Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Praktisk nätpedagogik: Planering av och handledning på nätstödda kurser 30.10.2012 Tove Forslund Lärcentret

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Praktisk nätpedagogik: Planering av och handledning på nätstödda kurser 30.10.2012 Tove Forslund Lärcentret"— Presentationens avskrift:

1 Praktisk nätpedagogik: Planering av och handledning på nätstödda kurser Tove Forslund Lärcentret 1

2 Dagens teman  Vad ska vi tänka på då vi planerar nätstödd undervisning? Bra – mindre bra i nätkurser Planeringsprocessen Pedagogisk planering Beskrivning av lärprocessen och lärandemål Översikt över kursen Val av teknik Materialproduktion  Aktivering av studerandena: Övningsuppgifter på nätet - exempel, goda råd, bra att tänka på  Handledningen under olika skeden av kursen: före arbete med uppgifter (instruktioner), under arbetets gång (stöd och handledning samt feedforward) och efteråt (feedback) Lärarens roller och handledningens funktion: social, teknisk, pedagogisk och organisatorisk 2

3 Vad bidrar till bra resp. misslyckad (nät)kurs? Lyckad kurs  Enkla och tydliga instruktioner  Kursdeltagarna känner varandra  Diskussionerna känns nyttiga och inspirerande  Gruppen lagom stor  Deltagarnas motivation och studieerfarenhet  Alla kurser måste inte vara ”pakkosociala”  Beakta deltagarnas och kursens specialdrag  Mångsidig, framskrider i lämpliga delar Misslyckad kurs  Undervisningen/upplägget ensidigt/enformigt  Feldimensionerad (för mycket innehåll/uppgifter)  Måste i diskussioner kommentera sådant som i princip någon redan sagt  Kursmiljön är svår att navigera i och oredig 3 Jfr Verkkokurssin suunnittelu/TY/Kulttuurituotannon ja maisemantuktimuksen laitos

4 Kirsten Larsen, Dansk BiblioteksCenter: What works in teaching?

5 Inlärningspyramiden föreläsning 5 % text 10 % med audiovisuella hjälpmedel 20 % demonstration 30 % diskussion 50 % genom att göra 75 % genom att undervisa andra 90 %

6 Tre skeden i kursens livscykel  Planering & produktion – ’byråkrati’ – pedagogisk planering – planering av kursmaterial – val av medium – uppgörande av övningsuppgifter – planering av handledning – tekniskt genomförande  Genomförande/ undervisning – ev. närstudier – handledning och feedback  Uppdatering och vidareutveckling 6

7 Verktyg för planeringsprocessen  Handboken för nätkursproduktion  Checklista för kursutvecklingsprocessen  Planeringsunderlag > Stödmaterial > Anvisningar för nätkurser 7

8 Planeringsunderlag Modul/Helhet /Tema/Vecka 1 Modul/Helhet /Tema/Vecka 2 etc Tidsperiod Lärandemål Innehåll Litteratur Aktivering/ Övningsuppgift 1 -Hurudan uppgift -Omfång -Indiv./par/grupp -Teknik -Feedback -Bedömning -Deadline Aktivering/Övn.uppgift 2 etc Uppskattad arbetsmängd för lärare / studerande 8

9 Översikt för kursdeltagarna och planeringsverktyg Exempel på schematiska översikter: > Stödmaterial >www.abo.fi/lc Anvisningar för nätkurser: Schematiska översikter över kurs

10 10 1. Planering2. Produktion 3. Start och genomförande 4. Avslutning Förberedelse & yttre ramar Produktion av kursmaterial Uppdatering av nätkurs som skapats tidigare Kursavslutning & kurs- utvärdering Pedagogisk planering Planering av aktivering av studerande Kursstart + ev. närstudier Dokumentation, uppdatering & vidareutveckling Medieval Planering av handledning & feedback Handledning Utvärdering av arbets- processen Lärmiljö & layout Examination Testning av kursen Handbok för nätkursutveckling > Stödmaterial > Anvisningar för nätkurser

11 Planera den studerandes lärprocess – Kursens mål och innehåll Vad är kursens lärandemål? – Se Guide för kurs- och undervisningsplanering + guiden Att skapa och revidera kurser i MinPlans kursdatabas – Jfr ex. Blooms taxonomi – Utgångspunkten för aktiveringen Vilka kunskaper och färdigheter får den studerande? – Notera även allmänna färdigheter som tränas via nätkurser: teamarbete, nätverkande, sociala färdigheter, IT, informationssökning, utvärdera andra etc – Pedagogiskt angreppssätt – hur lär studenterna 11 Planering Förberedelse av yttre ramar för kursen Peda- gogisk planering Medieval

12 Formulera lärandemål  Inleds med ”Efter genomgången kurs förväntas den studerande kunna” och därefter 4–8 målbeskrivningar som innehåller – ett aktivt verb, som berättar om vad studeranden förväntas kunna göra vid studieperiodens slut, t.ex. namnge, sammanfatta, redogöra för, analysera, tillämpa, tolka (kunskapsmål), – endast ett aktivt verb per lärandemål, – ett eller flera ord som anger kvaliteten i det som studerandena förväntas kunna eller göra, t.ex. självständigt, utförligt, översiktligt (färdighetsmål), – ett eller flera ord som används för att visa att lärande har uppnåtts, t.ex. kunna ta ställning till etiska avgöranden i samband med x... (attitydmål)  Prestationerna skall vara mätbara, dvs. kunna bedömas och utgöra grund för betygssättningen 12

13 13 Modellen bygger på en sammanfattning och översättning som Khalid El Gaidi gjort efter Gronlund N.E. How to Write and Use Instructional Objectives.(2000)

14 Beskrivning av lärprocessen hjälper studerande att se kursen som helhet se vilka arbetsskeden som ingår i kursen se vilket stöd han/hon får uppskatta arbetsmängden se kursen som en del av helhet/övriga studier – Konkreta lärandemål, vilka kunskaper och färdigheter skall studerande få – Via vilka arbetsskeden, uppgifter, arbetssätt och med vilken tidtabell går studerande framåt – Hur, när och av vem handleds den studerande på nätet – Hur och när bedöms den studerandes lärande, vem bedömer och ger feedback, vilka bedömningskriterier används 14 Planering Förberedelse av yttre ramar för kursen Peda- gogisk planering Medieval Information om kursen

15 Beskrivning av studieprocessen 1. Allmän studievägledande information i kursen  Kontaktpersoner  Kurs- och ämnesbeskrivning  Kurslitteratur och –material – om printning av material – biblioteksinformation  Kursens upplägg/schema – länk till översiktsbild av kursen – terminologi som används i kursen  Bedömning och examination – kursens examination – bedömning av uppgifter – vitsords-/betygsboken – allmänna krav på uppgifterna  Handledning och feedback – vilka kommunikationskanaler används i kursen – feedback  Planering av studierna och arbetsmängd – förslag på hur den studerande kan fördela sitt arbete under veckan – att arbeta i grupp  Tekniskt stöd och tekniska guider – plattformsguide för studerande – att ladda ned programvara – att lämna in uppgifter  Skrivtekniska instruktioner – skrivråd och -guider – referensteknik 15 Här finns en mall för den allmänna informationen: > Stödmaterial > Anvisningar för nätkurser

16 2. bild på – innehåll – studiegången – se exempel på schematiska översikter: > Stödmaterial > Anvisningar för nätkurser: Schematiska översikter över kurs 3. tekniska lärmiljöns struktur 16 Beskrivning av studieprocessen, forts.

17 Teknik att välja: -Kursens struktur och studenternas skriftliga övningsuppgifter: -Moodle -ÅA:s bloggverktyg -Handledning (muntlig): -Adobe Connect -Videoföreläsningar: -Adobe Connect för online-föreläsnigar och inbandning av korta föreläsningar -Adobe Presenter, Adobe Captivate och skrivtavla + Camtasia för produktion av audio-/videomaterial -Filmning eller ljudinspelning av föreläsningar Annvändarguider, stödpersoner och produktionshjälp, se > Utrustning&programvarawww.abo.fi/lc 17 Planering Förberedelse av yttre ramar för kursen Pedagogisk planering Medie- val

18 Produktion av kursmaterial  Lärarens instruktionsmaterial  Studenterna producerar material  Material som läraren använder i feedforward 18 Produktion Produktion av kursmaterial Planering av aktivering av studerande Planering av handledning och feedback Lärmiljö och layout Utvärdering och testning av kursen

19 Nätföreläsningar/Audio- och videomaterial  Distansstudier/-undervisning – möjlighet för studerande att ta del av föreläsning fastän de inte kan närvara – ej resor till kursorten (t.ex. gästföreläsare, ÖPU-kurser)  Repetition – de studerande kan repetera, ta del av föreläsningen eller delar av den på nytt  Dokumentation och återanvändning – gästföreläsning/specialist (obs! Upphovsrätt) – föreläsning kan användas på olika sätt/återanvändas  Sparar in föreläsartid – ej upprepning av samma föreläsning i många grupper  Åskådliggörande – möjlighet att åskådliggöra processer eller demonstrera något (videofilm, räkneövningar)  ”Rest”: det som läraren inte hinner föreläsa på timmen 19

20 Adobe Connect Kan ha olika vyer ”pods” i olika storlek: chat, whyteboard, notepads, gallup, föreläsarens (+ deltagarnas kamerabild) Tillgänlig via webben

21 Adobe Presenter – Tilläggsmeny till Ppt, enkel att använda – Tillgänglig i Mimers Brunn på LC (särskild licens ca 130 €) – Banda in ljud (med headset) – Banda in video (med webbkamera) – (Kan lägga till quizzes & surveys) – Blir Flash-format då publiceras Så här kan en färdig föreläsning se ut: Ljud + foto av föreläsaren

22 Adobe Captivate  Inbandning av det som sker på datorns desktop + möjligt banda in ljud till det + textboxar  Tillgänglig i Mimers Brunn på LC (särskild licens, ca 100 €) MinPlan-eguide gjord i Adobe Captivate:

23 Skrivtavla  Wacom cintiq + Camtasia  Tillgänglig i MimersBrunn på LC  Skriva/rita för hand (också på dokument ex bild/ppt/excel som hämtas in)  + ev. ljud  Spelas in med Camtasia 23 Ex: Jonas Lagerström, föreläsning i nationalekonomi: (se t.ex. vid 37 min) Bild: Maria Sundström använder skrivtavlan

24 Utgångspunkten för planering av aktiveringen  de pedagogiska målen  för att uppnå lärandemålen måste materialet aktiveras (kunskaper/ almänna färdigheter / attityder)  examinationen – tentamen – längre skriftligt arbete /kontinuerliga korta övningsuppgifter  belastningsanalysen, dvs. beräknandet av studerandes arbetstid  antalet övningsuppgifter och omfånget på dem  lärarens arbetstid  begränsningar för mängden handledning  övningsuppgifternas typ och omfång 24 Produktion Produktion av kursmaterial Planering av aktivering av studerande Planering av handledning och feedback Lärmiljö och layout Utvärdering och testning av kursen

25 Handledning före, under och efter  “Förebyggande” handledning – instruerande material instruktioner för övn.upppgifter studieguide studerandes tidsplanering och –användning – Kravet på instruktionerna för övningsuppgifter klara och rediga instruerande utmanande och motiverande inspirerande konsekventa genom hela kursen  Hjälp under pågående övningsarbete – frågar – ger råd – uppmuntrar – feedforward  Efter uppgift: Feedback – vitsord – individuell eller gruppfeedback 25

26 Examination För att avlägga kursen måste deltagarna avklara följande: o Närvaron på x % av närstudierna o Deltagit i diskussionerna med x antal inlägg/kursavsnitt vilka uppfyller kraven på diskussionsinlägg o Gjort alla/x % av övningsuppgifterna o Skrivit uppsats/hemtent mm Och vitsordet baseras på (exempel): o Aktivt* deltagande i nätdiskussionerx % av vitsordet o Övningsuppgifter 1-10x % av vitsordet o Uppsats/hemtent/projketarbetex % av vitsordet * ”aktivt” bör definieras 26

27 27 Uppgiftens nummer: Uppgiftens namn (så beskrivande som möjligt) Tidpunkt/Deadline: Målsättning med uppgiften /lärandemål: Litteratur/material som utgör underlag för uppgiften: Uppgiftsbeskrivning: Omfång: Bedömning: (dvs. vad är det som bedöms, vad är kriterierna och får den studerande vitsord eller godkänt/icke-godkänt) Feedback: (dvs. hurudan feedback får den studerande av läraren eller av andra studerande; är det individuell feedback, gruppfeedback, modellsvar) Hur bedöms uppgiften? När ges feedback? Vem ger feedback? I vilken form ges feedback? Var hittas feedbacken? Tekniska instruktioner: (dvs. instruktioner för hur uppgiften skickas in, och för vem den publiceras) För tydliga övningsuppgifter:

28

29 29 Det skall också vara kiva att studera på nätet Nancy Pettersson, minikonferens 2006

30 30 Meningsfullt lärande Kontextanknytning Överföring Samarbete Konstruktivism Målinriktat Individualisering Aktivitet Kvalitet i nätundervisning Meningsfullt lärande/Mielekäs oppiminen, se t.ex. Reflektion Kommunikation

31 Aktiverande metoder i nätet för att uppnå meningsfullt lärande: några exempel  Autentisk – tillämpande uppgifter – rollspel – debatt (för-forum, mot-forum, debattforum) – intervjua experter – studerande deltar i temadiskussioner ute på webben – virtuella fältstudier / exkursioner – sociala medier, ex. studerandena gör egen blogg samlar och värderar information/material på nätet i egen länksamling ( delicious.com) – kan användas för kommande kurser/slutarbete delicious.com 31

32  Motivation&variation – självrättande test, korsord mm. – valbara sätt att avlägga kursen – diskussionsteman enligt eget val – gruppuppgifter – sociala medier Samla länkar om kursens teman i delicious.com Blogga mm. Gör filmer och publicera i YouTube Gör fotoserie i Flickr.com etc. – “one-minute-paper” P-M-I (plus-minus-intressant), fördelar-nackdelar, en sak att tillämpa/fråga etc – gallup – brainstormning – frågelåda/frågetimme möjlighet / obligatoriskt att fråga läraren – isbrytare – brainstormning – rollspel – temadiskussioner 32

33  Reflektion och konstruktivism – fallstudier – portfolio och dagbok/blogg – diskussioner – wiki – skapa kunskapen tills. med andra studerande  Kritiskt tänkande – Nätdiskussioner – Utvärdering av andras arbeten – Ta ställning till artiklar – Utvärdering av webbkällor  Individualisering – val mellan övningar – individuella deadlines – samla nyckelord i varje modul och definiera dem – skapa egna begreppskartor – tillämpningsuppgifter – individuell skrivuppgift som processskrivning – bestämmer själv deadline för inlämning – egen blogg 33

34 Kommunikation & samarbete – Studerande som lärare Sammandrag för andra + leder diskussion kring temat Hem-/expertgrupper – Rollspel/drama – Debatt (för-forum, mot- forum, debattforum) – Diskussion chat, forum intervjua experter – Seminarier Presenterar projektplaner och –arbeten för varandra Kommenterar varandras arbeten – Grupparbeten gemensam slutprodukt: arbetsfördelning och individuellt arbete men koordinering (1 + 1 = 3) – Feedback åt varandra – ”Team building” Först individuellt, sedan i par, sedan paren tillsammans (snöboll) Kommenterar och utvecklar varandras arbeten 34

35 Grund för fungerande nätdiskussion  bra tema – gemensam utgångspunkt (ex. film, artikel, annat material) – deltagarna har åsikter – deltagarna kan tillämpa (egna exempel, egna erfarenheter) – aktuellt – deltagarna föreslår teman – deltagarna väljer teman av utbud  klart syfte: ”Efter nätdiskussionen kan ni [aktivitetsverk] xxx.” och framgår vad som skall uppnås (slutprodukt i form av sammanfattning/referat/essä/ppt- presentation som görs av x, underlag för nästa uppgift, lösning på problem, överenskommelse om ngt etc)  klargjort lärarens och studerandes roller – hur aktivt deltar läraren – studeranderoller: funktionella, ämnesrelaterade / för och emot  storlek på diskussionsgruppen  deltagarna ska känna varandra tillräckligt bra  frivilligt/obligatoriskt deltagande (vänj deltagarna från början med aktiv diskussionskultur) 35

36  tidtabell/skeden i diskussionen – start – mellanetapp – sammanfattning  klara spelregler / netikett och klara instruktioner – hurudana diskussionsinlägg räknas, dvs. vad är ett ”bra” diskussionsinlägg? t.ex. som ger nya fakta och idéer bygger på tidigare inlägg/andras inlägg kritiskt värderar andras inlägg sammanfattar det väsentliga i diskussionen länkar teorier till egna erfarenheter hänvisar till litteraturen – regler för gott beteende  Instruktioner: ”I diskussionen skall du..” – motivera – föra en dialog – gå in tillräckligt ofta – hålla dig till ämnet – tillämpa – skriva koncentrerat – följa de regler gruppen gjort upp för diskussionen (jfr t.ex. Joutsenvirta&Hankonen i Piirtoheitin ) 36 Grund för fungerande nätdiskussion forts.

37 Exempel på diskussioner  Deltagarna brainstormar frågor/temat för diskussionen, – varje individ skickar in x frågor/teman till läraren – läraren grupperar frågorna till lämpligt antal diskussioner – varje individ väljer ex. två diskussioner hon/han deltar i under tidsbestämda diskussionen – i slutet: individuell sammanfattning /dagboksinlägg eller sekr. sammanställer > övriga kompletterar > sekr. publicerar slutligt svar  Snöboll: – fundera individuellt > diskutera i par > flera par slås ihop och diskuterar – för att undvika enformighet: ny synvinkel på diskussionen då paren slås ihop  Läsecirkel: – Hemgrupp (alla läser samma material, diskuterar sig fram till vad som är det väsentliga) > Expertgrupp (alla experter på olika material som de presenterar för varandra)  Diskussionen fördjupas: – Diskussion > läraren sammanfattar och fördjupar diskussionen genom nytt material och/eller nya frågor > diskussionen fortsätter 37

38 Handledning av diskussioner  påminn deltagarna om – att använda terminologi, hänvisa till litteratur – att följa instruktionerna för uppgiften – netikett (om behov) via e-post eller annan privat kommunikationmm  rätta till missförstånd / felaktiga uppfattningar  bygga broar mellan monologer: hänvisa deltagarna till kommentarer som andra studerande gjort  hänvisa till litteraturen  uppmuntra till att ta reda på mer: ge webblänkar, uppmuntra till att läsa viss författare eller kontakta viss person  ge feedback i form av positiv kritik: visa att du är närvarande och läser inlägg  summera diskussionen vid behov 38

39 Summering av nätdiskussioner  Summera för att – notera och poängtera olika ideér/deltagare – fokusera på nytt om många inlägg/om diskussionen spårat ur/om diskussionen avstannat – förstärka infon/visa på vad nytt deltagarna lärt sig – repetera/påminna deltagarna om det de lärt sig hittills – avsluta en uppgift – ge underlag för uppföljningsaktivitet – skapa kursmaterial för nästa grupp 39

40 Handledning av diskussioner: Handledningsfraser  ställ frågor  inspirera till reflektiva tankar (tillämpning, “betydelsen för dig”, “hur förstår du”)  uppmuntra till djupare förståelse (“ge mer info om..”, “motivera hur…”)  uppmuntra till dialog (“kan någon ge tre potentiella orsaker..”, “håller alla med om..”) 40

41 41 Tekniskt stöd Motivering / Social funktion Handleda inlärningen /Pedagogisk funktion Organisera studierna Syften med handledningen

42 42 Gilly Salmon: “The 5 stage model” Läraren och studerandes aktivitet under kursens olika skeden

43 Se till att alla kan logga in och känner sig välkommen på kurs  Info före kursstart till dem som anmält sig  Ge tekniskt stöd, snabbt (via telefon, mejl, träff, användarguid, instruktioner i varje övningsuppgift)  Se till att kursdeltagarna vet vad de ger sig in på – Se till att studerande reserverar tid för att jobba med kursen kontinuerligt  Notera alla på kursen genast i början 43 Gilly Salmon: “The 5 stage model”

44 Att handleda studerande i att studera på nätet: Goda råd för nätstudier 44 Bekanta dig med kursens uppläggning och instruerande material (välkomstmejl, studieguider, allmän information). Skumma genast i början igenom modulernas innehåll och övningsuppgifter. Reservera tid för nätstudierna i kalendern! Gå regelbundet in på kurshemsidan. Ta ditt ansvar i grupparbeten och nätdiskussioner. Fråga och be om hjälp vid behov!

45 45 Gilly Salmon: “The 5 stage model” Lära känna varandra och lära sig verktygen och spelreglerna: ”Isbrytare” där de tekniker utnyttjas som kommer att användas i kursen –För att göra deltagarna bekanta med tekniken –För att garantera att alla loggat in innan studierna kör igång på allvar Indela i grupper, starta upp grupparbete Kom överens om vissa spelregler tillsammans med kursdeltagarna –E-mottagning –Hur och när avslutas kursen –Viktigt med aktivitet –Netikett Visa gott exempel genom att –regelbundet synas på kurshemsidan – notera alla kursdeltagare –själv ange referenser i materialet som finns i kursen

46 46 Gilly Salmon: “The 5 stage model” Kursen pågår Lärarens roll –proaktiv – reaktiv? –ser till att deltagarna hänger med –visar studerande till källor –administrerar kursen: Föra in resultat för delprestationer Följa upp egen tidsanvändning Notera uppdateringsbehov Feedback i tid!

47 Handledning av övningsuppgifter: feedback  I feedback: hur motsvarar svaret… – lärandemålen för modulen/uppgiften – kriterierna för ett bra svar  Former på feedback vitsord / godkänd individuella kommentarer / gruppkommentar peer feedback självevaluering (ex. i dagbok) modellsvar sammanfattning självrättande svar  Reaktionen på feedbacken – “hamburger”-feedback – feedbacken som tvåvägskommunikation studerande besvarar feedback: Hur upplevde feedbacken? Vad lärt sig? > ev. lämnar in förbättrad version av uppgiften – feedforward 47

48 48 Gilly Salmon: “The 5 stage model” Kursen avslutas Kursutvärdering –Eller mellanutvärdering för att göra utvärderingen till dialog? Administration: –Avsluta kursen –Bestämma hur gör med eftersläntrare –Dokumentera kursen och övningsuppgifter

49 Den ideala feedbackgivaren…  ger feedback snabbt! (Hur?)  inleder positivt  tänker sig in i hur mottagaren kan uppfatta feedbacken  är uppmuntrande och motiverande  ger personlig och individuell feedback (är det möjligt med tanke på tidsåtgång?)  får studerande att utvärdera sig själv  ger objektiv feedback; koncentrerar på sak, ej person  är saklig och tydlig  koncentrerar sig på helheten, inte småsaker  är ärlig och äkta  ger feedback som kan hanteras (av läraren själv och av deltagarna) 49

50 Material  Suominen, R & Nurmela, S: Verkko-opettaja. WSOYpro 2011  Chydenius-instituutin verkkoluotsi: verkkoluotsi.chydenius.fi/salatutsivut/etusivu.html verkkoluotsi.chydenius.fi/salatutsivut/etusivu.html  Anne Rongas: “Blogien opetuskäyttö” (om sociala medier och lärande i allmänhet): opeblogi.blogspot.com/opeblogi.blogspot.com/  Anu Ylitalo, Tritonia, 2010: koutek-1011.wikispaces.com/file/view/Aktivoivia_opetusmenetelmi%C3%A4.pdf  Opiskelijan pitäminen oppimistyössä (ppt, aktiverande metoder)  Salmon, G: e-tivities. Kogan Page  Theory and Practice of Online Learning, Athabasca University, 2004: cde.athabascau.ca/online_book/contents.html cde.athabascau.ca/online_book/contents.html 50

51  > Stödmaterial > Anvisningar för nätkurser –Handbok för utveckling av nätkurser: –Anvisningar, bl.a. studieguider, bilder av kursstruktur mm. –Guide för handledning på nätkurser  TieVie-projektets material (Finlands virtuella universitet): – Verkko-opetuksen suunnittelu – Digitaaliset aineistot – Oppimisen teoriasta tukea tieto- ja viestintätekniikan pedagogiseen käyttöön – Arviointiaavan ABC, OY 51

52 52

53  Förebyggande: – då längre kurs/mer sällan eller oregelbundet deadlines: En vecka före deadlines påminner per mejl om att deadlines på kommande – kursdeltagarna bestämmer tillsammans deadlines  Efterverkningar: – får feedback endast om följer deadlines – lägre vitsord om försenad  Vänta inte på att alla lämnat in före du ger feedback (dvs. låt inte de som varit i tid vänta på alla andra)  Gruppuppgifter – skapa grupp av “slöfockarna” vs. heterogena grupper där de som är i tid drar med sig övriga – gruppen evaluerar varandras arbetsinsats  PS…håller du dig själv till tidtabllen i den kurs du handleder…? 53 Potentiella problem i nätkurser: … deltagarna följer inte deadlines…

54 Handledarens arbetsmängd på nätkurser  “Före-handledning”: Instruktionernas betydelse  “Under-handledning”: E-mottagning  “Efter-handledning”: Hur behärska arbetsmängden då ger feedback: – gruppkommentarer deltagarna kan även lära av varandras misstag gruppkommentaren kan användas som undervisningsmaterial i nästa kurs – modellsvar – självutvärdering deltagarna utvärderar sitt eget arbete (ex. utg. från vissa kriterier) deltagarna läser andras svar och bedömer sin egen uppgift utgående från dem – peer feedback’: deltagarna kommenterar/bedömer varandras uppgifter ge kriterier de bör följa ge ‘kommentarbank’ grupper utvärderar varandra men bara för lärarens ögon, som vid behov editerar och skickar vidare – självrättande frågor 54 Kursplanering och –administration blir lättare för varje gång kursen ges; även feedbacken underlättas (återanvändning)

55 55 Handledning av inlärningVerktyg i nätet Kursadministration Studieguide Forum för info och påminnelser (Moodle) Kalender (Moodle) E-post (utanför Moodle) och Quickmejl (Moodle) Material- och informationsdistribution Filer och webbsidor i Moodle Länkar till annat webbmaterial utanför Moodle Nätföreläsningar i Adobe Presenter/ Adobe Connect / Adobe Captivate /Audio- eller videofil/ (asynkron) Föreläsning i Adobe Connect (synkron – dvs. samtidig) Bilder, foton Aktivering av studerande genom övningsuppgifter Uppgift (Moodle) Forum (Moodle) Självrättande test (Moodle) Wiki, lektion m.fl. (Moodle eller gratisvara på webben) Blogg (ÅA:s bloggverktyg) Ord- och begreppslista (Moodle), verktyg för mindmaps&begrepp (gratisvaror ex. Cmap-tools, Mindmanager) Upprätthållande av motivation och variation Chat (Moodle) Opinionsundersökning (Moodle) Självrättande mellantest (Moodle) Enkät > stud. får tal del av sammanställning (Moodle) HotPotatoes Forum – ’café’ (Moodle) Sociala medier

56 56 Handledning av inlärningVerktyg i nätet Handledning medan studerande jobbar med övningsuppgifter Nyhetsforum – påminnelser (Moodle) Forum – deltagare kan hjälpa varandra, alla ser lärarens/annan studerandes svar (Moodle) E-post/Quickmejl (Moodle) Adobe Connect, Skype Chat (Moodle) Feedback Betygsboken (individuell feedback, vitsord) (Moodle) Forum: Feedback/diskussionsinlägg - alla kan lära sig av allas feedback (Moodle) Textdokument i modulen/gruppfeedback (Moodle) Muntlig feedback i realtid eller inbandad (Adobe Connect) Aktivitet online – processkrivning: feedback >förbättrad text (Moodle) Självutvärdering (utvärdering av egen inlärning) Aktivitet online (Moodle) Forum (Moodle) Blogg (ÅA:s bloggverkytg) – även för peer feedback SWOT (word) Utvärdering av kursens kvalitet Enkät (Moodle) Forum – utvärderingsdiskussion (Moodle) Utvärderingsblankett i e-lomake

57 57 Avslutning Kursavslutning och kursutvärdering Dokumen- tation, uppdatering och vidare- utveckling Dokumentation (på kurshemsidan) –basfakta om vem som har varit med och producerat kursen och när, finansiering av utveckling och handledning, upphovsrätt –beskrivning av pedagogisk idé –utvärderingar av studerande + självutvärdering –erfarenheter av att hålla kursen –ändringsförslag som framkommer under kursen gång –materialbank ”överlopps” material studerandes produktioner –för handledning och feedback: spara feedbacken som handledaren gett (för återanvändning eller som instruktioner) spara bra svar som modellsvar för nästa grupp spara exempel på nöjaktiga/goda/utmärkta svar (ex för nästa lärare på kursen, för hjälplärare)

58 58 Avslutning Kursavslutning och kursutvärdering Dokumen- tation, uppdatering och vidare- utveckling Uppdatering gör korrigeringar i kursen genast efter kursens slut eller innan kursen startar nästa gång? –arbetstid för uppdateringen? checklista vad som bör göras när kursen skall gå nästa gång Vidareutveckling alternativa sätt att avlägga kursen på (valmöjligheter mellan övningsuppgifter) mer teknik, för att stöda fler inlärningsstilar mm.


Ladda ner ppt "Praktisk nätpedagogik: Planering av och handledning på nätstödda kurser 30.10.2012 Tove Forslund Lärcentret"

Liknande presentationer


Google-annonser