Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Leksand Handelsutredning Rapport 2008 Siiri Jacobsson, Lisa Lagerén, Janne Sandahl, 08-7645599 1 Leksand Handelsutredning Slutrapport oktober 2008.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Leksand Handelsutredning Rapport 2008 Siiri Jacobsson, Lisa Lagerén, Janne Sandahl, 08-7645599 1 Leksand Handelsutredning Slutrapport oktober 2008."— Presentationens avskrift:

1 Leksand Handelsutredning Rapport 2008 Siiri Jacobsson, Lisa Lagerén, Janne Sandahl, Leksand Handelsutredning Slutrapport oktober 2008

2 Leksand Handelsutredning Rapport 2008 Siiri Jacobsson, Lisa Lagerén, Janne Sandahl, Innehåll 1.Resultat och rekommendation 2.Uppdraget 3.Leksand idag 4.Noret idag 5.Kolla Läget 6.SWOT-analys 7.Leksand i framtiden 8.Regionala förhållanden 9.Testade scenarier i Noret 10.Centrumledning i Noret 11.Resultat och rekommendation

3 Leksand Handelsutredning Rapport 2008 Siiri Jacobsson, Lisa Lagerén, Janne Sandahl, Resultat och rekommendation Noret Miljön rustas, bl a de stora parkeringsytorna. Leksandsvägen görs om till gåfartsgata i sin centrala del. Det bör prövas om Leksandsvägen och Sparbanksgatan alternativt kan enkelriktas i varsin riktning och förses med angöringsparkering eller om Leksands- vägen kan stängas av för genomfart och bara bli en parkeringsmatar- gata.Detta kräver en trafik- och parkeringsutredning. Om trafik och parkering kan lösas på ett tillfredsställande sätt kan Ica- butiken beredas möjlighet att flytta till Hantverkargatan och i så fall kan dagens byggnad nyttjas för småskalig sällanköpsvaruhandel av shoppingkaraktär. Detta kan i så fall betyda ett tillskott på ca kvm ny handelsyta, varav kvm dagligvaruhandel och kvm sällanköpsvaruhandel. Ett alternativ till att etablera dagligvaror vid Hantverkargatan är att etablera småskalig sällanköpsvaruhandel, kanske ca kvm. Detta skulle ge positiva effekter på Noret. Man bör rent generellt försöka åstadkomma förtätningar av handeln på Noret.

4 Leksand Handelsutredning Rapport 2008 Siiri Jacobsson, Lisa Lagerén, Janne Sandahl, Resultat och rekommendation (2) Noret Vill man värna Noret skall man genomföra föreslagna försvars- åtgärder. De ger en positiv effekt på ca 40 Mkr/år. Norets sällanköpsvaruhandel kommer ändå att förlora ca 20 Mkr i årsomsättning, men hamnar på en någorlunda stabil nivå. Noret måste få en kvalificerad centrumledning. Noret bör profileras mot småskalig sällanköpsvaruhandel inom alla segment. DV-handeln försvaras och utvecklas. Om turistantalet kan öka med, som vi vill hoppas, uppemot en femtedel stöds givetvis Norets handel. Sannolikt med kanske 10 Mkr i årsomsättning (hela kommunen kanske det tredubbla). Viktigt att arbeta för!

5 Leksand Handelsutredning Rapport 2008 Siiri Jacobsson, Lisa Lagerén, Janne Sandahl, Insjön med Hjultorget bör utvecklas med storskalig sällanköpsvaruhandel. Inledningsvis ca kvm, därefter max kvm vart femte år. Småskalig sällanköpsvaruhandel bör undvikas för att inte skada Noret och dess utveckling, dock kan mindre kompletteringar accepteras på Hjultorget. Västra sidan om riksvägen ska utvecklas med handel av skrymmande varor. Boverkets definition på skrymmande varor, "Skrymmande (smutsande, tunga) varor: varor som inte kan tas med på cykel eller buss. I huvudsak sällanköpsvaror med stort ytkrav per försåld enhet, t e x bilar, båtar, möbler, maskiner, byggvaror, järn, vitvaror, färg, radio/TV.” används där så är tillämpligt. 1.Resultat och rekommendation (3) Insjön

6 Leksand Handelsutredning Rapport 2008 Siiri Jacobsson, Lisa Lagerén, Janne Sandahl, Norra infarten bör med hänsyn till Norets utveckling endast få storskalig sällanköpsvaruhandel. Max ca kvm, helst möbler eller bilrelaterat. Därefter kan ca kvm vart femte år accepteras. 1.Resultat och rekommendation (4) Norra infarten

7 Leksand Handelsutredning Rapport 2008 Siiri Jacobsson, Lisa Lagerén, Janne Sandahl, Bakgrund I och med trafikomläggningarna som sker norr om Hjultorget finns det inom en snar framtid möjlighet att bygga ut handelsområdet vid Insjön. Det finns också en halvextern möjlighet vid Norra infarten Leksands stadskärna, Noret, är i behov av upprustning, den upplevs av många som sliten. Målsättningen är att skapa ett attraktivt centrum. 2. Uppdraget

8 Leksand Handelsutredning Rapport 2008 Siiri Jacobsson, Lisa Lagerén, Janne Sandahl, Bakgrund - Uppdrag och genomförande Utredningen är inriktad främst på Leksands stadskärna, Noret. Utbyggnad av handel i Insjön och vid Norra infarten till Leksand studeras också, dels för sig, dels ställda mot inverkan på Noret. Utredningen har bedrivits i samråd med kommunen och en referensgrupp med representanter för kommunen och det lokala näringslivet.

9 Leksand Handelsutredning Rapport 2008 Siiri Jacobsson, Lisa Lagerén, Janne Sandahl, Bakgrund - Projektgrupp Nordplan: Adj. professor Janne Sandahl huvudansvarig Civilingenjör Lisa Lagerén projektledare Civilingenjör Siiri Jacobsson utredare Civilekonom Thomas Hellström Nordplans vd Referensgrupp: Mats Möller Leksands kommun Margaretha ÅslundLeksands kommun Åke SjöbergLeksands kommun Anne-Lie StenbergFöretagarföreningen LIST Clas GezeliusHjultorgets handelsförening Johnny OlssonHjultorgets handelsförening Hans KronbergNils Skoglund AB Mattias SkoglundNils Skoglund AB Erik BergquistLeksands köpmannaförening

10 Leksand Handelsutredning Rapport 2008 Siiri Jacobsson, Lisa Lagerén, Janne Sandahl, Leksand idag Befolkning och detaljhandelsomsättning Befolkning år 2007: Prognos år 2015: , d v s Källa Kommunen. Detaljhandelsomsättning 2006/07 inkl moms: Dagligvaror400 à 410 Mkr/år (HiS 349 Mkr 2007) Sällanköpsvaror380 Mkr/år (HiS 288 Mkr 2007) Källa Köpmannaföreningen (siffrorna inom parentes är hämtade ur publika- tionen ”Handeln i Sverige”, som referensgruppen dock i detta hänseende bedömt vara fel). Clas Ohlsons postorderförsäljning ingår ej.

11 Leksand Handelsutredning Rapport 2008 Siiri Jacobsson, Lisa Lagerén, Janne Sandahl, Detaljhandelsindex, relativt riket Försäljningsunderlag inkl moms år 2006 Dagligvaror365 Mkr/år Sällanköpsvaror420 Mkr/år Källa: Handeln i Sverige. Detaljhandelsindex (relationen mellan verklig omsättning och försälj- ningsunderlag, i jämförelse med riket, som har index 100) år 2006 Dagligvaror110 (HiS 93 för år 2007) Sällanköpsvaror 90 (HiS 66 för år 2007) Vi förutsätter att Köpmannaföreningens omsättningssiffror och de därav följande indextalen 110 resp 90 speglar verkligheten (och inte de base- rade på omsättningssiffror enligt publikationen Handeln i Sverige, HiS).

12 Leksand Handelsutredning Rapport 2008 Siiri Jacobsson, Lisa Lagerén, Janne Sandahl, Leksand har en tredubblad befolkning under sommaren, vilket motsvarar 6 à extra fastboende när det gäller konsumtion av detaljhandelsvaror, framförallt av sällanköpsvaror ett ”konsumtionstillskott” av ca 150 Mkr sällanköpsvaror och kanske 50 Mkr dagligvaror Detta ger redan idag höga indextal, men är en resurs att nyttja ännu bättre! Kommentar om fritidsboende och turister

13 Leksand Handelsutredning Rapport 2008 Siiri Jacobsson, Lisa Lagerén, Janne Sandahl, Dagligvaruhandelns (DV) utveckling i Leksand och grannorterna, relativt länet Diagrammet är i sin helhet baserat på Handeln i Sverige. Korrekt värde för år 2006/07 enligt Köpmannaföreningen (KF) är markerat med stjärna. Observera att diagrammet har länets index som bas (länet har alltså index 100 i diagrammet), inte rikets, detta för att länet är en mer relevant jämförelsebas än riket. Leksand hävdar sig bra, men turismen borde höja mer. Leksand har ca 5 % av länets daglig- varuförsäljning. KF

14 Leksand Handelsutredning Rapport 2008 Siiri Jacobsson, Lisa Lagerén, Janne Sandahl, Leksand fallande, men mycket bra tack vare bl a turisterna, Clas Ohlson och Hjultorget). Leksand har ca 5 % av länets sällanköps- varuförsäljning. Sällanköpsvaruhandelns (SV) utveckling i Leksand och grannorterna, relativt länet Diagrammet är i sin helhet baserat på Handeln i Sverige. Korrekt värde för år 2006/07 enligt Köpmannaföreningen (KF) är markerat med stjärna. Observera att diagrammet har länets index som bas (länet har alltså index 100 i diagrammet), inte rikets, detta för att länet är en mer relevant jämförelsebas än riket. KF

15 Leksand Handelsutredning Rapport 2008 Siiri Jacobsson, Lisa Lagerén, Janne Sandahl, Allmänna synpunkter på Noret Dagsläget Tillgängligheten är god för bilister, sämre för kollektivtrafikresenärer. Parkeringen förefaller tillräcklig med viss reservation för turistmax. Utbudet är svagt på beklädnadssidan, framförallt för ungdomar. Dagligvaru- utbudet är bra. Stråkstrukturen kan troligen förbättras, idag är stadskärnan utspridd och, för en tillfällig besökare, delvis dold. Miljön kan förbättras, framförallt m a p löpande underhåll. Stadskärnan är sliten. Skötseln förefaller god. Attraktiviteten för boende och turister lider sannolikt av det svaga SV-utbudet.

16 Leksand Handelsutredning Rapport 2008 Siiri Jacobsson, Lisa Lagerén, Janne Sandahl, Omsättningen i kommunen idag (år 2006/07) Noret 125 Mkr SV 270 à 280 Mkr DV Hjultorget 170 Mkr SV 80 Mkr DV Övrigt 85 Mkr SV 50 Mkr DV Norra infarten 0 Mkr SV 0 Mkr DV Totalt 380 Mkr SV 400 à 410 Mkr DV Källa: Handeln i Sverige, Nordplan samt referensgruppen. Det kan noteras att en tumregel säger, att när den största externa enheten säljer mer shopping än stadskärnan (Noret), är denna hotad. Där är vi inte ännu, men man bör se upp.

17 Leksand Handelsutredning Rapport 2008 Siiri Jacobsson, Lisa Lagerén, Janne Sandahl, Noret idag Parkering och utbud

18 Leksand Handelsutredning Rapport 2008 Siiri Jacobsson, Lisa Lagerén, Janne Sandahl, Parkeringen i Noret idag Antal platser Källa: kommunen 95 bpl 113 bpl 213 bpl 93 bpl 36 bpl 15 bpl 64 bpl Totalt 650 bpl + kantsten (220 bpl?). Behov för handel och service ca 500 nyttiga bpl? Detta innebär att vi har ett överskott om parkeringen är nyttig, dvs den erbjuds där och när den efterfrågas (och t ex inte beläggs av arbetande och boende). Miljön är svag.

19 Leksand Handelsutredning Rapport 2008 Siiri Jacobsson, Lisa Lagerén, Janne Sandahl, Parkeringens nyttjande år 2001 Källa: Kommunen 95 bpl 78 % 59 % 113 bpl 35 % 43 % 213 bpl 97 % 59 % 93 bpl 63 % 30 % 36 bpl 11 % 31 % 86 bpl 47 % 70 % 64 bpl 91 % 86 % 29 juli (”soliga torsdagen”) 11 – 14:30 69 % beläggning 24 september (fredag) 12 – 14:30 55 % beläggning Torget och Köpmannen har högst beläggning. Förefaller inte ha varit en generell brist år Det finns sannolikt marginal även idag. Kanske kan man offra några bilplatser för att göra parkeringen trevligare?

20 Leksand Handelsutredning Rapport 2008 Siiri Jacobsson, Lisa Lagerén, Janne Sandahl, Ett parkeringståg? Under turistmax kan det vara p-underskott. Det skulle kunna vara en idé att som i många andra orter (bilden nedan är hämtad från Vaduz i Liechtenstein) då aktivera mer avsides belägna parkeringar som t ex vid Kulturhuset. Ett sådant tåg kan också vara en allmänt spännande attraktion.

21 Leksand Handelsutredning Rapport 2008 Siiri Jacobsson, Lisa Lagerén, Janne Sandahl, Kolla läget Kolla Läget är en väl beprövad s.k. lokal marknadsmodell. Den visar möjligheterna att med lönsamhet etablera en ny butik på olika lägen i ett centrum. Den är sortimentsunik, d v s den behandlar t ex blomsterbutiker och beklädnadsbutiker olika. Den kan också användas för att ge en allmän beskrivning av ett centrums kommersiella lägeskvalitet och stråkstruktur eller för att beskriva de kommersiella effekterna av olika tänkbara åtgärder i ett centrum, t ex bättre miljö eller ändrad tillgänglighet. Det är så vi använt den för Noret.

22 Leksand Handelsutredning Rapport 2008 Siiri Jacobsson, Lisa Lagerén, Janne Sandahl, Modellens uppbyggnad Modellen baseras på besiktning och hanterar sex parametrar i ett poängsystem:  Goda Grannar  Stråk  Miljö  Parkering  Kollektivtrafik  Konkurrens Maxpoängen för ett enskilt läge är 100, men i praktiken bara ca 70 eftersom parametrarna konkurrerar med varandra. Modellen är avstämd för tre ortsstorlekar och köpcentrum

23 Leksand Handelsutredning Rapport 2008 Siiri Jacobsson, Lisa Lagerén, Janne Sandahl, Samband mellan poäng och omsättning Sambandet mellan Kolla Läget-poäng och omsätt- ning visas i diagrammet t v, som översätter poäng till försäljningsmöjligheter för respektive bransch/ sortiment/profil i ett visst läge. Modellen ger den relativa lägeskvaliteten och därmed de relativa försäljningsmöjligheterna i studerat centrum. För att få en absolut bestäm- ning krävs kalibrering mot en butik (ett läge) med känd försäljning, som korrigerats för de inre para- metrarna så att man förvandlat den till ”normal- butik” för sin bransch/sortiment/profil. Diagrammet t v är uppbyggt så att man inom ett centrum följer en av kurvorna i kurvskaran. Man bör notera att kurvorna accelererar, det är alltså betydligt mer gynnsamt för omsättningen att gå från ett läge med redan hög poäng till ett med ännu högre, än att ex vis förbättra ett svagare läge.

24 Leksand Handelsutredning Rapport 2008 Siiri Jacobsson, Lisa Lagerén, Janne Sandahl, Parametrarnas vikt i denna utredning (Noret) Vi har studerat två branscher: dagligvaror och citybutik (shopping). Maxvärdena (vikten) för de ingående parametrarna för dessa två branscher ses i tabellen nedan. Studien avser förhållandena år 2008 och speglar möjlig försäljning för en tänkt nyetablering.

25 Leksand Handelsutredning Rapport 2008 Siiri Jacobsson, Lisa Lagerén, Janne Sandahl, Resultat: Kolla Läget för citybutik 2008 För citybutik (shopping) är det starkaste stråket idag Norsgatan. Detta beror dels på utbudet, men även på att Norsga- tan är gågata i denna del, något som är positivt för shopping.

26 Leksand Handelsutredning Rapport 2008 Siiri Jacobsson, Lisa Lagerén, Janne Sandahl, Resultat: Kolla Läget för dagligvaror år 2008 Även för dagligvaror är det starkaste stråket Norsgatan. Här beror det delvis på gågatan, men även på att Systembo- laget ligger här. Dock är den reella poängskillnaden mellan Norsgatan och lägena kring Ica och Coop inte stora och det är också Ica och Coop som har de stora försäljningsvoly- merna.

27 Leksand Handelsutredning Rapport 2008 Siiri Jacobsson, Lisa Lagerén, Janne Sandahl, SWOT-analys för Noret Styrkor Särskilt dagligvaruhandeln är stark Hjultorget stödjer genom att minska utflödet till andra kommuner Trevlig miljö på Norsgatan Tillräcklig parkering Många fritidsboende och turister Svagheter Kollektivtrafiken svag Svagt utbud av sällanköpsvaror, speciellt inom beklädnad och för ungdom Splittrade stråk Gallerian i Norets norra del är svag Möjligheter En flytt av Ica till annan plats i Noret, skulle skapa nya SV-ytor Gåfartsgata på Leksandsvägen ger bättre miljö Enkelriktningar kan ge utökad parkering Storskalig SV-handel vid Norra infarten eller Insjön ger ökade möjligheter att handla sådant på nära håll och därmed hålla kunderna ”hemma” Vackrare p-ytor i Noret Hot Omfattande utbyggnadsplaner på andra orter i regionen Utbyggnad av småskalig SV-handel i Insjön och vid Norra infarten skulle skada Noret Om en stor DV-enhet lämnar Noret skulle Norets kvalitet skadas Och: vår egen eventuella passivitet!

28 Leksand Handelsutredning Rapport 2008 Siiri Jacobsson, Lisa Lagerén, Janne Sandahl, Leksand i framtiden Antagen framtida per capita-konsumtion, årlig tillväxt DV + 1 % per år SV + 2,5 à 4 % per år E-handeln har en tillväxt motsvarande hälften av detta Nöje, restaurang+ 6 % per år Antal invånare+- 0 % Detta ger en tillväxt till 2012 år i fasta priser DV+ 6 % SV+ 15 à 20 % Plus ökat inflöde Minus ökad konkurrens Plus minus egna åtgärder

29 Leksand Handelsutredning Rapport 2008 Siiri Jacobsson, Lisa Lagerén, Janne Sandahl, Framtida efterfrågan m h t förändrad befolkning och per-capita konsumtion Fram till 2012 kommer alltså kommuninvånarnas efterfrågan, trots att befolkningen inte ökar något, att öka: Dagligvaror med 6 %, eller med 15 à 25 Mkr Sällanköpsvaror med 15 à 25 %, eller med 55 à 90 Mkr Hur kan vi fånga upp det? I Noret och/eller externt? Eller måste vi släppa det till andra kommuner? Nordplans prognos är försiktig, det kan finnas flera tiotal Mkr mer att slåss om i den framtida marknaden.

30 Leksand Handelsutredning Rapport 2008 Siiri Jacobsson, Lisa Lagerén, Janne Sandahl, Utbyggnadsmöjligheter i Leksand Hjultorget/Insjön Utbyggnadsmöjlighet på ca kvm, främst storskalig SV- handel. Norra infarten Utbyggnadsmöjlighet på ca kvm, främst storskalig SV- handel. Noret Möjlighet att skapa ca kvm butiksyta vid Hantverkargatan för t ex Ica och därmed frigöra ytor för mer småskalig sällan- köpsvaruhandel. Eller etablera sällanköpsvaruhandel där?

31 Leksand Handelsutredning Rapport 2008 Siiri Jacobsson, Lisa Lagerén, Janne Sandahl, Omsättningsförflyttningar för sällanköpshandeln pga utbyggnader i Insjön och Infarten (2012), ett exempel Noret Hjultorget/Insjön SVV (120 Mkr) Norra infarten kvm SVV (70 Mkr) 10 Mkr hämtas från Insjön till Norra infarten 10 Mkr hämtas från Norra infarten till Insjön < 30 Mkr hämtas från Noret till Insjön 10 Mkr hämtas från Noret till Norra infarten 50 Mkr i ökat inflöde eller minskat utflöde > 80 Mkr i ökat inflöde eller minskat utflöde SVV = Storskalig SV SVS = Småskalig SV Till 2012 har vi endast antagit en utbyggnad på nya kvm i Insjön. Man ser att Noret skulle tappa upp emot 40 Mkr. Insjön och Infarten ”byter” omsättning med varandra. Vi hämtar hem hem över 130 Mkr från handel i andra kommuner.

32 Leksand Handelsutredning Rapport 2008 Siiri Jacobsson, Lisa Lagerén, Janne Sandahl, Kommentar kvm ny sällanköpsvaruhandel i Hjultorget/Insjön och i Norra infarten, som etableras “över natten” år 2007/08 skulle få följande effekter. Noret skulle att tappa nära 40 Mkr i sällanköpsvaruomsättning. Inte bra, men Noret kommer att kunna försvara sig och tillväxten kommer att kompensera. Drygt 130 Mkr av den sällanköpsvaruförsäljning som förväntas åstadkommas i Insjön och vid Norra infarten är nytt inflöde från andra kommuner eller minskat utflöde från Leksand. Bra, en styrka för Leksand och på sikt även ett stöd för Noret genom att leksandsborna minskar sina inköpsresor till annan ort.

33 Leksand Handelsutredning Slutrapport 2008 Siiri Jacobsson, Lisa Lagerén, Janne Sandahl, Regionala förhållanden Befolkning i Dalarnas län Befolkning Befolkningsprognos Befolkningen antas alltså minska med ca 0,5 % till år Turistvolymen antas öka med 10 à 20 %.

34 Leksand Handelsutredning Rapport 2008 Siiri Jacobsson, Lisa Lagerén, Janne Sandahl, Större nybyggnadsplaner i regionen till år 2012 Mora kvm SVV kvm DV Ludvika kvm SVV kvm DV Borlänge kvm SVV kvm SVS kvm DV Falun kvm SVV kvm SVS Avesta kvm SVV kvm SVS SVV = Storskalig SV SVS = Småskalig SV Det finns omfattande utbyggnadsplaner på andra orter i regionen. Troligen kommer allt detta inte att förverkligas, och vi kommer avslutningsvis endast att räkna med att 30 % blir verklighet till år 2012.

35 Leksand Handelsutredning Rapport 2008 Siiri Jacobsson, Lisa Lagerén, Janne Sandahl, Omsättning som tas från Leksand p g a ökad regional konkurrens Mora kvm SVV kvm DV Ludvika kvm SVV kvm DV Borlänge kvm SVV kvm SVS kvm DV Falun kvm SVV kvm SVS Avesta kvm SVV kvm SVS SV: 0 Mkr DV: 10 Mkr i ökat utflöde till Mora SV: 50 Mkr i ökat utflöde till Borlänge DV: 10 Mkr i ökat utflöde till Borlänge SV: < 10 Mkr i ökat utflöde till Avesta DV: 0 Mkr SV: < 10 Mkr i ökat utflöde till Ludvika DV. 0 Mkr SV: 20 Mkr i ökat utflöde till Falun DV: 0 Mkr SVV = Storskalig SV SVS = Småskalig SV DV = dagligvaror Utbyggnadsplanerna i andra kommuner kan år 2012 ge följande omsättningsförluster för Leksand. Detta Innan hänsyn tagits till den ökade efterfrågan. Blå pilar avser SV-utflöde, röda pilar DV-utflöde. Totalt nyskapat utflöde: SV 90 Mkr, DV 20 Mkr.

36 Leksand Handelsutredning Rapport 2008 Siiri Jacobsson, Lisa Lagerén, Janne Sandahl, Kommentar Om utbyggnadsplanerna i andra kommuner realiseras skulle vi få följande effekter på Leksands detaljhandel. Noret skulle nominellt tappa ca 85 Mkr, 50 Mkr till annan kommun och 35 Mkr till egen externhandel. Men: bara en tredjedel byggs till 2012, vilket innebär att Noret bara tappar ca 30 Mkr. Försvar ger + 20 à 30 Mkr, nettoförlust 10 à 15 Mkr, d v s 4 à 8 års tillväxt. Hjultorget och Insjön tappar nominellt ca 80 Mkr (d v s man lyckas bl a inte sälja så mycket på de nya ytorna som man skulle önska), men eftersom bara en tredjedel byggs till år 2012 tappar man i realiteten ca 30 Mkr, eller 3 à 4 års tillväxt.

37 Leksand Handelsutredning Rapport 2008 Siiri Jacobsson, Lisa Lagerén, Janne Sandahl, Mer dagligvaruhandel i Noret? Om man kan lägga till kvm effektiv dagligvaruhandel i Noret, t ex vi Hantverkargatan blir nettotillskottet ca 30 Mkr/år, vilket ökar index med 3 %. Skulle även stimulera Norets SV-försäljning. Bra om det går att lösa tekniskt.

38 Leksand Handelsutredning Rapport 2008 Siiri Jacobsson, Lisa Lagerén, Janne Sandahl, Noret 105 Mkr SV 280 Mkr DV Insjön 265 Mkr SV 80 Mkr DV Norra infarten 50 Mkr SV Övrigt 70 Mkr SV 50Mkr DV Totalt 490 Mkr SV 410 Mkr DV Ny omsättning i Leksand (år 2012 i dagens penningvärde inkl moms) efter antagna utbyggnader i Leksand och omlandet, mht ändrad efterfrågan Detta ger följande nya omsättningstal i Leksands olika delar. Ökningen i omsättning på sällanköpsvarusidan i hela kommunen blir nära 30 % från idag och för DV någon procent.

39 Leksand Handelsutredning Rapport 2008 Siiri Jacobsson, Lisa Lagerén, Janne Sandahl, Testade scenarier i Noret 1.ICA flyttar till Hantverkargatan med entré mot parkeringen och ersätts med småskalig SV-handel 2.Leksandsvägen blir gåfartsgata 3.Småskalig SV-handel etableras vid Hantverkargatan med entré mot parkeringen Vi har m h a Kolla Läget beräknat effekterna på handeln i Noret. Scenario 1 kan bli svårt att realisera, då trafiken kan bli kompli- cerad att ordna, då det bl a måste finnas utrymme för lastkajer och mer parkering än idag.

40 Leksand Handelsutredning Rapport 2008 Siiri Jacobsson, Lisa Lagerén, Janne Sandahl, Scenario 1 – ICA flyttad till Hantverkargatan, småskalig SV-handel i den nuvarande ICA-lokalen Dagens parkering vid Hantverkargatan är svår att utvidga, vilket leder till att en flytt av Ica till detta läge skulle ge svaga negativa effekter på Norsgatan. Någon SV-enhet har antagits flytta från Norsgatan/Hantverkargatan till Icas gamla lokal. För citybutik skulle lägena uppe vid Torget bli bättre, dock inte så bra att de blir klart etableringsbara.

41 Leksand Handelsutredning Rapport 2008 Siiri Jacobsson, Lisa Lagerén, Janne Sandahl, Kommentar scenario 1 Detta scenario kan bli svårt att genomföra på ett trafiktekniskt bra sätt, eftersom den tänkta tomten är något för trång för att inrymma både parkering och lastning till en relativt stor dagligvaruenhet, vilket avspeglas i Kolla Läget-poängen. Effekterna blir generellt svagt positiva för citybutik, men det nyskapade SV-läget uppe vid Torget blir bara nätt och jämt etableringsbart för nya verksamheter.

42 Leksand Handelsutredning Rapport 2008 Siiri Jacobsson, Lisa Lagerén, Janne Sandahl, Scenario 2 – Leksandsvägen blir gåfartsgata Om Leksandsvägen i sin centrala del skulle göras till gåfartsgata skulle området kring korsningen Leksandsvägen/Faluvägen få ca 10 % högre poäng enligt Kolla läget för både DV och citybutik, vilket är klart positivt

43 Leksand Handelsutredning Rapport 2008 Siiri Jacobsson, Lisa Lagerén, Janne Sandahl, Kommentar scenario 2 Att göra om Leksandsvägen till gåfartsgata skulle vara positivt för Noret. Dock måste troligen delar av genomfartstrafiken beredas möjlighet att ta annan väg. Ett alternativ kan vara att enkelrikta Leksandsvägen och Sparbanksgatan vilket också skulle ge utrymme för gatuparkering. Ytterligare ett alternativ skulle kunna vara att fysiskt stänga Leksandsvägen för genomfartstrafik, bara ha den som matargata till de stora parkeringarna. Här krävs en trafik- och parkeringsutredning.

44 Leksand Handelsutredning Rapport 2008 Siiri Jacobsson, Lisa Lagerén, Janne Sandahl, Scenario 3 – Småskalig SV-handel etableras vid Hantverkargatan, vettande mot parkeringen Om det etableras småskalig SV-handel vid Hantverkargatan vettandes mot parkeringen skulle området kring korsningen Leksandsvägen/Faluvägen få ca 10 % högre poäng enligt Kolla läget för citybutik och någon procent högre för DV. Området på Norsgatan närmast parkeringen skulle öka sina poäng med ca 15 % för citybutik och med strax under 5 % för DV. Det nyskapade läget vid parkeringens östra sida får knappt 50 poäng. Dessa effekter är klart positiva för Noret.

45 Leksand Handelsutredning Rapport 2008 Siiri Jacobsson, Lisa Lagerén, Janne Sandahl, Kommentar scenario 3 Att etablera småskalig SV-handel vid Hantverkargatan vettande mot parkeringen skulle vara positivt för Noret. Det nya läget i sig blir troligen precis nyetableringsbart för citybutik. Det kan dock bli aktuellt att minska antalet parkeringsplatser vid detta scenario för att kunna skapa plats för gående.

46 Leksand Handelsutredning Rapport 2008 Siiri Jacobsson, Lisa Lagerén, Janne Sandahl, Centrumledning i Noret Noret måste liksom alla andra framåtsträvande centra ha en kvalificerad centrumledning. Viktigaste arbetsuppgifter: –Utveckla Noret –Sköta och marknadsföra Noret kommersiellt –Samordna Norets aktörer Bilden visar en normalorganisation. Utbildning i denna typ av frågor ges vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping (Centrumfunktion)

47 Leksand Handelsutredning Rapport 2008 Siiri Jacobsson, Lisa Lagerén, Janne Sandahl, Resultat och rekommendation Noret Miljön rustas, bl a de stora parkeringsytorna. Leksandsvägen görs om till gåfartsgata i sin centrala del. Det bör prövas om Leksandsvägen och Sparbanksgatan alternativt kan enkelriktas i varsin riktning och förses med angöringsparkering eller om Leksands- vägen kan stängas av för genomfart och bara bli en parkeringsmatar- gata.Detta kräver en trafik- och parkeringsutredning. Om trafik och parkering kan lösas på ett tillfredsställande sätt kan Ica- butiken beredas möjlighet att flytta till Hantverkargatan och i så fall kan dagens byggnad nyttjas för småskalig sällanköpsvaruhandel av shoppingkaraktär. Detta kan i så fall betyda ett tillskott på ca kvm ny handelsyta, varav kvm dagligvaruhandel och kvm sällanköpsvaruhandel. Detta kan ge viktiga 20 à 30 Mkr. Ett alternativ till att etablera dagligvaror vid Hantverkargatan är att etablera småskalig sällanköpsvaruhandel, kanske ca kvm. Detta skulle ge positiva effekter på Noret. Man bör rent generellt försöka åstadkomma förtätningar av handeln på Noret.

48 Leksand Handelsutredning Rapport 2008 Siiri Jacobsson, Lisa Lagerén, Janne Sandahl, Resultat och rekommendation (2) Noret Vill man värna Noret skall man genomföra föreslagna försvars- åtgärder. De ger en positiv effekt på ca 40 Mkr/år. Norets sällanköpsvaruhandel kommer ändå att förlora ca 20 Mkr i årsomsättning, men hamnar på en någorlunda stabil nivå. Noret måste få en kvalificerad centrumledning. Noret bör profileras mot småskalig sällanköpsvaruhandel inom alla segment. DV-handeln försvaras och utvecklas. Om turistantalet kan öka med, som vi vill hoppas, uppemot en femtedel stöds givetvis Norets handel. Sannolikt med kanske 10 Mkr i årsomsättning (hela kommunen kanske det tredubbla). Viktigt att arbeta för!

49 Leksand Handelsutredning Rapport 2008 Siiri Jacobsson, Lisa Lagerén, Janne Sandahl, Insjön med Hjultorget bör utvecklas med storskalig sällanköpsvaruhandel. Inledningsvis ca kvm, därefter max kvm vart femte år. Småskalig sällanköpsvaruhandel bör undvikas för att inte skada Noret och dess utveckling, dock kan mindre kompletteringar accepteras på Hjultorget. Västra sidan om riksvägen ska utvecklas med handel av skrymmande varor. Boverkets definition på skrymmande varor, "Skrymmande (smutsande, tunga) varor: varor som inte kan tas med på cykel eller buss. I huvudsak sällanköpsvaror med stort ytkrav per försåld enhet, t e x bilar, båtar, möbler, maskiner, byggvaror, järn, vitvaror, färg, radio/TV.” används där så är tillämpligt. 11. Resultat och rekommendation (3) Insjön

50 Leksand Handelsutredning Rapport 2008 Siiri Jacobsson, Lisa Lagerén, Janne Sandahl, Norra infarten bör med hänsyn till Norets utveckling endast få storskalig sällanköpsvaruhandel. Max ca kvm, helst möbler eller bilrelaterat. Därefter kan ca kvm vart femte år accepteras. 11. Resultat och rekommendation (4) Norra infarten


Ladda ner ppt "Leksand Handelsutredning Rapport 2008 Siiri Jacobsson, Lisa Lagerén, Janne Sandahl, 08-7645599 1 Leksand Handelsutredning Slutrapport oktober 2008."

Liknande presentationer


Google-annonser