Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Utbildningsstyrelsens hemsida 6.10 2010 Skolfred utlystes i vårt lands skolor onsdagen den 25 augusti i Åbo. Det var samtidigt startskottet för Skolfreden.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Utbildningsstyrelsens hemsida 6.10 2010 Skolfred utlystes i vårt lands skolor onsdagen den 25 augusti i Åbo. Det var samtidigt startskottet för Skolfreden."— Presentationens avskrift:

1 Utbildningsstyrelsens hemsida Skolfred utlystes i vårt lands skolor onsdagen den 25 augusti i Åbo. Det var samtidigt startskottet för Skolfreden för läsåret Programmet vill i år speciellt motverka ensamhet i skolan. Skolfreden är ett program som koordineras av Mannerheims Barnskyddsförbund, Folkhälsan, Utbildningsstyrelsen samt Polisstyrelsen.

2 2.2 Värdegrunden i den grundläggande utbildningen De mänskliga rättigheterna, alla människors lika värde, demokrati, en vilja att bevara naturens mångfald och omgivningens livskraft samt tolerans och vilja att slå vakt om den kulturella mångfalden är de värden som den grundläggande utbildningen skall gestalta och förmedla. Den skall också främja social gemenskap, ansvarskänsla och respekt för individens friheter och rättigheter. Grunden för undervisningen är den finländska kulturen som har formats i växelverkan mellan den specifikt finländska, den nordiska och den europeiska kulturen. I undervisningen skall de nationella och lokala särdragen beaktas, liksom nationalspråken, de två folkkyrkorna, samerna som ett ursprungsfolk och de nationella minoriteterna. Den finländska kulturen blir i dag allt mångsidigare tack vare invandrare från olika kulturer. Undervisningen skall vara ett stöd då elevens kulturella och unika egenart formas. Undervisningen skall även stödja elevens delaktighet i det finska samhället och i en värld som blir allt mer global. Skolan skall också främja tolerans och förståelse för andra människor och kulturer. Med hjälp av den grundläggande utbildningen främjas jämställdhet mellan områden och individer. I undervisningen tas hänsyn till elever i behov av särskilt stöd, och jämställdheten mellan könen främjas genom att flickor och pojkar ges färdigheter att med lika rättigheter och skyldigheter verka i samhället samt i arbets- och familjelivet. I den grundläggande utbildningen skall undervisningen i de olika läroämnena vara politiskt obunden och konfessionslös.

3 Fredsfostran i temaområdena (2004) Uppmärksammas i temaområde 6. Trygghet och trafikkunskap ▫I ett av målen betonas att  lära sig att främja icke-våld och handla konstruktivt i mobbningssituationer ▫I centralt innehåll finns bl.a. följande: handlingsmodeller som främjar hälsa, trygghet, icke-våld och fred våldets dimensioner i närmiljön och samhället

4 Fredsfostran i åskådningsämnena (2004) Religion (indirekt om fred) ▫Fostra eleven till ett etiskt synsätt och till att förstå religionernas etiska dimension ▫Eleven skall lära sig att reflektera över etiska frågor, dela med sig av sina känslor och erfarenheter och att tillämpa kristen etik Livsåskådningskunskap (mera direkt om fred) ▫grunderna för samlevnad: regler, avtal, löften, förtroende, ärlighet och redlighet, den gyllene regeln ▫ett barns rättigheter, rätt och skyldighet, mänskliga rättigheter ▫jämlikhet och fred, demokrati, framtidens värld ▫etikens grunder, en handlings moraliska berättigande, avsikten med en handling och dess konsekvenser, etiska problem i det egna livet och lösningar på dem

5 Grundskolan, Lp 1984

6 Duvan som fredssymbol Kopplingen till Bibeln är stark ▫Duvan är den mest omtalade fågeln. Första gången nämns duvan i berättelsen om Noa (1 Mosebok 8:8). Där är duvan med olivkvisten i näbben en symbol för hopp. ▫Duvan ansågs av de gamla israeliterna som ett rent djur. Den var den enda fågeln som fick användas som offerdjur (se exempelvis 3 Mosebok 1:14). ▫När Jesus döptes av Johannes i Jordanfloden berättas att han såg ”himlen dela sig och Anden komma ner över honom som en duva”. (Markusevangeliet 1:10) ▫Picassos fredsduva från 1949 blev ju en känd fredssymbol efter andra världskriget och det hänger förstås ihop med de bibliska berättelserna.

7 Picasso var mycket aktiv i den internationella fredsrörelsen. Han deltog i fredskämparnas världskongress i Paris 1949 och skapade även kongressens affisch

8

9

10 Den söndersprängda byggnaden i bakgrunden har lämnats orörd, men bredvid den har en minneslund byggts upp i centrala Hiroshima. Här släpps duvor upp i luften som en symbol för freden, den sjätte augusti 2009.

11 Världsreligionerna etiska deklaration 1993 i Chicago (Parliament of the World’s Religions) ”Toward a Global Ethic. An Initial Declaration” I deklarationen beskrivs fyra moraliska principer som antas vara evigt giltiga och som kan fungera som grundläggande riktlinjer för mänskligt beteende. Icke-våld och respekt för livet. Denna princip är baserade på det etiska budskap som finns i många religiösa traditioner och som bekräftar varje människas rätt till liv, säkerhet och fri utveckling av den egna personligheten.

12 Solidaritet och ekonomisk rättvisa. Denna princip är baserad på regeln att man inte skall stjäla. Den innebär att ingen har rätt att tillskansa sig det som tillhör andra enskilda personer eller det allmänna. Principen uppmanar också till måttlighet och vänder sig mot ohämmad konsumtion. Tolerans och sanningsenlighet. Denna princip är baserad på regeln att man inte skall ljuga. Lika rättigheter och partnerskap mellan män och kvinnor. Denna princip är baserad på regeln att man skall undvika sexuell omoral.

13 Europeiska rådet för religiösa ledare (ECRL) har utfärdat en deklaration om en fredskultur Lille-deklarationen om en fredskultur ( ) ▫Våra olika religiösa traditioner manar oss att arbeta för en fredskultur. De främjar fred, baserad på en holistisk förståelse för människolivets okränkbara värdighet, genom medvetenheten om dess heliga ursprung. Fred i hjärtat och sinnet och fred i samhället är starkt sammanlänkade. Fred och rättvisa kan inte skiljas åt, inte heller sanning och försoning. Fred innebär att den hungrige får mat, den fattige stöd, den sjuke vård, den förtryckte befrias och att den som står utanför samhället får en röst. Fred är ett skydd mot våld och upplevs när krig och väpnade konflikter omvandlas till utveckling och nationsbyggande. ▫Varje enskild kultur är unik och kan uppfattas som en uppsättning gemensamma idéer och värderingar, som visar på ett sätt att leva. När vi använder uttrycket ”fredskultur” syftar vi på de fredsrelaterade idéer och värderingar, som i stor utsträckning delas av världens olika kulturer. Sålunda kommer de olika kulturerna att i ömsesidig respekt bidra till att etablera en fredskultur. Religion är nära knutet till kultur och utgör en betydelsefull källa för att utveckla en fredskultur.

14

15 Opinion Ålands fredsinstitut och Ålands fredsförening - Emmaus har i samarbete med Skolbyrån och Läromedelscentralen vid Ålands landskapsregering och grundskolorna på Åland startat projektet "Fredsfostran". I startskedet kommer Fredsinstitutet och Fredsföreningen att delta i undervisningen, men syftet är att fredsfostran infogas i skolornas arbetsplaner och sköts med skolornas egna lärarresurser fr.o.m. läsåret 2006/07. Fredsfostran kommer att innehålla viktiga aspekter om fred och konflikt, såsom färdigheter att kommunicera, hantering med känslor, kreativa konfliktlösningar, jämlikhet, tolerans och rättvisa. Hantering av känslor och konfliktlösningar tillhör ju alla människors vardag. Man kan säga att konflikthantering är lika viktig färdighet som att kunna läsa och skriva. Insändare, Ålandstidningarna (Ålands fredförening)

16 Bra att Bolibompa inte ägnar sig åt hycklande fredsfostran Både försvaret och vårt samhälle har tack och lov utvecklats sedan dess. När det gäller fostran blir det nästan löjligt med tanke på hur mycket våld som florerar i barns tillvaro idag. Filmer, datorspel, tidningar, till och med ute på gatorna. Världsfrånvänd pacifism är inget realistiskt alternativ, det håller även de flesta barn med om. Det handlar istället om att kunna hantera de konflikter som uppstår. Därför är det god public service av SVT att försöka bena ut och förklara olika företeelser och fenomen i tillvaron för våra barn. Det är också en styrka när man i sina program vågar vidga perspektivet utanför det snävt nationella. Alla barn och föräldrar kan vara lugna. Eva har både balans och superkoll i sina program! (Debatt på SVT:s hemsida 2008 efter barnprogram om vad svenska försvaret gör)

17 Det är ju ändå vi som ska ta över världen : om grundskoleungdom och den nya fredsfostran i 1980-talets Sverige Författare: Margareta Johansson Titel: Det är ju ändå vi som ska ta över världen : om grundskoleungdom och den nya fredsfostran i 1980-talets Sverige / Margareta Johansson Kategori: Undervisningsväsen. Förlag: Lund Pedagogiska institutionen, Lunds univ. År: 1994

18 Diskutera 1.Skall skolan arbeta aktivt med fredsfostran? 2.I fall av ja – hur?

19 Seminarieprogrammet Medverkande: Författaren, föreläsaren och fredsaktivisten Per Herngren, Sverige, tidigare informatören vid Kyrkans Utlandshjälp Ulf Särs och familjerådgivare, teol.dr Yvonne Terlinden. Ansvarsveckans gäster Patricia och Andrew Kaayekesi från Zambia medverkar i seminariet i Vasa. Program Seminariet öppnas av prorektor Christina Nygren-Landgärds Ulf Särs: ?Fredens nya namn är utveckling? Yvonne Terlinden: Försoning Per Herngren: Fred, rättvisa och förändring genom civil olydnad och ickevåld Lunch Ansvarsveckans gäster Patricia och Andrew Kaayekesi Per Herngren: Civil olydnad, fortsatt samtalande och övning Mera info om årets ekumeniska ansvarsvecka finns på

20 Rapportera från seminariet 1.Vad blev jag mest intresserad/upprymd/förvånad av? 2.Relevansen för mitt lärarskap? 3.Seminariets inspiration för didaktiska modeller? deadline


Ladda ner ppt "Utbildningsstyrelsens hemsida 6.10 2010 Skolfred utlystes i vårt lands skolor onsdagen den 25 augusti i Åbo. Det var samtidigt startskottet för Skolfreden."

Liknande presentationer


Google-annonser