Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Från runskriften till dagens IT-språk.. Språkhistoria och språksociologi Innan det svenska språket kom till, talade man urnordiska, fram till ca 800.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Från runskriften till dagens IT-språk.. Språkhistoria och språksociologi Innan det svenska språket kom till, talade man urnordiska, fram till ca 800."— Presentationens avskrift:

1 Från runskriften till dagens IT-språk.

2 Språkhistoria och språksociologi Innan det svenska språket kom till, talade man urnordiska, fram till ca 800. En del av det man vet om urnordiskan har man fått fram via dagens finska och samiska, exempelvis finskans kuningas (urnordiska: kuningaz) Från 800 börjar svenska som språk formas i olika varianter i de nordiska länderna. Man skapar grupperingen ”fornsvenska”, en period mellan Grupperingen innehöll perioderna; Runsvenska, fornsvenska, samt äldre nysvenska.

3 Språkhistoria - Urnordiska Ca Kallas också nordgermanska. Runalfabetet futharken började användas under urnordiskan. Talades i regel i hela Skandinavien. Nordgermanska/Urnordiska delades sedan in i de nordiska språken: svenska, norska, danska, färöiska och isländska. Man har hittat ca 200 inristningar på urnordiskan över hela Skandinavien. I huvudsak är det samma språkform överallt i Skandinavien. Runt 800 kommer då sedan runsvenskan.

4 Språkhistoria - runsvenska Period: (idag används termen fornöstnordiska istället för runsvenska). Runskrift används. Inskrifterna kunde vara problematiska, då vissa runor kunde ha olika ljudvärden. Runan för U kunde också användas för o, ö, y och v. Inskrifterna som tolkats har visat att grammatiken innehöll många namn (ca 900), men ganska få andra ord (ca 600) Man ersatte diftongerna au och öy (diftong = två vokaler som sätts samman) med ö (gotländska har kvar bland annat au som i ”raukar”)

5 Språkhistoria - Runsvenska Den typiska runstenen beskrev ofta vem som hade rest stenen, och hur denne hade avlidit eller hur han/hon gjort sig förtjänt av en minnessten. Vissa ord och uttal finns fortfarande kvar på Gotland, exempelvis uttalas öga som ”auge”. en del låneord i runsvenskan har kommit från vikingar och dess handelsresor i Europa, men också från präster som ville göra Sverige mer kristet. I Sverige har ungefär 3000 skrifter på runsvenska hittats.

6 Språkhistoria - Runsvenska De flesta runor som hittats är huggna i sten, även om det var vanligare med att använda träd. Exempel på en runskrift: raiþ þiaurikR hin þurmuþi stiliR flutna strãntu hraiþmaraR sitiR nu karuR ã kuta sinum skialti ub fatlaþR skati marika Ungefärlig översättning: Då rådde Theoderik, den djärve, sjökrigares konung, över Hreidhavets strand. Han sitter nu rustad, på sin gotiska häst, omgjordad med sköld, främst av Märingar.

7 Språkhistoria – Fornsvenska Period: Två uppdelningar: Äldre klassisk fornsvenska ( ) och Yngre fornsvenska ( ) Starten har markerats genom att man har daterat en bit av ”Äldre Västgötalagen” Olika redskap till jordbruken kom till Sverige under medeltiden, och genom att man fick ökade möjligheter till att försörja sig, kunde befolkningen växa. Många var dock analfabeter, främst var det kyrkans folk som kunde läsa och skriva. De ord som lånas in från andra språk är främst från latin, tyska och engelskan.

8 Språkhistoria - Fornsvenska Exempel på en fornsvensk text: Kumbr ok þann orð hafr lutit ok eig þann orð hafr gifit, þá opar han þry niþings opp ok markar han á iarðu Ungefärlig översättning: Kommer han som förolämpats men inte den som talat – då må han ropa "niding" (skurk, en person som man fick förolämpa utan påföljd) tre gånger och göra ett märke i marken

9 Språkhistoria - Fornsvenska Digerdöden som härjade i Europa under 1300-talet slår ut stora delar av befolkningen. Då många av dem var gamla, gav det förutsättningar för stora språkförändringar. Sverige blev också en del av Kalmarunionen (Danmark, Sverige, Norge) år 1397, vilket bidrog till att flera danska ord hamnar i skriftspråket. Även tyskarnas inflytande gör att lånord och ordföljd i tyskan hamnar i svenska. Den fornsvenska perioden tar slut runt 1526, och nysvenskan tar över.

10 Språkhistoria – Äldre nysvenska Period: Startar med att Nya Testamentet trycks på svenska. Det är under den här perioden som svenska blir ett riksspråk. År 1541 – Bibeln kommer i svensk översättning, läses i kyrkan på svenska istället för latin. Sje- och tje-ljuden (sköra-köra, stjärna-kärna) kommer,mig och dig uttalas ”mej och dej”, och man använder ”Ni” som tilltal (vilket man gör fortfarande, på exempelvis restauranger.

11 Språkhistoria – Äldre nysvenska Det tyska inflytandet i språket blir allt mindre, och det blir mer populärt att skriva olika texter på det svenska språket. Frankrike blir allt mäktigare i Europa under 1700-talet, vilket medför att flera franska ord hamnar i svenska. Många lån var förknippade med nöjesliv (salong, champagne, aktör, replik, balkong). Andra exempel: parfym, garderob och populär. Vi får också in ord genom studenter utomlands, som tar med sig ord tillbaka.

12 Språkhistoria – yngre nysvenska Startar med att tidsskriften ”Thän swänska Argus” av Olof von Dahlin kommer ut. Två år senare, 1734, kommer ”Sweriges rikes lag”. Vi blir mer läskunniga i landet. Under 1700-talet var adel och hovet till stor del tvåspråkiga och blandade in franska ord i svenskan. Många ord blev sedan införlivade i språket, om än med mer svensk stavning. Språket blir enklare och fler människor kan förstå varandra. Böcker trycktes på ett mer talspråksnära sätt för att fler skulle kunna ta del av dem.

13 Språkhistoria – yngre nysvenska I slutet av 1800-talet hade vi en hel del författare på svenska, som kunde försörja sig genom att skriva. Exempelvis August Strindberg och Selma Lagerlöf. Under 1800-talet tas studier i latin bort i skolan, något som möjliggör svenska språkets utveckling. Det är också under den här perioden som många dagstidningar blir ett stort inslag.

14 Språkhistoria - nusvenska Ca 1879-idag. Startar med att August Strindbergs ”Röda Rummet” ges ut, där det är tydligt att tal- och skriftspråk ligger nära varandra stavningsreform där man ersätter gamla stavningar som ”dt” med t eller tt. Exempelvis: godt och blandadt blev då ”gott och blandat” 1900-talet som helhet kännetecknas genom att rikssvenskan blir vanligare, främst genom radio och tv som den stora befolkningen kan ta del av.

15 Språkhistoria – nusvenska Idag: Stor påverkan från främst engelskan. Vi lever i ett IT- och mediesamhälle, vilket medför att nya ord uppkommer, exempelvis: ”chat” Då många människor är mer mobila och flyttar runt mer, börjar dialekter suddas ut och blandas. Språket blir rakare och enklare. Under 1900-talet slår talspråket igenom, och man ersätter gamla ”ej” och ”icke” med ”inte”.

16 Språkhistoria - Låneord Engelskan har blivit ett väldigt internationellt språk på många plan, på samma sätt som latin var dominerande under flera århundranden. Vi lånar på olika sätt: direktlån (radio), översättningslån (fingerspitzengefühl- fingertoppskänsla). Varför vi lånar är av olika anledningar. Nya saker som språket har saknat ord för (pizza), lånorden ger ett annat intryck (”vintage” låter bättre än begagnat..)

17 Språkhistoria – Låneord När någonting är episkt, vad är det då? Kom från klassisk grekiska, där epik, lyrik och dramatik var tre stora litteraturgenrer. Epiken  berättande framställning Runt dök det upp som ett modeord, betydelse ”storslagen” eller ”fantastisk”, via engelskan och datorspelsvärlden, exempelvis World of Warcraft, Counter Strike. Uttryck: ”Epic Win”, ”Epic Fail”. Att fejla episkt  ett kapitalt misslyckande!

18 Språkhistoria - Dialekter Inom språksociologin finns fyra nivåer av dialekter: Neutralt standardspråk – standardformen, sådant som lärs ut. Exempelvis rikssvenska (neutral, utan någon tydlig dialekt) som används i media Regionalt standardspråk – vissa regionala drag (dialektdrag) finns. Sverige har, grovt indelat, sex varianter: sydsvenskt, västsvenskt, uppsvenskt, norrländskt, gotländskt och finlandssvenskt.

19 Dialekter Utjämnad dialekt – skiljer sig från standardspråket, men kan förstås av andra som inte talar dialekten. Genuin dialekt – normalt svårt att fatta för utomstående. Några ”genuina” dialekter – härjedalska och älvdalska. ig såg wardjin - jag såg vargen

20 Dialekter Definitionen av en dialekt (Politisk definition) Ingen utarbetad grammatik och inga ordböcker Man använder inte ett skriftspråk som hör till ett annat språk Har inte en egen stat Används inte i officiella dokument Används inte som undervisningsspråk i skolan (åtminstone inte skriftligt).


Ladda ner ppt "Från runskriften till dagens IT-språk.. Språkhistoria och språksociologi Innan det svenska språket kom till, talade man urnordiska, fram till ca 800."

Liknande presentationer


Google-annonser