Makroekonomi – en empirisk grund för kursen vt 2010 1.Några mycket långsiktiga trender: välfärdens utveckling 2.Efterkrigstiden i tre epoker: internationellt,

En presentation över ämnet: "Makroekonomi – en empirisk grund för kursen vt 2010 1.Några mycket långsiktiga trender: välfärdens utveckling 2.Efterkrigstiden i tre epoker: internationellt,"— Presentationens avskrift:

1 Makroekonomi – en empirisk grund för kursen vt 2010 1.Några mycket långsiktiga trender: välfärdens utveckling 2.Efterkrigstiden i tre epoker: internationellt, svenska konjunktur- och strukturfaktorer 3.Dagens ekonomiska kris: värsting?

2 Sveriges BNP per capita och förväntad livslängd 1820-1965

3 Arbetslösheten i Sverige 1911-2004

4 Relativ arbetslöshet i Sverige och EU 1970-2004

5 Inflationen i Sverige 1870-2004

6 Prisnivån i Sverige 1870-2004

7 Vad skiljer 2005 från 1980? 1955? – två generationer… (allt i 2009 prisnivå!) hushållens konsumtion offentlig konsumtion BNP/capita export/BNP Mobiltel/1000 inv Studenter vid universitet 195519802005 481 mrd897 mrd +86 % 1 513 mrd +69 % 123 mrd529 mrd +430 % 822 mrd +55% 110 410 kr 218 138 kr (+98%) 344 869 kr (+58%) 22 %30 %49 % 01030 ca 15 00048 00082 000

8 Viktiga svenska institutionella förändringar Valutaregleringen avskaffas på 1980-talet: fri internationell kapitalrörlighet Fast växelkurs blir flytande 1992 EU-medlemskap 1995 nej till EMU och euro Inflationsmål och självständig riksbank Utgiftstak och budgetmål

9 Översikt över Sveriges moderna ekonomiska utveckling 1.Industrialiseringsperioden 2.“Det gyllene kvartsseklet” 1948-73 3.Kriser och omvandling 1973-95 4.Moderna tider 1995-2008 (?)

10 1948-1973 Det gyllene kvartsseklet-internationellt Bretton Woods-systemet med fasta växelkurser hög tillväxt (industrialismen, masskonsumtion) snabb ökning av världshandeln ”keynesiansk” politik: staten aktiv konjunkturpåverkan

11 1948-1973 Det gyllene kvartsseklet-konjunkturellt historiskt rekordhög tillväxt (50-t: 3,4%/år, 60-t: 4,5 %/år) höga investeringar (20-25% av BNP) låg arbetslöshet låg inflation och ränta jämvikt i utrikeshandeln och i statsfinanserna

12 BNP-utveckling 1951-2009

13 1948-1973 Det gyllene kvartsseklet-strukturellt industrisamhället ersätter jordbrukssamhället offentliga sektorn växer: ”välfärdsstaten” etableras med ökade transfereringar kapitalintensiv produktion allt viktigare verkstadsindustri, bostadsbyggande, bilism

14 Bilismens utveckling: bilinnehav per 1000 innevånare i Sverige 1923-2000

15 1973-1995 Kriser och omställning-internationellt oljekriserna 1973, 1979, 1986 Bretton Woods-systemets sammanbrott flytande växelkurser, EU fasta kurser (valutaormen, ERM) lägre tillväxt än tidigare (”euroskleros”) lågkonjunkturer, stigande arbetslöshet stigande (70-t), fallande (80-t) inflation monetaristisk politik (USA, UK)

16 1973-1995 Kriser och omställning-konjunkturellt Låg tillväxttakt, ca 2%/år (även på 80-talet) Djupa lågkonjunkturer (76-77, 80-82, 91-94 ) Oljekriser, kostnadskriser, överhettning Fortsatt låg arbetslöshet till 1991 Stigande (70-t) och hög (80-t) inflation Underskott i statsfinanser och utrikeshandel Keynesianism, devalveringar, åtstramningar

17 1973-1995 Kriser och omställning- strukturellt Trendbrott: slut på rekordåren Kriser och omvandlingstryck (70,90-t): varv, stål …, IT och specialisering Tjänstesamhället Avregleringar på 80-t: finansiella marknader skapas, internationella valutaflöden, skattereform Energifrågor, miljöfrågor nya fokus Offentlig sektor växer

18 1995-2008 Moderna tider - internationellt global ekonomisk integration: WTO, NAFTA EUs fyra friheter (92), EMU, ECB och euron 2000, utvidgning 12->15->27 finansiell integration och instabilitet bestående hög arbetslöshet i många länder inflationsproblemet ”löst”? produktivitetstillväxt Globalisering, nya STORA snabbväxande ekonomier, ökad världshandel Miljöfrågor

19 1995-2008 Moderna tider - strukturellt flytande växelkurs och kapitalrörlighet (92) Riksbanken: 2 % inflation och självständighet Riksdagen: överskottsmål och utgiftstak EU-medlemsskap (95). Ökat internationellt beroende och konkurrens. Ökad handel. minskande offentlig sektor, ökande välfärdsklyftor

20 1995-2008 Moderna tider - konjunkturellt Återhämtning efter krisårens omställning något högre tillväxttakt (produktivitet) Måttliga svängningar (00, 02-04, 06-08) Långsamt minskande arbetslöshet Mycket låg inflation Budget- och bytesbalans vänts: överskott svängningar för aktier, fastigheter. IT-bubbla

21 Dagens ekonomiska kris Värstingkris? Hur yttrar sig krisen i makroekonomiska termer? Vad kan göra ett en sådan ekonomisk nedgång uppkommer? ->makroteori

22 Diagram 1.6. BNP i världen Årlig procentuell förändring Källor: IMF och Riksbanken Anm. Streckad stapel avser Riksbankens prognos.

23 Diagram 1.7. Världshandelsvolym World trade monitor index, 2000 = 100, säsongsrensade data Källa: Netherlands Bureau for Economic Policy Analysis

24 Diagram 3.12. Arbetslöshet Procent av arbetskraften Källor: Bureau of Labor Statistics och Eurostat

25 Diagram 1.8. Oljepris, Brentolja USD per fat Källor: Intercontinental exchange och Riksbanken Anm. Terminspriserna är beräknade som ett 15-dagars genomsnitt. Utfallet avser månadsgenomsnitt av spotpriser.

26 Diagram 1.11. Offentligt finansiellt sparande Procent av BNP Källor: OECD och Riksbanken. Anm. Streckad stapel avser prognos. För Sverige avses Riksbankens prognos, för övriga länder avses OECD:s prognos i Economic Outlook december 2009.

27 Diagram 1.27. Skattade gap Procentuell avvikelse från HP-trend Källor: SCB och Riksbanken Anm. Dessa gap ska inte nödvändigtvis tolkas som Riksbankens samlade bedömning av resursutnyttjandet. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

28 Diagram 1.21. Arbetskraft och sysselsatta Tusentals personer, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Data före 1993 är länkad av Riksbanken. Streckad linje avser Riksbankens prognos, 15-74 år.

29 Diagram 1.23. Arbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Data före 1993 är länkad av Riksbanken. Streckad linje avser Riksbankens prognos, 15-74 år.

30 Diagram 1.31. KPI, KPIF och KPIF exklusive energi Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

31 Diagram 1.13. Konkurrensvägd växelkurs, TCW Index, 1992-11-18 = 100 Källa: Riksbanken Anm. Utfallen är dagskurser och prognoserna avser kvartalsgenomsnitt. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

32 Diagram 3.8. Växelkurser Kronor per euro respektive dollar Källa: Reuters EcoWin

33 Diagram 1.19. Fasta bruttoinvesteringar Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Säsongsrensat av Riksbanken. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

34 Diagram 3.1. Börsutveckling Index, 1999-01-04 = 100 Källa: Reuters EcoWin

35 Tabell A6. Försörjningsbalans Årlig procentuell förändring, om ej annat anges * Bidrag till BNP-tillväxten, procentenheter Källor: SCB och Riksbanken

36 Diagram 1.2. BNP med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen visar det intervall inom vilket BNP-tillväxten med 50, 75 och 90 procents sannolikhet bedöms hamna. Det råder osäkerhet även om utfallen för BNP eftersom nationalräkenskaperna revideras flera år efter första publicering. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

37 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen för reporäntan är baserade på riskjusterade marknadsräntors förmåga att prognostisera den framtida reporäntan. Detta osäkerhetsintervall tar inte hänsyn till att det kan finnas en nedre gräns för reporäntan. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

38 Diagram 1.3. KPI med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen visar det intervall inom vilket inflationen med 50, 75 och 90 procents sannolikhet bedöms hamna. Streckad linje avser Riksbankens prognos.