolan, Lunds universitet 29 november 2010.

En presentation över ämnet: "På spaning efter socialt arbete – utmaningar och möjligheter idag och i framtiden FORSA Syds Temadag Socialhögskolan, Lunds universitet 29 november 2010."— Presentationens avskrift:

1 På spaning efter socialt arbete – utmaningar och möjligheter idag och i framtiden FORSA Syds Temadag Socialhögskolan, Lunds universitet 29 november 2010 Prof Tapio Salonen Linnéuniversitetet tapio.salonen@lnu.se Gästprofessor vid LiU

2 Frågeställningar Det sociala arbetets inplacering och roll i välfärdsutvecklingen Identifiera externa och interna utvecklingsfaktorer Professionaliseringens drivkrafter Aktuella trender

3 Utmaningar för den svenska välfärdsmodellen Globalisering Marknads- och produktionsförändringar Demografiska förändringar Förändrade relationer mellan individ och samhälle Nya synsätt på offentligt och privat

4 Det sociala arbetets utveckling under 2000-talets första årtionde. Utbildningsexplosion på grundläggande nivå Svag professionsfördjupning Fortsatt ökning av yrkesfältet Diversifiering av det professionella sociala arbetet

5 Varför är dimensioneringen av socionom- utbildningen av strategisk betydelse i nuläget? Externt arbetsmarknadsperspektiv Arbetsmarknadens kommande behov av socionomer Förväntat överskott; risk för arbetslöshet, deprofessionalisering etc. Internt akademiskt perspektiv Uppfylla kvalitetskrav på programutbildningen Balans mellan programutb., professionsfördjupande masterutb. och utbildning på forskarnivå

6 Antal examina från socionom- och social omsorgsutbildningar i Sverige 1990-tal till 2010-tal. Källa: Högskoleverkets NU-statistikdatabas och prognos utifrån antagningsnivå 2008-2010.

7 Överskott av socionomer fram till år 2025 enligt två prognoser.

8 Socionomutbildningen på 10-talet Problem – expansionen av utbildningsplatser på socionomutbildningar riskerar leda till; a/ överskott av socionomer på arbetsmarknaden b/ problem att klara kvalitetsmålen inom utbildningen c/ obalans mellan yrkesexamen, masters- och forskarutbildning Förändringsstrategi: a/ neddragning av ca 1 800 utbildningsplatser – var femte plats b/ satsning på professionsfördjupande utbildningar c/ expansion av forskarutbildning i socialt arbete

9 Underliggande synsätt och lojaliteter för socialarbetaren IFSW definition av socialt arbete “The social work profession promotes social change, problem solving in human relationships and the empowerment and liberation of people to enhance well- being. Utilising theories of human behaviour and social systems, social work intervenes at the points where people interact with their environments. Principles of human rights and social justice are fundamental to social work.” Lojalitet gentemot vem? Arbetsgivare – utsatta människor Inbyggda spänningsfält inom professionsfältet – uppåt/neråt & inåt/utåt Hjälp och kontroll ”Undantaget gäller….”

10 Socionomer – ett brokigt arbetsfält 1:e introduktionssekreterare, 1:e socialsekreterare, 1:e socionom, adjunkt, adm. sekreterare, alkohol-och drogrådgivare, arbetsförmedlare, arbetskonsulent, arbetsmarknadshandläggare, arbetsmarknadssekreterare, arkivassistent, avd. föreståndare, barnpsykiatrisk kurator, behandlare, behandlingsassistent, behandlingssamordnare, behandlingssekreterare, beteendevetare, bildterapeut, biståndsbedömare, biståndshandläggare, bitr. handläggare, bitr. inst. chef, biträdande enhetschef, biträdande föreståndare, biträdande gruppledare, boendeansvarig, boendehandledare, budget-och skuldrådgivare, byrådirektör, chefskurator, civilutredare, coach, diakon, doktorand, enhetsansvarig, enhetschef, familjebehandlare, familjehemssekreterare, familjerådgivare, familjerättssekreterare, familjesekreterare, familjeterapeut, familjevårdsinspektör, flyktingsamordnare, folkhälsosamordnare, forskningsassistent, forskningsledare, forskningsutredare, fritidsledare, frivårdsinspektör, fältsekreterare, fängelsediakon, färdtjänsthandläggare, förebyggande socionom, föreståndare, förläggare, gruppchef, gruppledare, handikappkonsulent, handledare, handläggare, hemvårdsinspektör, HR-konsult, högskolelektor, IFO-chef, integrationssekreterare, introduktionshandläggare, jobbcoach, KBT-terapeut, karriärcoach, klinikchef, konsulent, konsult, kontaktsekreterare, kooperativ rådgivare, kriminalvårdare, kriminalvårdsinspektör, kurator, kvalificerad handläggare, kvalificerad utredare/projektledare, leg. psykoterapeut, LSS-handläggare, lärare, marte-meoterapeut, medlare vid brott, medlingssamordnare, mottagningshandläggare, mottagningssekreterare, MST-terapeut, näringslivshandläggare, områdeschef, omvårdnadschef, pedagogisk assistent, personalsekreterare, personalstrateg, personlig assistent, personlig handläggare, personligt ombud, planeringssekreterare, processledare, projektledare, projektsekreterare, psykoterapeut, regional utvecklare, rehabiliteringsassistent, rehabiliteringskonsulent, rehabiliteringssamordnare, rektor, samordnare, sektionschef, sjukhuskurator, skolkurator, socialchef, socialdirektör, socialinspektör, socialkonsulent, socialpedagog, socialrådgivare, socialsekreterare, socialterapeut, studierektor, terapeut, tillsynsansvarig, ungdomsbehandlare, ungdomssekreterare, universitetsadjunkt, utbildningsansvarig, utbildningsledare, utredare, utredningssekreterare, utvecklingsledare, VD, verksamhetsanalytiker, verksamhetschef, verksamhetsledare, verksamhetsutvecklare, vice VD, vårdansvarig, vårdcentralskurator, vårdlärare Källa: Socionomer och socialt arbete Svensson, Kerstin 2008

11 Oroväckande tendenser för det professionella arbetet Fragmentisering Byråkratisering Instrumentalisering

12 Hur ser det professionella handlingsutrymmet ut för den enskilde socialarbetaren? Studier visar; Tänker strukturellt – handlar individuellt individ – samhälle skuld – öde värdiga – ovärdiga preventiv – korrigerande procedurer – resultat inre och yttre professionsattribut

13 Problem med ett ensidigt fokus på evidensbaserat socialt arbete Evidensbaserad kunskap - enbart en av flera kunskapsformer inom socialt arbete Risker för övertro på manualstyrda metoder, fragmentisering och deprofessionalisering Kan uppstå målkonflikter Kräver långsiktiga och systematiska studier av hög vetenskaplig kvalitet

14 Det brittiska exemplet Dominerande ideologi: Nyliberalism, New Labour Från RED to SID and MUD (Levitas 1996, 2000, 2004) Påverkan på socialt arbete: New Public Management (NPM) Managerial culture in s w Evidence based practice (EBP)

15 Det brittiska exemplet (2) Reclaiming Social Work? -ethical ground -Relationship and process -The social -The structural -The political (Ferguson 2008)

16 Vägval för det professionella arbetet Deprofessionalisering eller professionalisering? -Förmåga att hävda professionella handlingsutrymmen -Legitimitet från omgivningen (politiken, allmänheten och utsatta grupper) Välfärdsorganiseringen i stort? - Specialiserade eller breda välfärdstjänster -Förmåga att utveckla nya sociala praktiker

17 Sociala arbetets olika funktioner Myndighetsutövning Behandling Social utveckling

18 Bestående besvärande samhällsproblem Arbetslöshetsnivåer på höga nivåer oavsett konjunkturcykel Ökade ekonomiska klyftor; försäkringslösheten breder ut sig… Ungas etableringsmönster; arbetslöshet, stress, vilsenhet, utestängning… Integration av immigrerade; långa och osäkra processer, låg förvärvsgrad… Tilltagande segregation; bor alltmer men folk som liknar oss själva, ”vi och dom”, få mötesplatser…

19 Utmaningar för den svenska välfärdsmodellen på 10-talet Aldrig förverkligats fullt ut – 1980-talet vändpunkt Klyftorna och ojämlikheten i samhället tenderar öka Bibehållit gamla lösningar – gör fel saker bättre? Välfärdspolitikens räckvidd och handlingsförmåga?

20 Strategiska bedömningar – profession Uppbyggnad av reguljära kunskapsstrukturer inom sociala professioner: Kvalificerade karriärtjänster Vidare- och fortbildning i livslångt lärande Reformering av välfärdsorganiseringen

21 Strategiska bedömningar – utbildning & forskning Utveckla utbildning på avancerad nivå - professionsfördjupande och forskningsinriktade mastersutbildningar Knyta legitimationsfrågan till masterutbildning och vidimerad yrkeslivserfarenhet Forskarutbildning för såväl akademins som det omgivande samhällets behov